Hbl: "Feltänkt att avfärda högerextremt hot"

Hbl: "Feltänkt att avfärda högerextremt hot" 26.5.2013
Iltalehti: HBL: Krp:n rikosylikomisario moittii Supoa äärioikeiston vähättelystä
Ilta-Sanomat: HBL: Krp:n Elfgren moittii Supoa äärioikeiston vähättelystä
Helsingin Sanomat: Rikosylikomisario HBL:ssa: Sosiaalinen media yllyttää äärioikeistolaisiin hyökkäyksiin
MTV3: HBL: Krp:n Elfgren moittii Supoa äärioikeiston vähättelystä
Helsingin Sanomat: Rikosylikomisario: Luottamuspula poliisiin voi johtaa anarkiaan

Kriminalöverkommissarie Thomas Elfgren tycker Skyddspolisen tänker fel då man avfärdar högerextrema angrepp som enstaka företeelser. Enligt honom hänger angreppen ihop med ett extremt debattklimat på nätet.

Egentligen skulle vi tala om kriminalöverkommissariens färskaste uppdrag: utredningen av kidnappningen i Jemen. Det talar han visserligen gärna om för att han anser att de finska skattebetalarna har rätt att veta varför de finska myndigheterna, eller rättare sagt Thomas Elfgren vid Centralkriminalpolisen, utreder ett brott som begåtts i Jemen.

– Vi har internationella förpliktelser som gör att vi måste bidra till processen att hitta och ställa de skyldiga till svars. Vår roll är att producera bevis som kan vara nyttiga för de jemenitiska myndigheterna som ansvarar för straffprocessen. Det handlar också om ett internationellt och grovt brott mot två finländska medborgare som hör polisen till.

Mycket mer än så vill, eller kan, han inte säga med hänvisning till att den tekniska utredningen håller på att inledas. I stället glider vi gans­ka snabbt in på ett alldeles annat område, som han funderat mycket på den senaste tiden: högerextrema tendenser överlag, särskilt inom den grekiska poliskåren.

– Av allt att döma finns det en politisk falang inom den grekiska poliskåren som håller med dem som demonstrerar mot invandrare och minoriteter. Man kan förstås säga att det inte har någonting med Finland att göra men riktigt så är det inte. Den här typen av utveckling har en tendens att sprida sig och man måste aktivt säga nej till detta. Jag har inga problem att stå upp och göra det även om det betyder att man utsätter sig som måltavla för kritiken.

Anonym rasism

Högerextrema tendenser och ett obehagligt debattklimat på nätet är någonting som tagit upp en hel del av Elfgrens tankar på sistone.

– Våldsbeteende och ideologi är en global sak som hänför sig till individers överlevnadsstrategier. Ser vi på samhällsdebatten i Finland så tror jag inte att åsikterna specifikt blivit mer rasistiska, men via nätet och sociala medier har det blivit lättare för individer att komma ut med sina åsikter och de kan göra det utan att komma fram med sin identitet. Diskussionen som pågår i den virtuella världen har också väckt fler att komma ut med sina åsikter.

Enligt honom är en av de mer obehagliga utvecklingstrenderna att det blivit allt mer acceptabelt att säga grövre saker högt och att folk börjat bli så immuna mot extrema utlåtanden att vi inte längre bryr oss.

– En vacker dag kan det vara för sent. Ingen i Rwanda trodde heller att man med desinformation på så kort tid skulle kunna vända hutuer och tutsier mot varandra. Ändå gick det så och på hundra dagar hade man tagit livet av nästan en miljon tutsier. Vi får inte tänka att vi i Finland är mer civiliserade, att det inte kan hända här. Det här har inget med nationalitet eller uppfostran att göra. Manipulation är sist och slutligen så oerhört lätt, säger Elfgren.

Skyddspolisen säger att högerextremismen inte är ett problem i Finland?

– Vad måste hända för att man ska kalla något ett problem? Jag tycker redan att samhällsklimatet är ett problem. Om vi inte motarbetar den här utvecklingen så har vi snart and­ra slags problem. Diskussionerna i den virtuella världen är i många fall extrema och det är ett problem. För att få till stånd samma reaktioner för 20–30 år sedan behövde du gå ut på gatan med andra och proklamera att nu tar vi livet av alla invandrare. Hade det hänt då så skulle polisen alldeles säkert ha ingripit. Nu händer detta i den virtuella världen och då är det plötsligt inte ett problem. Jag tycker det är fel tänkesätt.

Läs hela intervjun i söndagens Hbl.

Kuvateksti:
Tre nynazister beväpnade med flaskor och knivar skadade en ordningsman vid en bokpresentation i stadsbiblioteket i Jyväskylä den 30 januari i år. Boken som presenterades handlade om extremhögern i Finland.

____________________________

Helsingin Sanomat: Rikosylikomisario: Luottamuspula poliisiin voi johtaa anarkiaan

Verkon vihapuhe huolestuttaa, ja ihmisten huolen vähättely voi johtaa luottamuspulaan poliisia kohtaan, varoittaa rikosylikomisario Thomas Elfgren. Luottamuspulalla voi olla surullisia seurauksia.

"Saan lähes päivittäin postia ihmisiltä, jotka ovat huolissaan yhteiskunnan yleisestä turvallisuudesta. Äärioikeistolaisuus nähdään uhkana", sanoo Elfgren. Elfgren moitti muiden muassa Suojelupoliisia äärioikeiston uhan aliarvioimisesta sunnuntain Hufvudstadsbladetissa.

"Turvallisuudentunteen heikkeneminen on uhka, joka voi johtaa pahimmillaan Ruotsin mellakoiden kaltaisiin tapahtumiin, Elfgren sanoo Helsingin Sanomille.

"Kun turvallisuusviranomaiset puhuvat yksittäisistä reaalimaailman tapauksista ja virtuaalimaailma vilisee uhkia, syntyy mielikuva, että viranomaiset vähättelevät kansalaisten huolia lisäten siten turvattomuuden tunnetta. Näin syntyy siis mielikuva, että viranomaiset eivät ole tehtäviensä tasalla ja siten epäpäteviä hoitamaan tehtäväänsä."

Kaikki uhka-arviot eivät löydy tilastoja tuijottamalla, Elfgren muistuttaa.

"Yksi merkittävä uhka on subjektiivisen turvallisuudentunteen katoaminen ja viranomaisiin kohdistuva luottamuspula."

Luottamuspula on Elfgrenin mielestä erityisen vaarallista.

"Jos tämä pääsee tapahtumaan kolkuttavat ovella myös anarkia ja Ruotsin kaltaiset tapahtumat. Siksi on tärkeää, että turvallisuusviranomaiset tunnistavat, että uhka-arviota ei voi tehdä vain absoluuttisten lukujen pohjalta."

Ovatko uhat todellisia? Helsingin poliisin nettipoliisi Marko Forss muistuttaa, että vain noin kaksi prosenttia viharikoksista tapahtuu verkossa. Poliisiammattikorkeakoulun vuosittainen viharikostutkimus tai Forssin omat kokemukset työssään eivät anna merkkejä siitä, että rasistiset tai äärioikeistolaiset puheet netissä olisivat kasvattaneet reaalielämän viharikosten määrää.

"Suurin osa viharikoksista tapahtuu edelleen kadulla, joten en ymmärrä, miksi verkosta ollaan niin huolissaan. Toki tietyissä keskusteluissa pyöriminen voi vaikuttaa yksittäisiin ihmisiin, mutta muuten netin vaikutus on vähän sama kuin vaikka mielenosoituksissa: Facebook-tapahtumaan voi olla tuhansia ilmoittautuneita, mutta todellisuudessa paikalle ilmestyvät vain muutaman asiaan sitoutuneet ihmiset."

Forssin mukaan äärioikeistolaiseksi miellettävän puheen osuus vihapuheesta on kasvanut, mutta:

"Netissä äärioikeistolaisia mielipiteitä laukoo muutaman sadan hengen porukka, joka saa kokoonsa nähden paljon meteliä aikaan."

Nettipoliisi tekee suojelupoliisille ilmoituksen verkosta löytämästään ääriliikehdinnästä ja muista radikalisoitumisen merkeistä.

"Viime vuonna ilmoituksia näytetään tehdyn 12. Tietoja tulee yhtä lailla anarkistisesta toiminnasta kuin äärioikeiston liikehdinnästä. Myös uskontoon liittyvästä radikalisoitumisesta tulee tietoja."