HBL: Thors: Olemme unohtaneet kuinka pakolaiset otetaan vastaan

HBL: Thors: Vi har glömt hur man tar emot flyktingar 15.9.2010

Kommunerna behöver mera erfarenhet när det gäller mottagningen och integreringen av flyktingar.

Det sade migrations- och Europaminister Astrid Thors vid ett seminarium om kommunernas migrationspolitik på Kommunförbundet på onsdagen.

Enligt Thors har många kommuner tappat det kunnande som en gång fanns.

– På 90-talet tog många kommuner emot flyktingar. Sedan blev det paus. Nu skulle kunskaperna behövas igen, men kunnandet har försvunnit, säger Thors.

Hon ser däremot mottagnings- och integrationsarbetet i många svensk- och tvåspråkiga kommuner som lyckat.

– När vi ser på Finland kan vi inte komma ifrån att vi har har väldigt goda exempel i Svenskfinland, som Karleby, Närpes, Korsnäs, Oravais och Raseborg.

– Nu när det till exempel i Lojo har gått hetsiga diskussioner om man ska ta emot flyktingar konstaterades det att man köper tjänster av Raseborg, eftersom staden har den långsiktiga erfarenhet som behövs, säger Thors.

Hon menar också att mottagnings- och integrationsarbetet borde bli mera aktivt och individanpassat.

– Det måste finnas mera personligt anpassade åtgärder. Många som kommer till landet är ganska snabbt redo att börja arbeta. Vi får inte ha en alltför passiv inställning.


Ett av problemen är att flyktingarna oftast får vänta länge på grundläggande saker, som till exempel språkutbildning.

– Det är ändå glädjande att se modellerna med stödfamiljer, arbetspar samt andra åtgärder med ett aktivt grepp. Det är sådant som har lyckats.

Ett tjugotal nya kommuner har visat intresse för att ta emot flyktingar. Thors ger kommunerna ett gott betyg för att de vågar försöka.

– Det är en tuff diskussion som förs i kommunerna om att våga göra den där långtidssatsningen. Det är framför allt en långtidssatsning, och en del av samhällsansvaret som de tar. Hur vi än vrider på det så har kommunerna en central roll.

Svårt att ordna grundutbildning

När lagen om grundläggande utbildning ändrades tillsammans med statsandelssystemet i fjol, uppstod enligt Thors ett glapp i tolkningen. Därför finns det nu bland de 600–700 barn som väntar på uppehållstillstånd ungefär hundra som inte får någon kommunal grundutbildning.


– I och för sig sägs det att kommunen har en skyldighet att ordna undervisning åt alla som har läroplikt. Men det är ett cirkelresonemang eftersom man endast har läroplikt i Finland om man har ett bestående uppehållstillstånd. Det är i den här skarven som de asylsökande barnen nu finns, säger Thors.