Vasabladet: En lång historia av utanförskap

Vasabladet, pääkirjoitus: En lång historia av utanförskap 6.4.2012

En stor del av romerna är i praktiken fullständigt uteslutna från arbetsmarknaden, skriver Europarådet.

Antalet romska tiggare har tiofaldigats i huvudstadsregionen stod det i en FNB-notis för en liten tid sedan. I Vasa har det hittills i år enbart handlat om den ensamma kvinnan i Hovrättsesplanaden. Hon har suttit mitt emellan köppalatsen Citymarket och HS-Center med sin lilla skål.

I veckan har Europaminister Alexander Stubb (Saml) besökt Rumänien och diskuterat romernas situation med regeringsrepresentanter i Bukarest. Enligt Hbl (3.4) definierade han besöket som ett fact finding-uppdrag. Han vill bland annat få grepp om vad som kan göras för romerna på europeisk nivå.

Vasabladet: "Medan en hel metrovagn tittar på"

Vasabladet, pääkirjoitus: "Medan en hel metrovagn tittar på" 27.1.2012

I dag precis som på 40-talet är det de "goda" människornas tystnad som möjliggör det som sker.

Två scener: På en kornig, svartvit filmsnutt från januari 1945 kommer en lång rad barn i bylsiga ytterplagg i gåsmarsch mot betraktaren. En liten pojke drar upp sin ärm och visar det nummer som är ingraverat på hans underarm.

Det är den ena scenen. Den andra utspelas i en metrovagn i Helsingfors en bit in på 2000-talet och skildras i en Hbl-insändare (17.1.). Skribenten är fjorton år.

Vasabladet: Vad kostar du, lilla vän?, frågar Sannfinländaren

Vasabladet, pääkirjoitus: Viveca Dahl: Vad kostar du, lilla vän?, frågar Sannfinländaren 3.8.2011

"Hatpratet" riktas nu mot oss, anser Sannfinländarna. Det gör att hatet nu är ett problem.

Vasabladet: Klockan klämtar för oss alla

Vasabladet, pääkirjoitus: Viveca Dahl: Klockan klämtar för oss alla 26.7.2011

Den som sänder ut ett visst budskap kan inte fullständigt frånsäga sig ansvaret för vilka följder det får.

Vasabladet: Dublinförordningen misslyckad, men vad är alternativet?

Vasabladet: Dublinförordningen misslyckad, men vad är alternativet? 4.10.2010

En god politiker av i dag tar både ett nationellt och ett globalt ansvar. Och ett medmänskligt ansvar.

EU-länderna har inte samordnat sin socialpolitik. Reglerna som styr medborgarnas vardag varierar i det avseendet från land till land. Det gäller till exempel föräldraledighetens längd och andra människonära rättigheter.

Att så inte skett har att göra med att det är svårt att få till stånd ett enhetligt system. Länderna har varierande traditioner, varierande institutioner, varierande ekonomi. Den politiska viljan att samordna saknas också.