tiistai 3. toukokuuta 2011

HBL: Språket kör över tankeförmågan

HBL: Språket kör över tankeförmågan 3.5.2011

Dagens europeiska rasism handlar om kultur och framställer främmande kulturer som ”ointegrerbara” i stället för att rikta sig mot hudfärgen. Samtidigt lever en klassisk vit maktideologi som bygger på ras och etnicitet kvar.

Lisa Bjurwald
Europas skam. Rasis­­ter på frammarsch.
Natur & Kultur 2011

”Kreuzzug för das Abendland” – korståg för västerlandet – står det skrivet på det tyska antimuslimska partiet Pro NRW:s valbuss. Pro-rörelsen vill samla in en miljon signaturer från EU-medborgare för att lägga fram ett initiativ till kommissionen om att stoppa ”islamiseringen”.

Muslimerna är den yttre fienden för de främlingsfientliga och högerpopulistiska partierna och rörelserna. Den inre demonen är, som tidigare, judar, romer och homosexuella. Judehatet förenar islamofoberna och islamisterna.

I Ungern finns ett parti som lovar att ”rensa nationen från ohyra”. Med 47 mandat i parlamentet är Jobbik landets tredje största parti.

I Italien finns en inrikesminister som krävt rasregistrering av romer.

I Frankrike försökte regeringen mörka att just romerna skulle drabbas av tillslagen mot så kallade olagliga bosättningar, tills ett läckt cirkulär visade att ”i första hand romernas” läger bör rensas.

I Danmark finns en partiledare som beskrivit invandrare som människor som civilisatoriskt, andligt och kulturellt befinner sig tusen år tillbaka i tiden. I Nederländerna har en ledare för ett stödparti till regeringen jämfört Koranen med Adolf Hitlers Mein Kampf.

Skulle bli för känslosam

Den svenska journalisten och antirasistiska aktivisten Lisa Bjurwald har rest Europa runt för att lyssna till dem hon inte kan dela värderingar med.

Den första som intervjuas i boken Europas skam är det högerextrema schweiziska partiet PNOS unga ordförande Denise Friedrich. Hon säger att hon inte skulle klara det jobb invandrarverket gör, att kasta ut invandrare. ”Jag skulle bli för känslosam”, säger ledaren för ett parti som vill att Europa ska utgöras av etniskt rena nationer.

”Vi har gjort allt för att hjälpa invandrarna, men de har inte gjort någonting för att bli hjälpta, förutom att komma hit”, hävdar Anna Rosbach i Dansk Folkeparti. Enligt Rosbach tar invandrare med sig alla dåliga vanor från de dåliga förhållandena i sina hemländer.

”Varje dag måste vi kvinnor träffa på invandrarna, hela dagen lång”, suckar Silvana Lorenzi Amorena, viceordförande för ett lokalt kvinnoförbund i Lega Nord i Italien.

Påfallande ofta är det kvinnor Bjurwald intervjuar: Hon vill göra slut på osynliggörandet av kvinnors roll i den växande rasismen och högerpopulismen.

Riktar sig mot kulturer

Det utmärkande draget för dagens europeiska rasism är att den i hög grad handlar om kultur. Xenorasism kallas den rasism som framställer främmande kulturer som ”ointegrerbara” i stället för att rikta sig mot hudfärgen. Samtidigt lever en klassisk vit makt-ideologi som bygger på ras och etnicitet kvar.

Vad Bjurwald företar sig är att hon först låter dem hon vill motarbeta komma till tals för att sedan avkoda deras budskap och retorik.

Ta bara den till synes neutrala termen ”kulturella skillnader” – den förvandlas till en xenorasistisk retorik som gör en uppdelning i mera och mindre värda kulturer.

Termen ”islamisering” kan ge ett intyck av att ett muslimskt maktövertagande skulle vara på gång. Efter nazismen är det omöjligt att tala om en ”judefiering” av Europa, men ”islamiseringen” har blivit ett rumsrent begrepp som ger ett sken av att det är den infödda majoritetsbefolkningen som är ett offer.

Kollektiviserat dåligt tänkande

Det är fullt legitimt att vara invandringskritisk om avsikten är att ifrågasätta invandringspolitiken. Men om främlingsfientlighet omskrivs till invandringskritik gäller det att genomskåda främlingsfientlighetens försök att göra sin retorik rumsren.

Återkommande negativa generaliseringar om en minoritet är kärnan i all rasistisk propaganda. Rasismen är ett kollektiviserat dåligt tänkande som människor ofta bär med sig från en tidig ålder. Det gäller att dekonstruera programmeringen och göra en omprogrammering.

Bjurwald ser en orsak till att gamla stereotypier dyker upp litet varstans i Europa i att man i många länder inte bearbetat det fascistiska arvet.

Tro på enkla lösningar

Den amerikanske statsvetaren Hans-Georg Betz inkluderar i begreppet populism tron på det sunda förnuftet hos vanliga medborgare, tron på enkla lösningar på svåra problem, tron på att makthavare inte lyssnar på vanliga människor, tron på att dessa bär på en nedärvd visdom och tron på att det egna partiet för denna oartikulerade opinions talan.

Populism är inte det samma som rasism, även om en fixering vid att invandrare är roten till samhällets problem ofta ingår i tron på att det finns enkla lösningar.

Ett problem med Bjurwalds annars klarsynta framställning är att rasism, främlingsfientlighet och populism ibland tycks buntas ihop i en begreppslig röra. Det finns inte heller någon enighet om hur begrepp som fundamentalism eller extremism ska förstås.

”Populistiska” utgångspunkter för att motsätta sig ”buy or die”-samhället, eller vara kritisk till mångkulturalism och sekularism finns det många av.

Rider på populistisk våg

Det är en fråga för sig om Sannfinländarna efter valskrällen platsat i Bjurwalds analys. Partiet rider på en allmäneuropeisk populistisk våg men är inte vare sig högerextremt eller auktoritärt. Det kan inte stämplas som rasistiskt men har några riksdagsledamöter som gjort klart främlingsfientliga markeringar. Deras roll som lagstiftare sätts på prov redan av att EU infört ett nytt ramverk som kräver att medlemsländerna lagstiftar mot spridande av hat.

Den europeiska högerpopulismen kan inte entydigt sägas växa fram ur fattigdom och marginalisering. Populismen florerar både i de mest välmående regioner och i områden med nedlagd industri. Det finns länder – bland dem Spanien – som trots hög arbetslöshet inte har någon främlingsfientlig inriktning inom politiken.

Mikael Kosk