Hbl: Helsingfors tampas med gettoisering

Hbl: Helsingfors tampas med gettoisering 27.11.2012

Helsingfors blir allt mer tudelat. "Vi har inte hela gettoiserade stadsdelar, men nog kvarter och hus där problemen hopas. Att koncentrera invandrare och de finländare som har det sämst ställt i samma bostadsområden är en olycklig kombination, säger biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen.

En metod för att tackla segregeringen är enligt Viljanen att se till att skolklasserna åtminstone i invandrartäta stadsdelar inte blir större.

Vad borde staden ha gjort annorlunda för att förhindra segregeringen?

– Problemen är inte så enkla att det skulle gå att peka ut någon enskild konkret åtgärd. Det är inte heller konstruktivt att föra en anklagande diskussion och fråga vilken tjänsteman som borde avsättas för att situationen ser ut som den gör, säger biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen.

Skolshopping ökar tudelningen
Skolshopping, alltså det fenomen där välutbildade föräldrar sätter sina barn i specialiserade skolor med urvalsprov för att barnet ska slippa gå i den egna närskolan med elever från mindre välbeställda familjer, förargar Viljanen.

– Helsingfors måste allvarligt överväga om vi alls ska ha kvar systemet med specialiserade skolor eftersom de bidrar till segregeringen.
Sambandet mellan social utslagning och brottslighet är en orsak till att Helsingfors måste få bukt med segregeringen.

– Inget barn föds med mc-väst, men vi vet att utslagna ungdomar löper större risk att gå med i extremrörelser. Ungdomar som ansluter sig till kriminella gäng gör det för att känna sig utvalda och viktiga. Invandrarungdomar som genomgår identitetskriser och har rasistiska erfarenheter hör också till riskgruppen.

En som håller med Ritva Viljanen om att utvecklingen måste stoppas är Sirpa som tillbringar en vardagsförmiddag på London Pub i Gårdsbacka.

– Jag har bott i Gårdsbacka sedan 1974. På den tiden fanns här fina grönområden och många barnfamiljer. Men sen byggdes här väldigt mycket bostäder på sociala grunder och problemen hopade sig. Här är numera så oroligt att många äldre personer undviker att gå ut om kvällarna, säger hon och pillar in en slant i spelautomaten och tar en klunk mellanöl.

Enligt Sirpa har problemen i Gårdsbacka ökat kraftigt efter att det gamla nedslitna köpcentret i grannstadsdelen Kvarnbäcken ersattes med ett nytt för ett år sedan.

– Här fanns redan tidigare en del suspekta typer, men då ölkrogarna vräktes från Kvarnbäcken samlades slashasarna här i stället.
Sirpa säger att knarkhandeln numera florerar öppet på torget vid Gårdsbacka köpcentrum.

– Det brukar inte dröja länge förr-än någon kommer och ska sälja tabletter. På torget kan du också köpa Oltermanni-ost för två euro kilot eller stek och filé som missbrukarna har stulit i mataffären.

Kroggästerna som dricker öl den här förmiddagen är finländare. De enda invandrarna som syns till är de två männen som jobbar i baren. Statistiken visar att Gårdsbacka hör till de mest invandrartäta områdena i Helsingfors.

– Det är inte invandrartätheten som är ett problem, utan det att invandrare och de finländare som har det sämre ställt koncentreras till samma bostadsområden. Invandrare löper högre risk för att bli utslagna, och om invandrarna har många sämre lottade finländare som grannar är det lätt hänt att majoritetsbefolkningens dåliga vanor smittar av sig, säger Ritva Viljanen.

Största delen av befolkningsökningen i Helsingfors utgörs av personer med annat modersmål än svenska och finska. Därför måste Helsingfors enligt Viljanen bli bättre på att se till att också invandrarungdomarna skaffar sig en utbildning. I dag är närmare hälften, eller 44 procent av de utslagna ungdomarna i Helsingfors av utländsk härkomst. Då 83 procent av de finsk- och svenskspråkiga ungdomarna får en studieplats i den gemensamma elevansökningen är det bara 58 procent av invandrarungdomarna som kommer in på gymnasium eller yrkesskola.

-------------------------

Helsinki kamppailee ghettoutumiskehityksen kanssa

Helsingistä tulee yhä jakautuneempi. "Meillä ei ole kokonaan ghettoutuneita kaupunginosia, mutta kylläkin kortteleita ja taloja, joissa ongelmat kasautuvat. Maahanmuuttajien ja vähävaraisten suomalaisten keskittäminen samoille asuinalueille on onneton yhdistelmä", sanoo apulaiskaupunginjohtaja Ritva Viljanen.

[...]

Koulushoppailu eli ilmiö, jossa koulutetut vanhemmat sijoittavat lapsensa erikoiskouluihin, ettei heidän tarvitsisi käydä lähikoulua, jossa on vähemmän varakkaiden perheiden lapsia, ärsyttää Viljasta.

- Helsingin täytyy tosissaan harkita, voimmeko säilyttää erikoiskoulujen järjestelmää, sillä se edistää segregoitumista.

[...]

Syrjäytymisen ja rikollisuuden välinen yhteys on yksi syy, miksi Helsingin täytyy nujertaa segregaatio.

- Yksikään lapsi ei synny mc-liivit päällä, mutta tiedämme, että syrjäytyneillä nuorilla on suurempi riski mennä mukaan ääriliikkeisiin. Rikollisjengiin liittymällä nuoret tuntevat itsensä valituiksi ja tärkeiksi. Myös maahanmuuttajanuoret, joilla on identiteettikriisi ja rasistisia kokemuksia, kuuluvat riskiryhmään.

[...]

- Maahanmuuttajatiheys ei ole ongelma, vaan se, että maahanmuuttajat ja vähävaraiset suomalaiset keskittyvät samoille asuinalueille. Maahanmuuttajilla on suurempi todennäköisyys jäädä ulkopuolisiksi, ja jos maahanmuuttajilla on naapureinaan monia huono-osaisia suomalaisia, käy helposti niin, valtaväestön huonot tavat tarttuvat, sanoo Ritva Viljanen.

Suurin osa Helsingin väestönkasvusta koostuu ihmisistä, joiden äidinkieli on muu kuin ruotsi tai suomi. Siksi Helsingin on Viljasen mukaan paremmin varmistettava, että maahanmuuttajanuoret hankkivat itselleen koulutuksen. Nykyään melkein puolet eli 44 prosenttia Helsingin syrjäytyneistä nuorista on maahanmuuttajataustaisia. Kun 83 prosenttia suomen- ja ruotsinkielisistä nuorista saa opiskelupaikan yhteishaussa, vain 58 prosenttia maahanmuuttajanuorista pääsee lukioon tai ammattikouluun. (käännös)