Svenska Yle: Finlands moraliska ansvar för Isaf-anställda afghaner ett frågetecken

Svenska Yle: Finlands moraliska ansvar för Isaf-anställda afghaner ett frågetecken 17.11.2014

Det är många i Afghanistan som med fasa inväntar slutet av året när Isaf-styrkorna lämnar landet. En del av de lokala arbetstagare som har tjänstgjort för de internationella styrkorna har utsatts för hot och många har sökt asyl, bland annat i Finland.

När anställningen tar slut börjar livet i rädsla. Många afghaner som har jobbat för de internationella Isaf-styrkorna vittnar om att de har hotats av talibanerna på grund av sitt jobb för styrkorna. De ses som landsförrädare.

Sari Kouvo, grundare och styrelsemedlem i forskningsorganisationen Afghanistan Analyst Network, säger att det generellt i Afghanistan finns en stor oro för framtiden. Det beror dels på den interna politiska situationen och säkerhetssituationen, men också att de Natoledda styrkorna håller på att lämna landet.

- På grund av den här generella oron finns det givetvis också en oro bland dem som har jobbat för internationella organisationer om vad som kommer att hända med dem. Det är en oro för säkerhetssituationen, men också väldigt mycket en oro som handlar om hur de ska klara sig ekonomiskt i framtiden, när de inte har lönerna att förlita sig på, säger Kouvo.

Asylansökningar både i Sverige och Finland

I Sverige har diskussionen om ansvaret för de lokala arbetstagarnas säkerhet gått het. Det handlar främst om tolkar, men också om vakter och annan servicepersonal. Migrationsdomstolen beslöt tidigare i år att alla de som har sökt asyl i Sverige ska få uppehållstillstånd. Beslutet fattades efter att migrationsverket hade gett avslag på sju personers ansökan.

Nu har sammanlagt ett tiotal afghaner och deras familjer kommit till Sverige, men en del afghaner har sökt sig också till Finland.

- Det finns några enskilda fall under de senaste åren där orsaken till asylansökan är att man har samarbetat med fredsstyrkorna, Förenta Nationerna eller andra västerländska grupper. De har fått asyl, för det är en ganska bra orsak och grund för asyl, säger Esko Repo som är direktör för asylenheten vid Migrationsverket.

Varje beslut om asyl fattas individuellt, och man måste enligt lagen komma till Finland för att kunna söka asyl. Det går inte att göra till exempel på Finlands ambassad i Kabul.

- Jag vet att man har diskuterat det här i Sverige och där på förhand informerat personer som har arbetat med de svenska styrkorna att de med säkerhet får asyl, men vi gör inte så i Finland. Vi fattar inga beslut på förhand utan gör en individuell utredning. Vi har berättat att vi inte kan lova någonting före man kommer hit. Men som jag sade är det en mycket bra orsak om det är trovärdigt att man blir hotad, och vi vet att det har hänt sådant, säger Repo.

Finland har inget juridiskt ansvar

För Finland är situationen ändå lite annorlunda än för Sverige. Finland har inte direkt anställt tolkarna, utan har anlitat de tolkar som Sverige har anställt. Det här beror på att Sverige var värdland på Camp Northern Lights, där finländarna var stationerade fram till i somras. Nu är det Tyskland som står för anställningarna på basen Camp Marmaris i Mazar-e-Sharif. Det här betyder att Finland i praktiken inte bär något juridiskt ansvar för afghanernas säkerhet.

Danmark är i en liknande situation som Finland. Danskarna har använt sig av tolkar som Storbritannien har anställt, och där har man ansett att man bär ett moraliskt ansvar för dem. Staten har erbjudit de afghaner som har anlitats av danskarna möjligheten att söka asyl i Danmark, där varje fall sedan prövas enskilt precis som i Finland.

De som inte vill söka asyl erbjuds istället fem års utbildning i Afghanistan eller en penningsumma motsvarande ett och ett halvt års lön.

Björneborgs brigad berättar att det för tillfället regelbundet jobbar sju eller åtta tolkar för de kring 100 finländska soldater som är kvar i Afghanistan. Finland har haft styrkor på plats i Afghanistan i snart 13 år, och från Försvarsmakten konstaterar man att det "säkert har arbetat en hel del" afghaner för Finland under den tiden, men man vet inte om någon av dem har varit anställd direkt av finska staten.

Jag frågar då om Finland har något moraliskt ansvar för dem som har tjänstgjort för Finland, även om det juridiska ansvaret saknas. Då börjar cirkusen.

Ingen vill tala om moraliskt ansvar

Från Björneborgs brigad hänvisas jag till Inrikesministeriet, som hänvisar mig tillbaka till Björneborgs brigad, som nu skickar mig vidare till Utrikesministeriet. Där vill ingen kommentera, utan de hänvisar till utrikesminister Erkki Tuomiojas uttalande tidigare i år om att Finland ställer sig positivt till att hjälpa Sverige, om Sverige ber om hjälp i frågan. Jag hänvisas ytterligare vidare till Försvarsministeriet.

Försvarsministeriet berättar att de afghaner som har arbetat för Finland har fått veta att de kan söka asyl här och att ambassaden i Kabul har deras kontaktuppgifter. Hur många det rör sig om får jag inget svar på, men jag får veta att Finland inte erbjuder dem något arrangemang i stil med det i Danmark.

Försvarsministeriet beklagar att de inte kan hitta någon som kan svara på mina frågor på kort varsel. När jag säger att det inte är bråttom, men att jag skulle vilja diskutera Finlands moraliska ansvar för dem som har arbetat för Finland svarar de inte längre.

Risk att många kommer hit vid årets slut

Risken finns att det kommer många fler afghaner hit efter att Isaf-styrkorna lämnar Afghanistan. Sari Kouvo säger att hon har stor förståelse för att folk som har jobbat för de internationella organisationerna just nu försöker ta reda på vilka andra möjligheter som finns för dem.

- En av möjligheterna är definitivt att försöka ta sig ut ur Afghanistan. Det har att göra med den generella säkerhetssituationen i landet, men det har också jättemycket att göra med landets ekonomiska situation, säger Sari Kouvo.

Esko Repo från Migrationsverket säger att man kanske måste tänka om ifall asylansökningarna plötsligt blir många fler.

- Får vi många ansökningar där orsakerna är likadana så måste vi ta linjebeslut om att vissa orsaker leder till vissa beslut, säger Repo.

Honom veterligen finns det inte några planer på att ändra i lagstiftningen och göra det möjligt för dem som har arbetat för finländarna att söka asyl i Afghanistan, men det är Inrikesministeriet som bereder de lagändringarna.

- Nu är det bara några månader som vi har den här regeringen, och jag vet inte vad som händer när vi får en ny regering, säger Repo.