Hbl: Rasism, retorik och rösträkning

Hbl, pääkirjoitus: Rasism, retorik och rösträkning 24.2.2013

Den finländska offentligheten har vant sig vid den sannfinländska retoriken. Det är en skrämmande insikt.

En intervju i BBC-programmet Hard talk med Sannfinländarnas ordförande Timo Soini väcker debatt. Intervjun är välgjord och ett bra exempel på hur makthavare kan och ska ställas till svars för sin politik, på ett sätt som vi sällan eller aldrig ser i Finland.
Drygt tre minuter av Soinis 24 minuter i Hard Talk handlar om hur han tacklar rasismen i sitt eget parti. Programledaren Stephen Sackur är påläst om sannfinländska politikers rasistiska uttalanden och de domar som fällts för bland annat hets mot folkgrupp. När Soini får frågan om hans parti hyser rasister svarar han som han alltid brukar - att han inte är rasist.

Men den här gången kom Timo Soini inte undan med att svara på en fråga som inte ställdes. Det är få som anklagar Soini personligen för att vara rasist. Frågan gäller hur han som partiordförande – i ett parti där hans ord är lag – tacklar de partimedlemmar och riksdagsledamöter som av deras uttalanden att döma är rasister. Det gäller inte alla sannfinländare men som känt finns det ett antal riksdagsledamöter som hör eller har hört till organisationen Suomen Sisu och av vilka Jussi Halla-aho och James Hirvisaari har dömts för hets mot folkgrupp.
2011 skrev partiet en deklaration mot rasism men utan att gå in på strukturell rasism och problematiken kring minoriteter och majoriteter, starka och svaga grupper i samhället.

I början av året fick Sannfinländarna en del medial uppmärksamhet för att man berättade att partiet inte godkänner alla hugade medlemmar, bland annat rasister. Timo Soini har sagt samma sak tidigare och lovat att medlemmar som fälls för till exempel hets mot folkgrupp inte accepteras inom partiet. När sedan domen mot Halla-aho kom från Högsta domstolen gjorde Soini en kappvändning och hävdade att Halla-aho straffats tillräckligt då han väntat på sin dom i fem år.
En närmare granskning av påståendet att Sannfinländarna inte godkänner rasistiska medlemmar visade att partiets "arbetskarl" som Matti Putkonen vill kalla sig, drog gränsen så att man inte godkänner rasism som uttrycks med hot om fysiskt våld. Det kräver inga övriga kommentarer.
Före riksdagsvalet 2011 fick Sannfinländarna i lugn och ro växa till sig och deras politik fick inte ordentligt mothugg vare sig från andra partier eller i medierna. Det har skett en förändring sen dess. Samlingspartiets Jyrki Katainen har ställt Soini mot väggen framför allt i EU-politiken och talat om tolerans i allmänhet. Men SFP:s ordförande Carl Haglund är ganska ensam om att gå till motattack då det gäller rasismen.

Debatten efter BBC:s intervju med Soini uppstod just för att Haglund kritiserade Soini för att inte heller i BBC ta avstånd från rasismen i sitt parti.
Det enda sättet att motarbeta rasism är att reagera mot den. Det gäller konkreta situationer då människor utsätts för rasistiska påhopp. Lika viktigt är att politikerna reagerar mot rasistiska uttalanden och går till grunden med argument och påståenden som bland annat en del sannfinländare strör omkring sig.
Till den sannfinländska retoriken hör också att balansera formuleringarna och förringa dem genom att påstå att det handlar om satir och ironi.

Timo Soini låter bli att göra upp med rasismen i sitt parti för att inte splittra skarorna.
Det är skrämmande att inse att offentligheten i Finland i viss mån har vant sig vid den sannfinländska retoriken och att reaktionerna därmed uteblir. Intervjun i BBC är en nyttig påminnelse. Att inte reagera är snubblande nära ett godkännande. Det blir fel signal.