Svenska Yle: Fler invandrarklienter inom barnskyddet i Helsingfors

Svenska Yle: Fler invandrarklienter inom barnskyddet i Helsingfors 13.2.2013

Andelen klienter inom barnskyddet med annat modersmål än finska och svenska har ökat i Helsingfors.

Det här framkommer i den färska rapporten "Helsingin tila ja kehitys 2013". Från 2007 till 2011 ökade andelen barnskyddsklienter med invandrarbakgrund med 70 procent, medan ökningen bland finsk- och svenskspråkiga bara var 23 procent.

Tre fjärdedelar av klienterna inom barnskyddet är ändå fortfarande finsk- eller svenskspråkiga.

Socialarbetare Linda Blomstedt som jobbar med barnskyddet inom Helsingfors stad tror att ökningen hänger samman med ökningen av barnskyddsanmälningarna överlag.

- I utredningsskedet har det skett en ökning av familjer med annan etnisk bakgrund, men gällande antalet klienter har vi inte sett någon ökning, säger Blomstedt som jobbar vid socialverket i Östra centrum.

Familjevåld förekommer överallt

Enligt den nya barnskyddslagen som trädde i kraft 2008 ska tröskeln för att starta en barnskyddsutredning vara låg. Det ledde också till att antalet barnskyddsanmälningar och utredningar sköt i höjden. Däremot är det långt i från alla utredningar som leder till en åtgärd.

Taina Martiskainen är specialssakkunnig i invandrarfrågor vid centralförbundet för barnskydd och hon anser att social arbetarna bör få mer utbildning i att möta invandrarklienter.

- Det finns en del kurser, men ingen som är heltäckande. Det borde tas bättre i beaktande i utbildningen, säger Martiskainen.

Linda Blomstedt säger däremot att alla klienter bör behandlas lika och därför finns inget behov av någon särskild utbildning för att bemöta invandrarklienter.

- Vi bemöter alla klienter på samma sätt och försöker alltid beakta deras bakgrund. Alla familjer är förstås olika, men det har inte med språkbakgrunden att göra. Exempelvis förekommer familjevåld i lika stor utsträckning i finsk- och svenskspråkiga familjer som i invandrarfamiljer.

Rent praktiskt finns det ändå vissa komplikationer om klienten och socialarbetaren inte talar samma språk.

- Vi använder tolk en del och då måste vi bara lita på att budskapet går fram på rätt sätt via tolken.

I Helsingfors är klienterna med annat modersmål än finska och svenska ofta från Ryssland, Estland eller något afrikanskt land.