Hbl, pääkirjoitus: Jens Berg: Historien måste lära oss en läxa 2.8.2013
Malmö upplever en våg av antisemitiska hatbrott. Hatbrotten tenderar lätt att imiteras, vilket gör att Finland kan förbereda sig på en likadan trend.
Judinnan Sara har hängt brandfilten bredvid dörren. På nätterna lägger hon ut köksplåtar på hallgolvet på grund av rädslan för att någon ska slänga in en brinnande trasa genom brevinkastet. Hennes ytterdörr har vid flera tillfällen blivit nedklottrad med davidsstjärnor under de senaste veckorna.
Sydsvenskans artikel (30.7) handlar inte om Tyskland 1938 utan om Malmö 2013. Antalet hatbrott med antisemitiska motiv har skjutit i höjden i Sveriges tredje största stad. Under åren 2010–2011 anmäldes sammanlagt 44 hatbrott mot den judiska minoriteten, under de senaste 18 månaderna är siffran uppe i 95 anmälda brott.
Den utbredda antisemitismen i Malmö har blivit en stor politisk fråga i Sverige, men hatet har också nått över den internationella nyhetströskeln. Störst uppmärksamhet fick den internationella judiska organisationen Simon Wiesenthal Center när den för en tid sedan varnade alla judar för att resa till staden.
Judehatet har en lång historia med oftast religiösa förtecken, men den så kallade moderna antisemitismen, som uppkom i slutet på 1800-talet, bottnar i övertygelsen om att judarna roffar åt sig oskäligt mycket politisk och ekonomisk makt. Det här är fortfarande en återkommande myt inom dagens vit makt-rörelser.
Den utdragna konflikten i Mellanöstern ger också ständigt nytt bränsle till gamla fördomar.
Att just Malmö har blivit ett ökänt centrum för rasism är ingen överraskning. Invandringen är stor, arbetslösheten ökar och de sociala klyftorna växer. Sverigedemokraterna har redan ett starkt fotfäste i Skåne och opinionsmätningar förutspår en ytterligare frammarsch.
Det är naivt att tro att Finland skulle skonas från den nya antisemitiska vågen med Malmö som epicentrum. Trender, såväl positiva som negativa, brukar landstiga västerifrån och hatbrott tenderar dessutom att imiteras lätt.
I våras fick flera personer inom den judiska församlingen i Helsingfors ett brev från polisen, som upplyste dem om att de finns med i ett fienderegister. Listan, med namn och bilder på cirka 300 oönskade personer, upptäcktes i samband med gripandet av två högerextremister i Jyväskylä.
Av alla de anmälda hatbrotten mot judar i Malmö har hittills inte ett enda lett till en fällande dom. Tidigare har ärendena inte varit speciellt högt prioriterade, men en nygrundad hatbrottsgrupp vid Malmöpolisen kan förhoppningsvis ändra på det här. Enbart polisiära insatser räcker inte till för att utrota rasismen, men den dystra statistiken är en stark signal.
Fördomar och hat går ofta i arv. Därför krävs en bred samhällsinsats från bland annat skolan, föräldrar, politiker och kultursektorn. Ett första steg kunde vara att göra Göran Rosenbergs omskakande bok Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz till obligatorisk läsning.