Hbl: Tarja Halonen drar en lans för tolerans

Hbl: Tarja Halonen drar en lans för tolerans 19.2.2012

Kaleva: Halonen: Kaikki eivät hyväksyneet minua presidentiksi

Under Tarja Halonens tolv år som folkvald president har näringslivets herrar vägrat acceptera majoritetens vilja. I en avskedsintervju för Hbl vädjar Halonen till dem som blev besvikna i presidentvalet: Följ demokratins spelregler och upprepa inte beteendet. Hon hoppas också att den tysta majoriteten reagerar skarpare på rasistiska påhopp.

Republikens president Tarja Halonen är på strålande humör när hon tar emot Hbl och kollegan Kaleva i Gula salen på presidentens slott. Om mindre än två veckor är två presidentperioder avverkade och hon ger över till Sauli Niinistö för att bli en ”övertygad men fri konstnär”.

Vad det innebär avslöjar Halonen inte, så någon klarhet i spekulationerna om framtida FN-uppdrag blir det inte. Konkreta råd till sin efterträdare ger hon inte heller, men:

– I det här jobbet blir man lätt ensam om man inte ser upp och det är svårt att förbereda sig för att vara president 24 timmar i dygnet. Jag bjöd in Pekka Haavisto och hans make till Talludden för att de skulle få veta vad de går miste om. Antonio Flores såg nog ganska lättad ut.

Halonen ser inte presidentvalet som en direkt motreaktion på Sannfinländarnas skrällseger i riksdagsvalet och tycker inte att man ska dra för långt gående slutsatser med tanke på kommande val.

– Det gick lite som med mig i valet 2000. Skrällen med Haavisto kom efter första omgången när folk sökte en ny kandidat att rösta på när deras egen, Eva Biaudet, Paavo Lipponen eller Paavo Arhinmäki, hade trillat bort. Väljarna har olika målsättningar i olika val.

Kämpa på, Rebecka!

Suomen Kuvalehti skrev nyligen att Finland inte har blivit tolerantare och att ett av Halonens viktigaste mål därmed inte uppnåtts. Halonen håller inte med.

– Den stora majoriteten har blivit tolerantare, men samtidigt har en polarisering skett. En minoritet har tagit sig rätten att tillspetsa och uttala sig på ett sätt som sårar. Det kan handla om ras, sexuell inriktning eller egentligen vilken som helst egenskap som är avvikande i förhållande till majoriteten. Det kallas hatretorik eftersom de hårda orden kan innehålla hot mot människors liv, säkerhet och heder.

Hur reagerar Ni på rasistiska påhopp på barn, sådana som fjortonåriga Rebecka Holm utsatts för?
– Jag blir ledsen. Eftersom det tycks vara lättare att sitta tyst fast man inte accepterar påhoppen borde vi hitta sätt på vilka man utan att tillspetsa situationen kunde reagera så att den som sårar märker att han eller hon inte bara är i minoritet, utan dessutom bryter mot grundlagen och avtal om mänskliga rättigheter.


Vilken är presidentens hälsning till Rebecka Holm?
– Kämpa på, Rebecka! Den stora majoriteten av finländarna vill stödja dig och säga att du ska vara stolt över din dubbla kulturidentitet. Den ger dig dubbel rikedom.

Halonen har med oro följt med hur extrem nationalism och främlingsfientlighet breder ut sig i Europa.

– Intolerans är alltid oroväckande. För EU gäller det att välja mellan att vara ett europeiskt fäste som bygger upp murar mot mindre välmående områden, eller, som EU:s principer säger, en europeisk samlingsplats för samarbete, kunnande och pluralism.

I Finland påverkar intoleransen också språkklimatet.

– För oss finländare räcker också små olikheter till för att skapa intolerans. Också det här borde få oss att inse att sämja och säkerhet inte uppnås med att stänga dörrar och fönster.

Finansmannen Björn Wahlroos sa nyligen i en intervju att presidentinstitutionen tagit skada under Tarja Halonens tid vid makten. Pensionerade näringslivsbossen Johannes Koroma spädde på med att Halonen "skött sitt uppdrag utan att tänka på vad hela folket förväntar sig". Halonens strålande humör försvinner för ett tag när hon konfronteras med herrarnas åsikter.

– Jag skulle vara masochist om jag påstod att det känns trevligt att höra sådant. Men det här är en viktig fråga som handlar om att det i ett val med få kandidater och bara en som till slut väljs inte alltid går att hitta en kandidat som är exakt det man vill ha. Den som väljs bör vara medveten om vilka risker det här medför och själv uttrycka sin vilja att vara hela folkets president.

Har Tarja Halonen haft vilja att vara hela folkets president?
– Det har jag. En annan sak är om jag alltid lyckats med det. Det handlar om huruvida de som blir i minoritet går med på att acceptera att majoriteten väljer en annan president. Wahlroos och Koromas inlägg visar att alla inte gjort det.

Efter återvalet 2006 märkte Halonen allt tydligare att alla inte godkände resultatet.

– Hon är inte min president, sa en del, och nobbade inviten av den som valts och ville vara hela folkets president.

Det handlar alltså om att de här personerna i tolv år vägrat acceptera majoritetens val?
– Så tycks det vara. Därför säger jag nu till alla som inte fick den president de ville ha: upprepa inte det här beteendet. Respektera demokratin och institutionen.

Lögner

Halonen har också tagit illa upp av skriverier om hennes bristande intresse för krigsveteranerna.

– Jag undrar hur de orkar fortsätta med att sprida lögner. Jag har deltagit i över 150 veterantillställningar och andra liknande begivenheter. För en del är det aldrig någonting värt att jag är på plats. Däremot har man under tolv år noga följt med för att hitta tillställningar jag inte deltagit i.

Inom Samlingspartiet har en del ifrågasatt Er utrikespolitik.
– Nog var de aktiva i början i fråga om vilket rörelseutrymmet är, men min utrikes- och säkerhetspolitiska inställning har inte förändrats. När man i tiderna talade om finlandisering kanske man nu kunde säga att en "Halonenisering" skett hos andra politiker.

Halonen sticker inte under stol med att det inte var någon angenäm uppgift för henne att 2003 bevilja landets första kvinnliga statsminister Anneli Jäätteenmäki avsked.

– Jag tänkte väl då att just så, det blev kort. Det skulle ha varit bra om det varat lite längre. Hela Irakgate var ju ganska onödigt.

Hur så?
– De åsikter som fanns kom nog fram utan att man viftade med papper. Det som ansluter sig till en viss tjänstemans verksamhet i det här huset är i sig historiskt sett en sorglig sak.

Läs vidare i dagens Hbl.

_______________________________

Kaleva

Rasismista, jytkystä, Natosta ja neuvoista

Onko Suomi muuttunut suvaitsemattomammaksi maaksi 12 vuodessa?

Suuri enemmistö on tullut suvaitsevaisemmaksi. Ne jotka ovat toista mieltä katsovat oikeudekseen arvioida suorasukaisesti milloin mitäkin enemmistöstä poikkeavaa ominaisuutta. Haluaisin rohkaista kanssaihmisiä tukemaan etenkin lapsia ja nuoria, jotka joutuvat rasistisen kohtelun uhreiksi. Emme ole tarpeeksi miettineet sitä, että näissä tilanteissa on helpompi vaieta vaikkei hyväksyisikään.

Olette sanonut, että ihmiset jotka tunnistivat itsessään rasistin päätyivät äänestämään perussuomalaisia. Miksi?

Mitään puoluetta tai ketään puoluejohtajaa ei pidä sinänsä syyllistää rasismista, jos he kerran eivät syyllisty siihen kannanotoissaan. Timo Soini (ps.) tai perussuomalaiset eivät ole syyllistyneet rasismiin, mutta kun katsoo, millaisia äänestäjiä heillä oli, tilastot sanoivat, että näin oli, en minä.


Onko suvaitsemattomuutta havaittavissa ruotsin kieltä kohtaan?

Suomalaiset ovat homogeeninen ryhmä, meille riittää pienempikin erilaisuus suvaitsemattomuuden luomiseen. Me olemme tässä suhteessa hyvin taitavia.