Vasabladet: Stopp för återföreningar

Vasabladet: Stopp för återföreningar 3.12.2013

Varje år flyr över hundra barn till Finland utan sina föräldrar. Många bor hela sin barndom och ungdom på institutioner. Endast ett fåtal kan återförenas med sin familj.

Bodil Granfors-Båsk är socialarbetare på Oravais flyktingbyrå. Hon har jobbat med ensam­kommande flyktingbarn sedan 2003. Förut fick majoriteten av barnen positiva beslut på familje­återförening, men sedan 2010 har alla fått avslag.

– Visst fanns det förut sådana som fick negativa beslut, men det var ungdomar. Nästan alla yngre barn fick positiva beslut.

2012 ändrades lagen om hur och vem som kan söka åter­förening. Men ändringarna påverkar inte andelen avslag eller på vilka grunder avslag görs. A­nledningen till att de flesta nu får avslag är enligt Granfors-Båsk att tillämpningen av lagarna har ändrats.

– När man intervjuar föräldrarna och barnet försöker man nu hitta olikheter i deras h­istorier. Hittar man olikheter så anser myndigheterna att familjen inte kan ha bott tillsammans och så får de avslag.

– Ibland motiveras avslaget med att föräldrarna försökt kringgå lagen och använt barnet som medel för att själva få komma hit. Men vissa är bara sex–sju år. Det är oskyldiga småbarn som drabbas. De blir tvungna att leva utan sina föräldrar resten av livet, s­äger Granfors-Båsk.

I Finland finns det inga direktiv för vad man gör med småbarn som får avslag på familjeåter­förening.

Det går att placera barnen på familjegrupphem, i fosterhem e­ller hos släktingar, men barnen bedöms från fall till fall.

– Det kan inte vara i enlighet med barnets bästa att komma till Finland som femåring och bo på institution i tio år. Det borde finnas ett klart system.

Stefan Håkans är flykting­koordinator på Oravais flyktingbyrå. För sju år sedan arbetade han enbart med familjåter­föreningar. I takt med att antalet familjeåterföreningar minskat har han fått ta sig an även andra uppgifter. Även Håkans anser att lagarna numera tolkas på ett a­nnat sätt än tidigare.

– Ansökningar förkastas om föräldrarnas och barnets berättelser inte överensstämmer helt. Det kan exempelvis handla om att ett barn säger att antalet rum i huset de bodde i var ett annat än vad föräldrarna har uppgett, säger Håkans.

Många ensamkommande barn flyr till Finland med andra släktingar än sina föräldrar.

– Om barnet kommer med andra släktingar så anser Migra­tionsverket att föräldrarna har avsagt sig föräldraskapet. Det enda som verkar accepteras är om barnet kommer till Finland med människor som inte är släktingar.

– På så vis minimerar man antalet beviljade återföreningar, säger Håkans.

På Migrationsverket anser man inte att situationen för de ensamkommande barnen har ändrats.

– Det är sant att väldigt få av barnen får hit sina vårdnads­havare. Men jag tror inte att andelen negativa beslut har ökat. Vi har inte börjar tillämpa lagarn­a på annat sätt än tidigare, säger Olli Koskipirtti, chef på immigrations­enheten.

Merparten får ett nej
- År 2012 kom 125 ensamkommande barn till Finland. 105 av dem fick uppehållstillstånd.
- 2012 fick 97 procent av de ensamkommande barnen avslag på familjeåterförening. Det finns ingen statistik för åren före 2012.
- Sedan 2012 lämnas ansökan in av den sökande på närmaste finländska ambassad.
- Tidigare kunde ensamkommande barn och deras företrädare själva lämna in ansökan i Finland.
- Behandlingen av ansökningar ska enligt lag ta under nio månader.