Svenska Yle: Pisa visar: invandrarelever behöver mer stöd 4.12.2013
Elever med invandrarbakgrund klarade sig betydligt sämre i Pisaundersökningen, än de som hade finska eller svenska som modersmål. Nu borde Helsingfors satsa mer på att stöda de här eleverna, anser utbildningsnämndens ordförande Minerva Krohn.
I Pisaundersökningen presterade elever med invandrarbakgrund klart sämre, än elever med finska eller svenska som modersmål. Det här mättes nu tillförlitligt för första gången.
Skillnaden beror framför allt på invandrarelevernas svaga finska, säger rektor Juha Juvonen vid Vesala högstadieskola i östra Helsingfors. Hans skola deltog i Pisaundersökningen och där har var tredje elev invandrarbakgrund.
- Motivationen och kunskaperna är det oftast inget fel på, men däremot kan det vara omöjligt för en elev som har bott i Finland i bara 1-2 år att helt enkelt förstå frågorna i Pisatestet. Skulle man förstå frågan fullständigt, så skulle eleven också troligtvis kunna svara på den.
Rektor Juha Juvonen hoppas på mer stöd för de här eleverna.
- Det här visar att det faktiskt behövs förberedande klasser och intensiv undervisning i finska för många elever med invandrarbakgrund. Undervisningen går ju på finska och det gäller att försöka klara sig.
"Pisaresultaten blir bättre om vi tar emot invandrare från liknande kulturer"
Ordföranden för utbildningsnämnden i Helsingfors, Minerva Krohn (De gröna), säger att Pisamätningen helt tydligt visar att mer stöd behövs.
- Vi har ju gett lite extra pengar till skolor där det finns speciellt många elever med invandrarbakgrund. Men det har tydligen inte varit tillräckligt. Nu måste vi ta itu med problemet och göra något.
Samlingspartiets Wille Rydman är viceordförande i utbildningsnämnden och också han anser att det borde satsas mer på undervisning i finska eller svenska, innan eleven lär sig andra skolämnen.
Men Rydman menar att allt ändå inte hänger på undervisning och mera resurser. Han skulle vilja gallra mer bland dem som vill flytta till Finland.
- Om vi vill ha bättre resultat i Pisaundersökningen, så betyder det enligt mig att vi också måste tänka pånytt när det gäller invandringspolitiken. Hur skall vi anpassa och integrera invandrare bättre i det finska samhället? Vilka slags invandrare vill vi ha hit? Sådana som kommer från helt andra slags kulturer eller sådana som kanske har bättre förutsättningar att anpassa sig till det finska samhället?
Minerva Krohn ser pragmatiskt på det hela.
- Tidigare sade man kanske att det är ett problem att flickor går i skola. Men nu har vi flickor och pojkar i skolorna, vi har också elever med finska eller svenska som modersmål och sådana som inte har det. Det är ett faktum, inte ett problem. Problemet är att utbildningen inte når de här eleverna.