Svenska Yle: Västra Nylands invandrarkoordinator ger över efter 22 år

Svenska Yle: Västra Nylands invandrarkoordinator ger över efter 22 år 30.12.2013
Svenska Yle: Västra Nylands invandrartjänst

Invandrarsekreterare Börje Mattsson avgår från sin tjänst vid årsskiftet. Då har han uppnått den slutliga pensionsåldern 68 år.

Redan tidigare hade han varit engagerad i mottagande av flyktingar. Det var när flyktingar från Chile snabbt skulle få komma bort från Pinochets Chile för att få behålla livet. När sedan Karis år 1991 beslöt mottaga flyktingar och anställde en flyktingsekreterare, sökte och fick Mattsson tjänsten.

Han hade då redan flyttat till Karis och skulle nu forma tjänsten, som ingen visste något om, varken tjänstemännen i staden eller ansvariga hos staten. Så han beslöt att forma arbetet enligt sin egen idé och sina egna tankar, hur han själv ville arbeta.

Överdriven oro

Det var nytt att ta emot flyktingar i Västnyland och Mattsson var orolig för hur reaktionen skulle bli bland tjänstemän och den stora allmänheten.
Han märkte ändå att det var han själv som hade fördomar. Han berättar att han fick mycket hjälp och stöd av stadens tjänstemän och positiva kommentarer av folk. Personal inom hemvården, socialtjänsten och hälsovården hjälpte till och med mera än det hörde till dem att göra.

Det var bara ett telefonsamtal av någon rasistiskt lagd människa som skrämde. ''Är det du din fan som hämtar in de där människorna? Om du inte slutar, så ...''. Det var ett samtal som skrämde Börje trots att det inte blev annat än hotelser av det.

Bygg själv upp hemmet

Det är egentligen bara en fråga som Börje Mattsson tycker att man redan från början borde ha gjort på ett annat sätt, nämligen flyktingarnas start i det nya landet.

Det fanns under de första åren grupper av människor som hade till uppgift att bygga upp hemmen för flyktingarna, skaffa möbler och möblera bostäderna så de var kompletta hem när flyktingarna anlände.

Småningom insåg Mattsson att flyktingarna inte uppskattade det. Det ledde till att sättet förändrades till det rakt motsatta: Flyktingarna kommer numera till en bostad där det bara finns madrasser på golvet, inget annat.

Det mottas till en början med sura miner, men när de nya invånarna redan följande dag kan gå för att köpa sina första möbler, så förändras allt. De märker att de är värda något, att de får bygga upp ett eget hem.

För Börje Mattsson blev följden av det nya systemet att han ställdes inför domstol, anklagad för rasism och för att stjäla från flyktingarna. Han blev frikänd och är nu, som han själv säger det, kanske den enda person i Finalnd som har papper på att han inte är rasist.
Efter att från mitten av 1990-talet ända till 2012 inte varit borta från arbetet en enda dag, hände något nästan ödesdigert för Mattsson; han fick en hjätrinfarkt. Nu har han ändå återhämtat sig från detta, har byggt upp sin kondition, har löpt en kvartsmaraton och siktar på att snart löpa halvmaraton.

Macana nästa

Börje Mattsson avslutar nu sitt arbete vid invandrarbyrån för att i fortsättningen koncentrera sig på Raseborgs projekt men vänorten Macana i Sydafrika. När det gäller invandrarbyråns framtid säger han sig vara en aning bekymrad. Det beror på att personalstyrkan blir mindre, en ny invandrarkoordinator inte är anställd ännu och att byrån flyttat från centrum av Ekenäs till Ekåsens område.
Det går inte lika lätt för invandrare och flyktingar att spontant kliva in med sina bekymmer. Det vore viktigt att byrån kan jobba som förut, men resurserna kanske inte räcker till.

Ett annat bekymmer för invandring överhuvudtaget är den invandrarfientliga anda som härskar i landet just nu. Kommuner vill inte ta emot flyktingar som förut och nya kommuner anmäler inte sitt intresse. Då är det viktigt att det finns goda, positiva resultat att visa upp. Det har Raseborg och Hangö kunnat visa, städerna har till och med varit det positiva exempel som visats upp i andra kommuner i landet.

Arbetet med flyktingar har gett Börje Mattsson fina upplevelser. Till exempel i sådana fall när man har kunnat återfinna ett barn som blivit kvar i det gamla hemlandet, när barnet efter den långa tiden igen kan möta sina bli föräldrar, då glömmer man bort allt arbete och alla bekymmer på vägen till återföreningen, säger Börje Mattsson när han nu lämnar invandradbyrån efter 22 år.

____________________________

Svenska Yle: Västra Nylands invandrartjänst

Västra Nylands invandrartjänst har slagit upp sina dörrar på ett nytt ställe. Byrån har lämnat centrum av Ekenäs, vid Skillnadsgatan, och tar nu emot sina kunder på Ekåsens område. På den dörr man skall gå in genom, står det ''Festsal'', men det är bara att gå in och följa pilarna till andra våningen, förbi festsalen, sen är man framme.

Det som nu kallas invandrartjänst började som en flyktingmottagning i Karis, men har sedermera utvecklats till en plats där var och en från utlandet, som av någon anledning flyttar till Raseborg eller Hangö kan få hjälp. Mottagning finns i Ekenäs tre dagar i veckan, i Karis och Hangö är mottagningen öppen en dag i veckan.

Personalen hoppas, att invandrarna och flyktingarna fortfarande skall hitta vägen till byrån trots att den nya platsen i Ekenäs är en aning utanför centrum. Invandrartjänsten kommer också att förändras på andra sätt. Börje Mattsson, som varit invandrarsekreterare från allra första början år 1991, slutar vid nyår, och en invandrarkoordinator tar över ansvaret. En visstidsanställd i personalen slutar också vid nyår.

Kvar på byrån i Ekenäs blir John Hustich och Camilla Wallén. Deras arbetsuppgifter sammanfaller till en del, till en del har de sina egna uppgifter på byrån. Hustich hjälper invandrare tillexempel med kontakter till myndigheter och har på sitt ansvar kundregister, hemsidan, facebook osv. Wallén har jobbat ett år vid invandrartjänsten och har som en av sina uppgifter att sköta de burmesiska flyktingar, som bosatt sig i Hangö.

Jerker Kihlman, vars avtal går ut vid årsskiftet, berättar att hans uppgifter under den tid han jobbat, gått ut på att från allra första början lära invandrarna det finländska samhället, allt från att gå för att köpa mat, till kontakter med myndigheter, till skola och dagis. Allt skall ju nytt för dem som kommer från andra kulturer och som kanske har bott i läger, måhända under flere år.

John Hustich berättar, att folk vanligtvis nog känner till att invandrarbyrån finns, men exakt vad den sysslar med är mera oklart för många. Så information till allmänheten är en vikig del av arbetet. En bra sak är, att inställningen till invandrare är positiv, åtminstone har Hustich fått den uppfattningen.
Strax före jul beslöt grundtrygghetsnämnden i Raseorg, att den enhetschef, som har hand om vuxensocilalarbete och handikappservice, också skall ansvara för invandrarbyrån. En invandrarkoordinatorsbefattning lediganslås troligen i början av år 2014. På det sättet fortsätter invandrartjänst med samma styrka som tidigare, två personer. När nya flyktingar anländer, kanske hösten 2014, är det igen aktuellt att anställa någon för att bistå de nya invånarna.