Nelonen: Vihapuhe voi sulkea koko sivuston - "Hirveä määrä tietämättömyyttä"

Nelonen: Vihapuhe voi sulkea koko sivuston - "Hirveä määrä tietämättömyyttä" 28.11.2011

Vasabladet: "Hatskriverier ska inte tillåtas i mediers webbdebatter"

Samaan aikaan kun perinteinen osallistuminen politiikkaan vähentyy, on internet onnistunut houkuttamaan monia yhteiskunnallisten kysymysten pariin. Nyt on kuitenkin ilmeinen tarve pohtia, missä menevät nettikeskustelun sananvapauden rajat.

-Netin vihapuheen ongelma räjähti Ruotsissa käsiin Norjan Utöyan tapausten jälkeen. Silloin havahduttiin siihen, että vihapuhetta ei pidä sallia median keskustelupalstoilla, korostaa ruotsalainen freelance-toimittaja Leo Lagercrantz.

Suomen ja Ruotsin median edustajat pohtivat verkkokeskustelun moderointia ja sensurointia maanantaina Espoon Hanasaaressa.
Hänen mukaansa media oli siihen asti mennyt helpoimman kautta: nettiyleisön kävijämäärää ei haluttu vähentää puuttumalla keskusteluun.
Jos debatti median verkkosivuilla karkaa yli äyräiden, äärimmäinen ratkaisu on sivuston sulkeminen.

-Dagens Nyheter sulki loppusyksyllä kommentointipalstan rasististen kommenttien lisääntymisen vuoksi. Koimme, että emme voineet enää taata, että meille haastattelun antavia ihmisiä ei arvioida asiattomasti, kertoo ruotsalaislehden apulaisuutispäällikkö Anna Åberg.

Journalistiliiton asiamies Juha Rekola muistuttaa, että vihapuhe verkossa on harvoin koko ongelma.

-Jos katsomme Suomen maahanmuuttokeskustelua, siihen liittyy ennen muuta hirveä määrä tietämättömyyttä. Journalisteilla on iso vastuu siitä, millaisiksi nämä käsitykset muodostuvat.

Suomen toimittajat eivät Rekolan mukaan ansaitse kovinkaan mairittelevaa arvosanaa.

-Meillä journalismi on tarjonnut tässä hyvin vähän. Siinä on korostunut asetelma me vastaan he.

___________________________________________

Vasabladet: "Hatskriverier ska inte tillåtas i mediers webbdebatter"

Samtidigt som folks intresse för traditionell politik minskar, är det många som deltar i webbdebatter i samhällsfrågor. Det börjar ändå finnas ett behov av att slå fast var yttrandefrihetens gränser går i webbdebatterna.

– Problemet med hatskriverier på internet aktualiserades i Sverige efter händelserna på Utöya. Då insåg man att hatskriverier inte ska tillåtas i mediernas webbdebatter, framhåller den svenska frilansjournalisten Leo Lagercrantz.

Enligt honom har medierna tidigare föredragit den lätta utvägen. Av rädsla för att skrämma bort besökare från sina webbplatser har medierna inte blandat sig i debatten.

Företrädare för medierna i Finland och Sverige tog upp moderering och censurering av webbdebatter på Hanaholmen i Esbo på måndagen.

Journalistförbundets ombudsman Juha Rekola tillade att hatskriverierna på webben sällan utgör hela problemet.

– Om vi ser till invandrardebatten i Finland så präglas den först och främst av en ofantlig okunskap. Journalisterna har ett stort ansvar för hur de här uppfattningarna uppstår.

Enligt Rekola är de finländska journalisterna inte värda ett särskilt smickrande betyg.

– Hos oss har journalistiken haft mycket lite att ge i det här hänseendet. Den har dominerats av motsättningen mellan oss och dom.

Tala är silver

Om debatten på mediernas webbplatser blir oregerlig kan man i värsta fall sätta stopp för den.

– Dagens Nyheter stängde i slutet av hösten läsarnas möjlighet att skriva kommentarer till nyheter på grund av att de rasistiska kommentarerna hade ökat. Vi ansåg oss inte längre kunna garantera att folk som vi intervjuat får ett korrekt bemötande, säger Anna Åberg, biträdande nyhetschef på tidningen.

Tomi Takamaa, chefsmoderator på Iltalehtis webbplats, tycker ändå att man inte i första taget ska stoppa möjligheterna till läsarrespons.

– Om man stänger en webbdebatt innebär det att nätrasisterna och bråkstakarna har vunnit.

Enligt Åberg ansåg Dagens Nyheter lösningen vara bra. Nivån på debatten var betydligt högre när man tillät läsarkommentarer igen.

Journalisten Petri Korhonen på Taloussanomat tror att webbdebatten blir högklassigare i vilket fall som helst.

– Webbdebatter har förts i bara ett decenniums tid. Om man jämför innehållet i dem med det som skrevs i tidningarna i början av 1900-talet så var det fulare i det senare nämnda fallet.