Arbetarbladet: Kampen mot rasismen är allas ansvar som individer 16.1.2012
Den stora kampen mot rasismen är den vardagliga, den som kräver civilkurage, då vi som individer griper in.
Den slutsatsen kunde Ulla Lukander, Otto Metsämäki och Ralf Friberg enas om då de på söndag på Folkan i Ekenäs diskuterade den svenska journalisten Lisa Bjurwalds bok Europas skam. Rasister på frammarsch. Debatten arrangerades av ABF:s studieorganisation i Västnyland med Asta Seppänen som initiativtagare.
En av paneldeltagarna i diskussionen den här kvällen, Ulla Lukander har en lång erfarenhet av att arbeta i multikulturella miljöer. Som ung åkte hon till USA för att studera, sedermera kom hon till England och arbetade, innan hon återvände till Svenskfinland i många år som bl.a. rektor på Brixton college i London (en helsvart skola) och i en rättshjälpsfirma där de flesta klienterna var kvinnor från olika etniska minoriteter.
Utgående från de här erfarenheterna och referenserna sade Ulla Lukander att hon rätt ofta, efter återflytten till Finland måste utbrista "jag förstår inte" då hon följer med samhällsdebatten i Finland.
- Bjurwalds bok är naturligtvis närmast en kampskrift om de rasistiska rörelserna i Europa. Översikten är mycket intressant - det jag saknade var kanske en mera ingående analys av bakgrundsfaktorerna - de europeiska ländernas historia är inte identisk.
- Hon skriver heller inte mycket om ras och färg - aspekter som tillhör de mest absurda av målen för hatprat idag. Bjurwald skriver mest om antisemitismen och hatet mot muslimerna - inte om ras. I Finland har Sannfinländarna uttryckligen hatpratat om ras.
Ulla Lukander tror att den finländska främlingsfientligheten dels handlar om att invandring är ett relativt nytt fenomen - vi har inte haft tid att anpassa oss.
- Vi är ett ungt land med ett våldsamt förflutet. Vårt förflutna har inte enbart varit hedersamt. Vi har en instabil bild av oss själva - det leder till både osäkerhet och självhävdelse.
- Något av det jag är mest orolig över är att det råder en märklig laglöshet i Finland. Vi har exempelvis världens bästa språklag - men den ignoreras gång på gång av beslutsfattarna, konstaterade Lukander.
Skrämmande läsning
Den unga studeranden Otto Metsämäki sade att boken uppmärksammar oss på hur litet vi vet om vad som egentligen pågår i Europa - bland annat pekade han på den aktuella situationen i Ungern.
Särskild vikt vill han fästa vid romernas situation, i Europa men också nationellt i Finland.
- Hatet mot romerna är stort också i Finland. Politiker får uttala sig nedsättande utan att det får några konsekvenser. Det gäller inte enbart romerna, men de är mycket utsatta. De har alltid förtryckts i vårt samhälle - fortsättningsvis diskrimineras de på arbetsmarknaden.
Ralf Friberg konstaterade att romernas situation i Europa historiskt varit en tragedi - miljoner föll offer för terrorn under andra världskriget. Mot den bakgrunden är det, Enligt Friberg något ifrågasatt att både Bulgarien och Rumänien godkändes som EU-medlemmar utan att några krav ställdes på en human behandling av romerna.
- Bjurwalds bok är nästan skrämmande, sade Otto Metsämäki, men den öppnar ögonen för vart Europa är på väg med tanke på de starka högerextremistiska strömningarna. De politiska partierna får nog se sig i spegeln - men det handlar inte enbart om det. Ute i samhället har det nästan blivit okej att uttala sig nedsättande om minoriteter. Den kollektiva mobbningen har ökat och det är förskräckligt, sade Metsämäki.
Beivra påhopp kraftfullare
Ambassadör Ralf Friberg slog frankt fast att vår traditionella politiska partier har lagt sig i förhållande till Sannfinländarna.
- Jag tillhör dem som aldrig har kunnat smälta SDP-ordföranden Jutta Urpilainens famösa uttalande om att "ta seden dit man kommer", sade Friberg och menade att ett berättigat krav är att partierna entydigt tar avstånd från rasistiska fenomen i vårt samhälle.
- Att vissa grupper vill frånkänna finlandssvenskarna deras rätt till sitt eget fosterland bör beivras mycket kraftfullare - och här hart SDP:s presidentkandidat Paavo Lipponen ändå aktivast ställt sig på tvären, konstaterade Ralf Friberg.
Friberg underströk också populismens många ansikten - det är inte enbart "havererade existenser" det handlar om.
- Det jag saknade i Bjurwalds bok var ett bättre kvinnoperspektiv. Det gäller att stöda kvinnorna i utvecklingsländerna socialt, ekonomiskt och med utbildning.