YLE: 14-åring kräver mera åtgärder mot rasism (video, 2 min)
YLE: Rebecka Holm möter rasism så gott som varje dag (audio, 2 min)
HBL, mielipide: Rebecka Holm: Finland – ett tryggt land för alla? 17.1.2012YLE: Rebecka Holm möter rasism så gott som varje dag (audio, 2 min)
Många stöter på främlingsfientligheten i sin vardag. 14-åriga Rebecka Holm, som bor i Helsingfors, är en av dem. Hon beslutade sig för att skriva en insändare i Hbl om sina erfarenheter. Insändaren har väckt livlig diskussion på nätet.
Hon får i metron ofta höra att hon "borde åka tillbaka där hon kommer ifrån". Det värsta är när en hel metrovagn är full av vuxna som inte säger något alls då hon blir utsatt för rasistiska påhopp.
När någon står upp och tar ställning blir Rebecka glad. En gång sade en äldre kvinna att den som skymfade henne ska sluta och så tog hon henne och sitta bredvid henne. Sånt minns man, säger Rebecka.
I insändaren i gårdagens Hufvudstadsblad betonar hon att hon hela sitt liv velat ha allas acceptans. Hon frågar varför myndigheterna inte gör mera för att stävja rasimen i Finland, varför skolorna inte tar upp olika kulturer, världsfrågor och invandring så att "den nya generationen kan bli en bättre version än den gamla".
________________________________________________
HBL: 14-åriga Rebecka Holm: Rasism måste tas upp i undervisningen
Nu får det räcka, ansåg Rebecka Holm och fattade pennan. Hennes insändare i gårdagens Hbl har väckt livlig debatt i de sociala medierna.
Rebecka Holm, som går i Botby högstadieskola i Helsingfors, skriver om den öppna rasism som möter henne på gatorna. "Om Finland nu är ett så tryggt och stabilt land, varför får människor av etniskt ursprung uppleva påhopp dagligen?"
Vad fick dig att skriva den här insändaren?
– Jag har tänkt på det länge. Det handlar om något som jag och mina vänner med utländskt ursprung råkar ut för alltför ofta.
Ofta, hur ofta?
– Jag ser det flera gånger i veckan och personligen så utsätts jag för påhopp kanske en gång i veckan.
Hurdan sorts debatt vill du väcka?
– Jag vill att det här tas upp i skolorna. Många vet inte om det som pågår, och unga får idéer av sina föräldrar utan att tänka själva, det hör man på kommentarerna. Jag vill att många fler vaknar upp och börjar tänka på sina värderingar och åsikter.
Hur tacklas rasism i skolan i dag?
– Jag har själv livsåskådning och där har vi talat om det, och så lite i hälsokunskap, men inte alls så mycket som jag hoppats på. Jag önskar att det här tas upp mer i undervisningen. Man talar illa om homosexuella och utvecklingsstörda och använder skällsord som homo och vamppi. Men folk fattar inte vad det betyder. De bara säger det utan att tänka, sådan rasism är äcklig.
Din insändare i Hbl har delats flitigt på Facebook, över 200 gånger. Hur känns det?
– Jag visste inte att det blev sån debatt, men många har hört av sig och tackat och velat bli min vän på Facebook. Men det skulle också vara roligt att höra folk som har motsatt åsikt.
Hur stort stöd kan sociala medier ge då det gäller den här typen av problem?
– Sånt här måste diskuteras. Och Facebook är ju ett bra sätt att få ut sina åsikter. Många har så mycket fördomar.
Hur tycker du att hattalet har behandlats i presidentvalsdebatten?
– Jag har tittat på några valdebatter och tycker de talat bra om främlingsfientlighet och invandring och så, men det har inte varit lika mycket diskussion som jag hoppats på. Men jag förstår att det ekonomiska läget har överskuggat det mesta i debatten.
__________________________________________
HBL, mielipide: Rebecka Holm: Finland – ett tryggt land för alla?
Hela mitt liv har jag trevat efter allas accepterande. Jag har ursäktat mig själv med orden ”Jag är nog helt finlandsvensk” och ”Jag är nog född i Finland”. Jag har velat att alla skall se på mitt etniska ursprung så som jag ser det. Det är så klart omöjligt, ens första intryck tar alltid vägen genom pupillen.
Varför är jag så rädd för vad andra tycker? När jag började trean flyttade vi och jag ville inte byta skola, så jag tog metron från Nordsjö till Hertonäs varje dag. Det var då de rasistiska kommentarerna och påhoppen började. Jag kunde sitta helt stilla i metron då någon sa åt mig att jag skulle åka hem därifrån jag kom. Efter det har jag blivit kallad för många saker, bland annat mutanaama (leransikte), neger, apa. Och det hemskaste har alltid varit att bli verbalt anfallen medan en hel metrovagn full av vuxna sitter där och tittar på utan att göra någonting.
En gång jagade en nykter man en somalisk pojke av och an i metron och skrek saker som ”Jag skall döda dig, din negerjävel!”. Det enda pojken hade gjort var skämtat ljudligt med sina vänner.
Jag satt och grät högt i metrovagnen för att det hela var så orättvist. Jag bölade tills jag kom hem och kände mig barnslig och dum för att jag inte kunde sluta fråga en och samma fråga: Varför skall det vara så? Det är en logisk fråga när man tänker på det. Men det finns inget logiskt svar.
Några få gånger har det hänt att någon har sagt något åt rasisten. Det är den mest fantastiska känslan i världen när någon som man inte känner ställer upp för en. Och den värsta känslan är då ingen säger något och alla sitter där som vaxdockor utan känslor.
Jag har flera vänner med etniskt utseende och när vi talar om rasism skrattar vi åt händelserna. Fast innerst inne vet vi att det inte är något man skrattar åt. Det sårar och tar ont. Min mamma har en somalisk väninna. Jag slår vad om att hon också har fått höra skällsord och hemska saker. Men vad ingen vet är att hon förlorade fyra barn och sin make i kriget.
En kvinna vi känner som kommer från Elfenbenskusten hade suttit i bussen då en man spottat henne i ansiktet. Så skall ingen människa bli behandlad. Det är inte rätt!
Varför tar man inte upp olika kulturer, världsfrågor och invandring i skolan så att den nya generationen kan bli en bättre och öppnare version av den gamla? Varför försöker man kväva rasismen i Finland? Hur mycket man än gömmer något kommer det inte att försvinna. Låt nu människorna veta att det inte är okej att säga neger, fast man inte menar det ont.
Om Finland nu är ett så tryggt och stabilt land, varför får människor av etniskt ursprung uppleva påhopp dagligen? Och säg inte att det inte är ert problem om andra har det dåligt. Då är ni bara fega.
Rebecka Holm,
14 år
Helsingfors
Tekstit
