Helsingin Sanomat/Mikko Välimaa: Veltto Virtanen esittää Hottentottilaulun uudelleen 19.3.2010
HBL: Hottentott-visan blev politisk propaganda 20.3.2010
HBL: Caisadirektör fördömer Virtanens utspel 21.3.2010
Perussuomalaisten kansanedustaja Pertti "Veltto" Virtanen aikoo esittää paljon kiistelyä herättäneen Hottentottilaulun kulttuuritapahtumassa Tampereella lauantaina. Virtasen mukaan hän esiintyy tapahtumassa järjestäjien pyynnöstä.
Esityksen tarkoituksena on Virtasen mukaan nostattaa kulttuuripoliittista keskustelua Hottentottilaulusta. Esityksellään hän haluaa kysyä, aiotaanko laulu ehkä kieltää Suomessa, koska sitä voidaan pitää loukkaavana vähemmistöjä kohtaan.
Samalla esitys on Virtasen mukaan kriittinen kannanotto Helsingin Sanomia kohtaan. Virtanen esitti Hottentottilaulun perussuomalaisten puolueristeilyllä kaksi viikkoa sitten, ja esityksestä nousi kohu HS:n uutisoitua tapahtumista.
HS kertoi risteilyemännän keskeyttäneen rasistisena pidetyn esityksen. Virtanen kiistää jyrkästi, että esitys olisi ollut rasistinen.
Virtasen mukaan suomalaisilla on kykyä tulkita Hottentottilaulua laulun kulttuurihistoriallisessa valossa.
"Kyllä suomalaiset ymmärtävät kulttuurieroja. Itse olen esittänyt laulua jo 1970- ja 1980-luvuilla. Se on erinomainen sankaritarina siitä, miten pieni heimo voittaa rosvot talvisodan hengessä", Virtanen sanoo.
Virtasen esiintyy Tampereen Keskus Galleriassa järjestettävässä kulttuuri-iltapäivässä.
____________________________________________________
HBL: Hottentott-visan blev politisk propaganda
ertti "Veltto"Virtanen stämde upp i Hottentottvisan på nytt på lördagen, under en kulturhappening i Tammerfors. Smaklöst, tyckte Marja och Seppo Sandelin, två av åhörarna.
Det är andra lördagen som konstgalleriet Keskus Galleria ordnar kultureftermiddag bland målningarna. Men den här gången är annorlunda.
Dagens huvudnummer, riksdagsledamoten och musikern Pertti "Veltto" Virtanen, fångas genast av media när han stiger in.
Han har nämligen lovat uppföra Hottentottvisan på nytt. Senast, på Viking Lines färja, tystades han ned av personalen.
Nu väntar alla på att få se hur det ska gå här.
Efter en del småprat om sin musikaliska bakgrund kommer han till Viking-incidenten. Virtanen har beskyllt hela vis-skandalen på den reporter vid Helsingin Sanomat som avslöjade den.
- Nu ser jag att det är en annan, bättre reporter här.
- Det här är en hjältesång. Finländarna älskar den. Den är inte förbjuden enligt lag, ännu åtminstone.
I sången lär man sig att färgade går utan kläder och ger bort sina döttrar. På vilket sätt menar du att den skapar förståelse för nya kulturer?
- Sådana som inte fattar musik har förvrängt sången, gjort ett käppåsna av den.
Sedan fattade Virtanen gitarren och framförde sången på sitt speciella sätt.
Och han drog faktiskt applåder. Till exempel av konstintresserade åhöraren Riitta Hietikko:
- Sången är inte rasisitisk. Diskussionen har gått för långt.
Galleristen Pauliina Keskinen hade aldrig en tanke på att ställa in Virtanens besök eller stoppa showen.
På Viking oroade man sig för vad de färgade resenärerna skulle tänka. Hade du tystat ned Virtanen om det hade funnits färgade här?
- Nej, nej. Hottentottvisan är ju inte rasistisk, utan en fin hjältesång.
Men alla höll inte med. Medan Virtanen sjöng sin sång satt paret Marja och Seppo Sandelin bedrövade långt borta i ett hörn och försökte låta bli att lyssna.
- Det hela är så pinsamt, konstaterar Marja Sandelin.
Ska man diskutera eller sjunga om etniska grupper ska det ske intelligent, anser hon.
- Hottentottvisan är allt annat.
____________________________________________________
HBL: Caisadirektör fördömer Virtanens utspel
Dumt och smaklöst, anser Johanna Maula om Pertti ”Veltto” Virtanens hottentottsjungande.
Johanna Maula som är direktör för Helsingfors kulturcentrum Caisa anser att ordet hottentott är rent förolämpande. Enligt Virtanen är det en hjältesång.
– Ordet hottentott har alltid varit förnedrande, ett skällsord. Jag vet inte om man kan förbjuda sånger men Virtanen borde ha mer vett i skallen. Fast han vill väl bara få publicitet inför valet, säger Maula.
Maula är däremot öppen för en diskussion om rasism.
– Vi har gått bakåt igen. I Helsingfors centrum märks inte så stor skillnad. Men enligt mina bekanta och kolleger förekommer betydligt mer öppen rasism nu än för några år sedan, till exempel i stadens östra delar.
Orsaken är enligt henne lågkonjunkturen. Kulturcentret får inte lika många hat- och hotbrev som tidigare, men det kan bero på att den hätska diskussionen har flyttat till webben. Hon är medveten om att hon själv hör till de smutskastade.
– Men jag läser inte inläggen. Jag har inte tid.
Besvärligare är det för de invandrare som förekommit i offentligheten och sedan får mängder av ilskna samtal och brev.
– Folk tvingas byta telefonnummer.
I dag är det den internationella dagen mot rasism. På Caisa uppmärksammas temat på tisdag med ett seminarium om rasism på internet. Deltagare är bland annat minister Astrid Thors (SFP) och minoritetsombudsman Johanna Suurpää.