Svenska YLE: Allt fler tjänstemän utsätts för hot

Svenska YLE: Allt fler tjänstemän utsätts för hot 17.3.2010
Vasabladet/Kenneth Myntti: Åklagaren måste ges rätt att reagera på kollektiva hatbrott

En del av de hot som framförs av främlingsfientliga grupper på nätet borde falla under allmänt åtal. Det säger kanslichef Ritva Viljanen på Inrikesministeriet. Bland tjänstemännen på ministeriet är hot från främlingsfientliga grupper vardag.

- Attityden har blivit hårdare, alla vi som jobbar med invandringsfrågor råkar ut för mordhot. De kommer oftare och fler personer är utsatta, berättar Viljanen.

Hon säger också att hoten är mer organiserade än tidigare.

- Hoten framförs mer systematiskt, det handlar om hela grupper. Till exempel mordhotet mot Astrid Thors skedde öppet på Facebook, så att vem som helst kunde gå med i gruppen, säger Viljanen.

Hon anser att man borde ta i med hårdhandskarna och se över lagstiftningen.

- Om man grundar en hatgrupp som framför ett mordhot, är det då enbart frågan om olaga hot eller ärekränkning? Det här kan vara frågan om offentlig uppvigling till brott, säger Viljanen. I så fall borde hotet falla under allmänt åtal, och inte hänga på att offret självt ska väcka åtal.

Ett nytt drag från Inrikesministeriet är att myndigheterna själva försöker delta i debatten på nätet genom att erbjuda ett alternativt diskussionsforum under namnet Living together. Nätportalen öppnar inom ett par veckor och tanken är att sakkunniga ska svara på också kritiska frågor om invandring och rätta till felaktiga uppfattningar.

_____________________________________________

Vasabladet/Kenneth Myntti: Åklagaren måste ges rätt att reagera på kollektiva hatbrott

Yes, Ritva Viljanen! Då politikerna blir förvaltare uppstår det politiska vakuum, som kan fyllas av insiktsfulla tjänstemän.

Mordhot sägs numera höra till vardagen för finländare som forskar i invandring och det mångkulturella samhället. Mer ansatta ser sig tvungna att skydda sin identitet, andra drar sig för att kommunicera sina forskningsresultat i offentligheten.

Också tjänstemännen på inrikesministeriet utsätts för systematiska påhopp, utan att de kan skydda sig. En av de drabbade forskarna har anonymt i Helsingin Sanomat (15.3) berättat om att polisen vägrade utreda ett fall av nätrasism med hänvisning till att det blir för dyrt och att frågan inte har någon stor, samhällelig betydelse.

Mycket ska man då tvingas höra. En sak borde stå alldeles klar:

Om dessa nätrasister lyckas skrämma en enda forskare, tjänsteman eller journalist att låta bli att bidra med kunskap i den här enormt viktiga debatten har webbdrägget vunnit en alltför stor delseger.

Att personliga mordhot numera är verklighet för människor i vars yrkesroll det ingår att tackla invandringsfrågor visar att politiken och därmed också lagstiftningen ligger hopplöst efter samhällsutvecklingen. En upprättad hatgrupp på internet kan inte vara enbart fråga om ett olaga hot eller en ärekränkning, tilltaget måste genom ny lagstiftning klassificeras som offentlig uppvigling till brott.

På den punkten hade kanslichef Ritva Viljanen på inrikesministeriet helt rätt då hon yttrade sig i Yle Vega i går. Allvarliga hot på webben inte kan vara enbart ett målsägandebrott utan borde bli brott som faller under allmänt åtal.

Ett samhälle som inte ger allmänna åklagaren rätt att ingripa mot mordhot och kollektiva hatbrott på webben är ansvarslöst. Kanske hade Torbjörn Kevin trots allt en poäng då han i en mycket frustrerad ÅU-ledare i tisdags krävde nyval med hänvisning till den förlamande ångest som verkar ha lagt sig över politiken.

Dagens Finland behöver politiker som inte bara står upp för högre värden utan som också omsätter dessa värden i praktisk lagstiftning. Det är ju inte bara inom webbrottsligheten som vår lagstiftning släpar efter.

Till exempel är det knappast till fördel för vårt lands befolkning eller ära och rykte att Finland är det enda landet i Norden där en del våldtäktsfall fortfarande inte lyder under allmänt åtal. Att offrets beteende eller klädsel vid tidpunkten för brottet spelar en roll vid straffmätningen är inte förenligt med uppfattningen om att ansvaret för brott entydigt ligger hos förövaren.

Medan politikerna i det här landet verkar ha blivit förvaltare dyker det då och då upp någon enstaka tjänsteman som fyller det politiska vakuum, som har uppstått. Eller hur ska man annars tolka intervjun med kanslichef Ritva Viljanen, i vilken hon dels efterlyser en ny syn på webbrottsligheten och dels äskar om en värdedebatt?

-Det här måste vi ju bara säga nej till, sa hon med hänvisning till mordhoten mot forskarna.

Ja, naturligtvis.

Ritva Viljanen borde kandidera i det nyval ÅU:s Torbjörn Kevin vill ordna redan i höst.