Svenska Yle: Flyktingar göre sig icke besvär på finländsk ambassad

Svenska Yle: Flyktingar göre sig icke besvär på finländsk ambassad 14.2.2015

Om några veckor öppnar Finland en ny ambassad i Libanon som är det mest flyktingtäta landet i världen. Ambassaden kommer ändå inte att handha flyktingfrågor, som ambassader brukar göra. Utrikesministeriet skyller på sparkrav medan människorättsorganisationer ser att orsaken är en allt större ovilja att hjälpa flyktingar.

På Flyktinghjälpen i Finland blir informationschef Kaisa Väkiparta inte förvånad när hon får höra att den nya ambassaden i Beirut inte kommer att ha en konsulär avdelning.

- Vi ser att Finland drar in och skär ned på ambassaderna i områden där det finns mycket flyktingar. Men att Finland öppnar en ambassad i ett område med århundradets värsta flyktingkris, utan att ge flyktingarna en möjlighet att söka skydd anser jag vara ansvarslöst, säger Väkiparta

Ambassaden borde enligt Väkiparta betjäna syrier som har familj i Finland. De borde ges en möjlighet att ansöka om familjeåterförening eller humanitära visum för att tryggt kunna resa till Finland.

Beslutet att avstå från en konsulär avdelning har enligt statssekreterare Peter Stenlund vid Utrikesministeret inget samband med att man vill försvåra familjeåterföreningar. Däremot finns ett samband med öppen kundtjänst i en riskfylld omgivning.

- Det är oerhört kostsamt med en öppen kundtjänst. Ett stort antal okända kunder är en säkerhetsrisk och en kundtjänst skulle kräva betydande säkerhetsarrangemang.

- Vi får inte vara naiva. Västerländsk närvaro kan i vissa situationer upplevas som en provokation.

Tidigare har det inte varit möjligt att inrätta en ambassad som inte erbjuder konsulära tjänster, men en lagändring gör att det nu går för sig. Stenlund medger att det till syvende och sist handlar om vilja.

- Om det fanns ett politiskt intresse för flyktingfrågor skulle prioriteringen förstås se annorlunda ut.

Tickande bomb

De finns långt över en miljon syriska flyktingar i Libanon, inget annat land i världen har lika många flyktingar i proportion till befolkningen. Var fjärde som kommer emot på gatan är syrier, och många av dem vill ta sig vidare till Europa. Till Europa är det ändå näst intill omöjligt att resa lagligt eftersom det inte går att ansöka om asyl utanför EU:s gränser.

Den som redan har familjemedlemmar i Finland kan ansöka om familjeåterförening. Men ansökningen måste lämnas in personligen på närmaste ambassad. För syrierna ligger den närmaste finländska ambassaden i Ankara i Turkiet.

På Röda Korset beklagar planeraren Ann-Charlotte Sirén-Borrego att Finland inte längre tycks lägga vikt vid de internationella förpliktelser vi har gällande familjeåterföreningar.

- Vi har en skyldighet enligt EU-direktiv och internationella avtal att se till att rätten till familjeåterförening förverkligas. Till exempel barnkonventionen förpliktar oss att behandla ansökningarna på ett humant och snabbt sätt. Nu har vi gjort processen näst intill omöjlig, säger Sirén-Borrego.

Antalet ansökningar har blivit färre i och med att byråkratin gjorts allt svårare. År 2011 var ansökningarna 2014 stycken, ett år senare knappa 600.

- Det finns så många hinder på vägen innan man kan påbörja en ansökan. Människor lider fruktansvärt av att inte ha någon kontakt med sin familj eller ens veta vad som har hänt dem.
Många upplever en stor frustration när de inser hur komplicerad och dyr familjeåterföreningsprocessen är och vilka risker familjen måste utsätta sig för.

Dyr och riskfylld process

Svenska Yle har rapporterat om syriska Lana och hennes mamma som väntar på att få resten av familjen till Finland. Fadern och bröderna har lämnat in en ansökan i Turkiet.

- Redan att ta sig in i Turkiet är komplicerat och riskfyllt. Då man väl anlänt till ambassaden kräver de finska myndigheterna intyg från flyktingens hemland, det handlar ofta om dokument som många flyktingar inte fått med sig då de flytt undan kriget. De måste dessutom beviljas uppehållstillstånd i Turkiet för att ens ha rätt att lämna in en ansökan vid den finländska ambassaden, säger Sirén-Borrego.

Både Röda Korset och Flyktinghjälpen har utryckt sin oro över att Utrikesministeriets sparåtgärder drabbar de områden där det finns mycket flyktingar. När den finländska ambassaden i Islamabad i Pakistan drogs in i augusti 2012 försvårades afghanernas möjlighet till familjeåterförening avsevärt.

- Finland har tagit emot relativt många afghaner. Deras familjemedlemmar måste resa ända till New Delhi i Indien för att kunna lämna in en ansökan om att få återförenas som familj. Det är väldigt dyrt och svårt för dem att få visum till Indien, säger Kaisa Väkiparta.

- I Filippinerna samarbetar man med den norska ambassaden för att kunna bevilja inresedokument för filippinska sjuksköterskor som vill komma till Finland. Varför gör man inte så då det gäller familjeåterförening?

Den nya ambassadens viktigaste uppgifter är enligt Utrikesministeriet att stärka Finlands närvaro i Mellanöstern.

- Vår verksamhet omfattar förutom Libanon även Syrien, Irak och Jordanien. Det är viktigt att vara på plats för att kunna stöda Finlands utrikespolitik i frågor som rör den svåra krisen i området. Vi behöver information om till exempel Islamiska staten för att kunna vara och med och bekämpa den, säger Peter Stenlund och tillägger att Finland dessutom deltar i humanitära insatser, biståndsarbete och i UNIFIL.

Den nya ambassaden öppnar den 1 mars. Tidigare hade Finland en ambassad i Damaskus i Syrien, men den stängdes våren 2012 på grund av det oroliga läget i landet. Då öppnades ett förbindelsekontor i Beirut som nu får status som ambassad.