HBL: Pakolaisrahat pyörivät byrokratiassa

HBL: Pakolaisrahat pyörivät byrokratiassa 17.1.2011

Pengarna fastnar i byråkratin

Integrationprojekt har svårt att få pengar - trots att de öronmärkts för ändamålet

Har du en idé för en integrationsprojekt? Kul, men finansiering är svårt att få. De EU-fonder som finns för integration prioriterar myndigheter och stora organisationer.

- Ska man arbeta med en kommun tar det mycket längre tid att förverkliga ett enkelt projekt som hade gått snabbt för en förening att ordna, säger Christian Thibault, verksamhetsledare för takorganisationen för intergration och idrott, Liikkukaa. Till Liikkukaa hör bland annat fotbollslaget HDS som Hbl träffat.
- Vi spelar fotboll för att svetsas samman, säger tränaren för Helsinki Diplomat Sports Club, Bujar Bogujevci.

---

Integrationen av invandrare är stel, förmyndaraktig och tjänstemannastyrd. Det säger Christian Thibault, som leder en organisation för integration via idrott. Hbl:s genomgång av stödpolitiken tyder på att det stämmer.

– Grundproblemet är att det inte finns tillräckligt med pengar, säger överinspektör Kristiina Mauriala på Inrikesministeriet.

Det är ett vanligt problem. Men under de kommande månaderna kommer integrationen att stötas och blötas i Finland inför riksdagsvalet.

Christian Thibault, verksamhetsledare på takorganisationen för mångkulturell idrott Liikkukaa (med bland annat den mångkulturella fotbollsklubben HDS) är orolig för att integrationen är toppstyrd.

– Det fungerar väldigt förmyndaraktigt. Det ska finnas en myndighet eller en finländsk instans som leder arbetet och säger hur andra ska integreras, beskriver han karikerat.

Pengar till sig själv

Det verkar ligga något i det, om man går igenom två av de större EU-finansierade fonderna på Inrikesministeriet, fonden för integration och flyktingfonden. Myndigheter, kommuner och stora organisationer är väl företrädda.

Inrikesministeriet delar ut EU-pengar till sig självt, till exempel, och till samhällssektorer som lyder under det egna ministeriet. År 2009 gick en femtedel av EU:s integrationsbidrag till Inrikesministeriet. Också Polishögskolan hör till de stående mottagarna. År 2010 var Inrikesministeriets och Polishögskolans andel mindre, men å andra sidan fick Centralkriminalpolisens laboratorium och Immigrationsverket pengar ur EU:s flyktingfond.

Hårda krav

Utdelningen bryter inte mot kriterierna för EU:s flykting- och integrationsfonder. Bland alla de områden pengarna kan användas till finns möjligheten att använda dem inom myndigheter för att effektivera flyktinghanteringen och för att utveckla mätredskap. Det var just utvecklandet av indikatorer och mätredskap för 140 000 euro som utgjorde Inrikesministeriets femtedel av integrationsfonden 2009.

Många föreningar som försöker få finansiering gallras också bort i kraven på kostnadseffektivitet.
Ett kriterium är enligt Inrikesministeriet att pengarna ska användas till projektet, inte till andra omkostnader. Då faller många föreningar bort. Från EU-fonderna betalas inte ut allmänna stöd.

En fördel är om en myndighet eller kommun är med på ett hörn.

Dessutom ges företräde åt sådana projekt som utvecklar modeller som kan spridas och användas flera gånger. Också den sökandes projektkunskap väger tungt, det vill säga hur bra man verkar veta hur projekt ska ledas.
Inom Undervisnings- och kulturministeriet finns också medel att ansöka: för mångkulturellt arbete och för integration via idrott. Stödet för mångkulturellt arbete är lämpligt för små föreningars verksamhet och rör sig ofta kring några tusenlappar per sökande.

Många mångkulturella projekt stöder sig inte alls på ministerierna utan på Penningautomatföreningen RAY. Men RAY har börjat ge back åt rena integrationsprojekt eftersom föreningen fokuserar på specialbehov inom hälsa och välfärd. Hbl skrev i december att bland andra Luckan blev av med RAY-finansieringen för sitt integrationsprojekt.

Inte utan kommunen

För idrottsprojekten krävs också samverkan med myndigheter.

– Det är närmast riktat till kommuner, men föreningar och organisationer är också välkomna. Då rekommenderar vi att de samarbetar med kommunen, säger kultursekreterare Satu Heikkinen på Undervisningsministeriet.

Christian Thibault, som varit med och utformat bidragen för idrott och integration, är ändå besviken på att det blev en kommunsatsning. Kommunerna ansöker inte om pengarna, och hittills har intresset varit lamt. Helsingfors har till exempel inte alls ansökt om projektpengar.

– Kraven på samarbete med kommuner gör processen så mycket långsammare. För en kommun kan det ta över ett år bereda ett projekt som en förening kan ordna snabbt med ganska lite pengar.

– Man frågar efter talkoanda och frivillighet, men det här rimmar mycket illa med det. Inte undra på att talkoandan försvinner, säger Thibault, som också oroar sig för hur nedslående och passiverande det kan vara om initiativ inte snabbt bemöts med uppmuntran.

– Dessutom undrar jag hur många statliga tjänstemän som skulle lyckas med att gå till Järnvägsstationen och locka ungdomar med på en fotbollsturnering. Det kan vi göra, vi som har nätverken.

___________________________________________

Pakolaisrahat pyörivät byrokratiassa

Maahanmuuttajien kotouttaminen on jäykkää, holhoavaa ja virkamiesvetoista. Näin sanoo Christian Thibault, joka johtaa urheilun kautta kotouttavaa järjestöä. Hbl:n tarkastelu tukipolitiikasta osoittaa tämän pitävän paikkansa.

- Perusongelma on se, että ei ole tarpeeksi rahaa, sanoo ylitarkastaja Kristiina Mauriala sisäasiainministeriöstä.

Se on tavallinen ongelma. Mutta seuraavien kuukausien aikana tullaan kotouttamista pöyhimään läpikotaisin ennen eduskuntavaaleja.
[...]
Sisäministeriö esimerkiksi jakaa EU-rahoja itselleen ja sellaisille yhteiskunnan aloille, joita se itse ministeriönä hallinnoi. Vuonna 2009 viidesosa EU:n kotouttamistuesta meni sisäministeriölle.
[...]
Monien järjestöjen rahoitus kaatuu myös kustannustehokkuusvaatimuksiin. Sisäministeriön mukaan yksi kriteeri on, että rahat pitää käyttää projekteihin, ei muihin yleiskustannuksiin. Tämä karsii monet yhdistykset. EU-rahastoista ei makseta yleisiä tukia.
[...]
- Vaatimus yhteistyöstä kunnan kanssa tekee prosessista paljon hitaamman. Kunnalta voi mennä vuosi sellaisen projektin valmisteluun, joka järjestöltä sujuu nopeasti ja melko vähällä rahalla.
- Kun kysellään talkootoiminnan ja vapaaehtoisuuden perään, niin tämä sopii hyvin huonosti yhteen sellaisen kanssa. Ei ihme, että talkootoiminta katoaa, sanoo Thibault, jota huolestuttaa myös se, kuinka lannistavaa ja passivoittavaa voi olla, kun aloite ei saa nopeasti vastakaikua.

- Ihmettelenpä vain, kuinka moni virkamies onnistuisi menemään rautatieasemalle ja houkuttelemaan nuoria jalkapalloturnaukseen. Meiltä se onnistuu, meillä on siihen verkosto. (käännös)