Hbl: Valreklam som desinformation

Hbl, pääkirjoitus: Valreklam som desinformation 25.3.2015

Det är både sorgligt och farligt om rasistiska valreklamer, som bygger på och förstärker fördomar, blir oemotsagda.

Reklam är ett intressant fenomen, som vi problematiserar alltför lite. Vi är så vana vid den och att det är väldigt ont om reklamfria platser. Annonser och annan form av reklam är en viktig och naturlig del av samhället och marknadsekonomin. Ändå skadar det inte att stanna upp och reflektera över alla dessa budskap som dagligen översköljer oss i form av levande och stillbilder, ord, ljud och grafik.

Senast debatterades reklam och dess inverkan då det var aktuellt att begränsa alkoholreklamen. Då diskuterades vilka reklamer som skapar fantasier – på finska användes uttrycket "mielikuvamainonta", för att markera en motsats till reklam som mer eller mindre baserar sig på produktinformation.
Men all reklam handlar egentligen om att skapa fantasibilder och föreställningar hos dem som nås av reklamen. Det är det reklam går ut på. Det gäller att skapa en fantasi hos oss som gör att vi tror att produkten för med sig något viktigt för oss – vilken produkt det än handlar om.

Just nu är det aktuellt med valreklam. Enstaka affischer har börjat dyka upp här och där och snart är också den officiella valreklamen utomhus på plats. Den politiska reklamen är en speciell genre, som förekommer framför allt före val. Ofta anklagas valreklamen för att vara tråkig och intetsägande.

HBL och Östnyland publicerade i går en artikel om James Hirvisaaris (Förändring 2011) valreklam i Nyland som uttryckligen rider på att skapa fantasibilder om ett Finland som blir islamifierat. Hirvisaari använder sig av en bild, uppenbarligen från en bildbank, av ett kvinnoansikte i slöja där endast ögonen är synliga. På valreklamen är de blå – men på den ursprungliga bilden har ögonen varit bruna. På affischen frågas: Morgondagens Finland? På en annan affisch undertill svarar Hirvisaari med en bild av sig själv: Kontroll på invandringen!

Varken Finland eller resten av Europa riskerar att islamifieras. Det finns ingenting som tyder på det trots att många flyktingar och invandrare kommer från den muslimska världen. Däremot finns det statistik och forskning som visar att motsvarande rädslor har förekommit tidigare i förhållande till andra folkgrupper som irländare, italienare i USA och judar i Västeuropa.

Den här reklamen bryter inte mot lagen. Före detta riksåklagaren Mika Illman, expert på frågor om yttrandefrihet och hets mot folkgrupp, slår i tidningarna fast att gränserna är särskilt svåra att överskrida när det handlar om politik och den politiska yttrandefriheten. Det är förståeligt för särskilt inför ett val ska partier och kandidater visa vad de står för.
Däremot håller Illman med om att reklamen kränker invandrare, särskilt muslimer. Det är helt klart att reklamen kan klassas som hatretorik även om gränserna i strafflagen överskrids.

Bilder säger mer än tusen ord, och det stämmer också i det här fallet. Det är farligt om det inte uppstår reaktioner mot det här sättet att sprida felaktig information och underbygga fördomar. Särskilt andra politiska aktörer har ett ansvar. Men många är tysta för att de inte vill ge de här krafterna uppmärksamhet. Då måste man komma ihåg att reklam av det här slaget påverkar oss alla, också barn. Om ingen höjer rösten flyttas gränserna – återigen – för vad vi anser vara acceptabelt och normalt.

Susanna Ginman