HBL: Marcus Floman: Finlands koloniala roll

HBL: Marcus Floman: Finlands koloniala roll 19.7.2010

Var Finland och finländarna delaktiga i kolonialismen? Markus Floman skriver om en sida av vår historia som sällan dyker upp i skolböckerna.

Finländarna hade en uppfattning om Afrika redan innan de första människorna från den afrikanska kontinenten kom till Finland. Berättelserna och de stereotypifierande sägnerna hade spridits av de koloniala budbärarna: äventyrarna, antropologerna och missionärerna.

Var Finland och finländarna delaktiga i kolonialismen? Inte skrevs det väl om sånt i skolans historieböcker? Under senare år har Finlands koppling till det koloniala projektet belysts på nya sätt. Författaren Olli Löytty har skrivit om de finländska missionärernas arbete i Amboland och hur det påverkat finländares syn på Afrika. K-G Olin har i sina böcker behandlat finländarnas eskapader i den svenska västindiska kolonin S:t Barthélemy och de svenska österbottningarnas guldjakt och deltagande i boerkriget i södra Afrika under slutet av 1800-talet. Ett viktigt strå till stacken drog Kulturernas museum i Helsingfors, som år 2006 i samarbete med övriga nordiska museer ordnade en utställning om de nordiska ländernas förflutna som kolonisatörer av Kongo. Det som inte diskuteras så allmänt är med vilken motivering de nordiska museerna fortfarande anser sig ha rätt att behålla de 40 000 konstföremål som bland andra finländska koloniala äventyrare stal från kung Leopolds Kongo.

Salla Tuori , forskare vid Åbo Akademi, är en av redaktörerna för antologin Complying with Colonialism. Gender, race and ethnicity in the Nordic countries (2009). Tuori anser att det är viktigt att placera Finlands historia i en ny kontext.

– Man har hittills velat se Finlands historia som någonting utanför, som skilt från kolonialismen, säger Tuori.

På en nivå kan man se att Finland, liksom resten av Norden, gynnats av den ekonomiska världsordning som etablerades under kolonialismen.

– En väldigt viktig del av den finländska delaktigheten i kolonialismen är den mentala och kulturella ordning som vi lever med - hur vår kultur och vårt sätt att tänka påverkats av kolonialismen.


Stereotypier?

Tuori påpekar att det vore fel att använda kolonialism som en förklaring till allt som sker i dag, men att kopplingen till kolonialismen kan vara ett viktigt redskap i förståelsen av varför vissa stereotypier ser ut som de gör.

– De som skrev reseskildringar från fjärran länder kanske inte tänkte att "nu deltar jag i kolonialismen". Det intressanta är att se på varför man berättade på ett visst nedvärderande sätt till exempel om människorna i Kongo.

Professor Ulla Vuorela skriver i antologin att flera framstående finländska antropologer inte bara införskaffade information som användes av den koloniala administrationen. Många av antropologerna var också aktivt med om att skapa de evolutionära teorierna om människosläktet och de vita rasernas påstådda överlägsenhet.


Missionärer i Amboland

Det finska missionsarbetet bar under 1800-talet med sig kristna värderingar till en kontinent där man tillbett andra gudar. Missionärerna predikade ofta också västerländska värderingar om västs överlägsenhet. Finländska missionärer riktade in sig särskilt på Amboland (nuvarande Namibia).

I tv-dokumentären Afro-Suomen historia som sändes av Yle Teema tidigare i år, presenteras en av de finländska missionärerna i Amboland, Karl Weikkolin . När han 1888 reser till Finland har han med sig en flicka, Rosa Emilia Clay.

Weikkolin tar med Clay till otaliga andliga tillställningar runt om i Finland, där hon får agera dragplåster. Under tillställningarna ber och sjunger Clay sånger på hottentotternas språk, som inte ens är hennes modersmål, och det ger extra stort klirr i kollekten för de arrangerande församlingarna.

Sedermera får Clay finskt medborgarskap, utbildar sig och blir en omtyckt lärare i skolan i Tammerfors. Men på gatan får hon utstå dagligt spott och spe av män som förföljer henne. Slutligen får hon nog och reser likt många andra finländare till Förenta Staterna.

Pressens roll

Nu som då spelar tidningarna en central roll i att etablera stereotypa uppfattningar bland befolkningen. När universitetskören Fisk Jubilee Singers bestående av frigivna slavar från Tennessee var på turné i Finland i slutet av 1800-talet uppträdde de i Helsingfors universitets solennitetssal. Nya Pressens recensent skrev om konserten att "dessa herrar negrer borde förpassas till en krog i någon förstad, där hör de hemma".

De komplicerade föreställningarna om personer av afrikansk och karibisk börd levde starkt också under de olympiska sommarspelen i Helsingfors. I Olympiabyn i Kottby i Helsingfors var autografjägarna särskilt intresserade av de svarta idrottarnas namnteckningar. Bland pressfolk var man ofta mindre förtjust över den uppmärksamhet de utländska idrottarna fick och det varnades allmänt för att knyta kontakter med de exotiska idrottarna.

Under OS talade tv:s kommentatorer skenbart neutralt om "negrerna" och sade i samband med spjuttävlingen att den "svarta pojken Miller kastar längre än någon annan från den svarta rasen".

Salla Tuori menar att det kolonialistiska tänkandet än i dag kan påverka vardagen genom att man uppfattar folk som flyttat hit som på något sätt infantila.

– Det är ofta omedvetna processer - det är inte så att folk medvetet tänker "nu ser jag ner på dig" eller "nu ser jag dig inte som en fullvärdig medlem av denna gemenskap". Som invandrad blir man krympt till någonting mindre. Det torde ha rötter i det koloniala.

Vad har kunskapen om de koloniala banden för relevans för dagens värld?

– Om man i framtiden mer kritiskt ser på varifrån de här koloniala bilderna kommit kanske man oftare frågar sig om man vill ha dem kvar. Jag hoppas att kunskapen kunde leda till medvetenhet och förändring.

Markus Floman

Marcus Floman är vårdledig informationschef på Finlands flyktinghjälp.