Aamulehti: Gallup: suomalaiset haluavat EU:lle yhteisen maahanmuuttopolitiikan ja tiukemman talouspolitiikan

Aamulehti: Gallup: suomalaiset haluavat EU:lle yhteisen maahanmuuttopolitiikan ja tiukemman talouspolitiikan 17.7.2010
MTV3: Soini moittii EU:n pakolaispolitiikkaa 18.7.2010
Aamulehti: Gallup: EU:sta haittaa Suomelle maahanmuutto- ja maatalousasioissa 19.7.2010

HBL/Mikael Kosk: Systemet bör vara enhetligt

Selvä enemmistö suomalaisista haluaa EU:n luovan yhteiset säännöt työperäiseen maahanmuuttoon, kotouttamiseen ja pakolaisten vastaanottoon. Tämä ilmenee Aamulehden ja MTV3:n kyselystä, jonka toteutti TNS Gallup.

Peräti 73 prosenttia suomalaisista kannattaa yhteistä maahanmuuttopolitiikkaa, jos yhteen lasketaan täysin samaa mieltä ja jokseenkin samaa mieltä olleet vastaajat.

EU:lla ei toistaiseksi ole varsinaista yhteistä maahanmuutto- ja turvapaikkapolitiikkaa.

Enemmistö eli 59 prosenttia suomalaisista on sitä mieltä, että Kreikan ja euroalueen talouskriisi osoittaa, että EU:n on tiukennettava sääntöjään ja kehitettävä yhteistä talouspolitiikkaansa enemmän liittovaltiomalliseksi.

____________________________________________________

MTV3: Soini moittii EU:n pakolaispolitiikkaa

Perussuomalaisten puheenjohtaja Timo Soini vastustaa EU:n yhteistä maahanmuutto- ja talouspolitiikkaa. Tampereella Suomi-Areenan varaslähdössä puhunut Soini uskoo, että yhteinen politiikka lisäisi Suomen taakkaa.

- Yhteinen talouspolitiikka johtaisi siihen, että suomalainen veronmaksaja pistetään maksamaan muiden kuten esimerkiksi Kreikan ja Espanjan törttöilyt. Ja siihen se on nyt johtanutkin.

Soini haluaisi pitää myös maahanmuuttopolitiikan suomalaisten omissa käsissä.

- Pakolaispolitiikassa on epäonnistuttu koko EU:n alueella samoin kuin meilläkin. Jos tehdään yhteinen politiikka, meidän kiintiöistä päätettäisiin yhdessä, isojen maiden toimesta. Enkä usko, että suomalaiset haluavat sitä.

EU:ssa lipsuttu yhteisistä säännöistä

Sen sijaan europarlamentaarikko Liisa Jaakonsaari on selkeiden yhteisten pelisääntöjen kannalla. Jaakonsaaren mukaan nyt ongelmana on, että yhteisistä säännöistä on lipsuttu.

- Pelisäännöt on jo olemassa, mutta niitä ei noudateta.

Jaakonsaari näkee ongelmien alkaneen siitä, että isot maat kuten Saksa ja Ranska ovat rikkoneet kasvu- ja vakaussopimusta, jonka jälkeen pienet ovat tehneet samoin perässä.

- Nyt tulisi keskittyä näiden yhteisten sääntöjen noudattamiseen, että tulevaisuudessa vältyttäisiin uusilta Kreikan kaltaisilta kriiseiltä.

Eilen julkaistun MTV:n ja Aamulehden teettämän tutkimuksen mukaan 73 prosenttia suomalaisista kannattaa EU:lle yhteisiä talous- ja maahanmuuton pelisääntöjä.


____________________________________________________

Aamulehti: Gallup: EU:sta haittaa Suomelle maahanmuutto- ja maatalousasioissa

Puolet suomalaisista on sitä mieltä, että EU on tuonut Suomelle enemmän haittaa kuin hyötyä maahanmuutto-ja turvapaikka-asioissa. Maatalousasioissa EU:n kuva on vielä kielteisempi, sillä peräti 60 prosenttia suomalaisista uskoo sen tuoneen maallemme haittaa.

Tämä ilmenee Aamulehden ja MTV3:n kyselystä, jonka toteutti TNS Gallup.

Kielteisyys maahanmuuttokysymyksessä on mielenkiintoinen, sillä samassa kyselyssä peräti 73 prosenttia suomalaisista oli sitä mieltä, että EU:n tulee luoda yhteiset, sitovat pelisäännöt työperäiseen maahanmuuttoon, kotouttamiseen ja pakolaisten vastaanottoon.

Vaikka maahanmuutto- ja maatalouskysymyksissä EU:stä nähtiin olevan haittaa, monissa asioissa EU:n tuomat hyödyt arvioitiin haittoja suuremmiksi. Suomalaisten mielestä EU on tuonut Suomelle hyötyä ilmasto- ja ympäristönsuojeluasioissa, sotilaallisten uhkien torjumisessa ja Suomi-kuvan rakentamisessa.

__________________________________________________

HBL: Systemet bör vara enhetligt


Gemensamma asylregler är ett viktigt redskap för att Europeiska unionen ska leva upp till den värdegemenskap den vill vara.

Mikael Kosk

I artikel 78 i Fördraget om Europeiska unionen står det skrivet att unionen ska utforma en gemensam politik avseende asyl. Det har visat sig vara svårt att komma till skott med vad man på ett principiellt plan kommit överens om. Den gemensamma asyl- och migrationspolitiken ingår i det så kallade Stockholmsprogrammet, som nedprioriterats då den ekonomiska krisen lagt sig över Europa (Hbl 16.7).
De enhetliga asylreglerna borde vara på plats 2012, men det råder skepsis beträffande tidtabellen. Diskussionerna har blockerats av Tyskland, Frankrike och Österrike. De partier ute på högerkanten som det finns av i många länder har inte heller precis drivit på saken – ett gemensamt regelverk skulle ju bryta udden av det populistiska bruket av flykting- och migrationspolitiken för nationalistiska syften.
Tvistefrågorna handlar om hur asylsökande ska kunna tas emot, på vilka villkor de kan sättas i förvar, hur familjeåterföreningar ska ske och hur de länder som tar emot det största antalet asylsökande kan avlastas. Det finns en utbredd rädsla för att det blir dyrt, och en orsak till att inte skynda med processen är att den kunde leda till att de länder som har den lägsta standarden kan bli normgivande för hela EU.

Knäckfrågan är om det kan göras undantag från grundregeln att asylsökande får sin ansökan behandlad i det land de först anländer till. Den regeln har gått hand i hand med att det land som behandlar ansökan har skyldighet att ta tillbaka sökande som temporärt uppehåller sig i ett annat land.
Det är främst Grekland och Malta som vill avlasta sitt hav av flyktingar. Det är klart att Greklands ekonomiska situation bidrar till att landet vill skicka vidare flyktingar till andra länder.
Om en mycket stor del av alla asylsökande anländer till några få länder är det ett rimligt krav att alla 27 EU-länder delar på ansvaret. I verkligheten har flödet av spontana flyktingar över Medelhavet redan minskat som en följd av att avvisningarna till havs haft avsedd verkan.

Över huvud taget har EU lyckats bra med att få bort människor som inte har rätt att stanna. Däremot är det svårt att få till stånd en regel om att erkänna varandras beslut om asyl eller uppehållstillstånd.
Avsaknaden av en sammanhängande politik har motverkat ett annat av unionens människorättsliga mål, det vill säga att bekämpa människosmugglingen. En del av dem som betalar skjortan av sig för en överresa har riktiga asylskäl.
Det är svårt att utforma ett regelverk som förenar rätten att passera en gräns för att söka skydd med kampen mot människohandel, vapen, narkotika och terrorism.

En av punkterna i det asylprogram som ska sys ihop är att asylsökande ska kunna börja jobba efter sex månader om ansökan inte är färdig­behandlad. Det kan låta som en självklar princip att flyktingar inte ska behöva vara sysslolösa, men problemet är att den inte bara handlar om asylpolitiken utan migrationspolitiken i allmänhet. Det finns ingen gemensam ram för arbetskraftsinvandrin­gen och vilka sociala rättigheter som ska höra ihop med den.
Kommissionen är i färd med att utarbeta ett förslag om arbetskraftsinvandring. Tanken är att vissa grundläggande arbetsvillkor för säsongsarbetare som kommer utifrån EU ska uppfyllas. Så långt som till att garantera sociala rättigheter som till exempel pension går förslaget inte.

Det måste göras en klar åtskillnad mellan flyktingar och invandrare som kommer för att arbeta: de förra åtnjuter rätt till skydd medan de senare är föremål för värdländernas övervägande av vilket behov av arbetskraft de har.
Det måste finnas enhetliga bedömningsgrunder för rätten till skydd och hur de som söker det bemöts. Både asylsökande och arbetsinvandrare gagnas av gemensamma regler för temporära arbetsinsatser med vidhängande sociala rättigheter.
Det är bristen på ett gemensamt, förpliktande regelverk som gör att flyktingar och invandrare kan användas som slagträ eller utses till syndabockar i den recessionstida politiken i flera europeiska länder.