keskiviikko 18. toukokuuta 2011

HBL: Harjakaisen puheista kohu - "Hurreja turpaan"

Iltalehti: HBL: Harjakaisen puheista kohu - "Hurreja turpaan" 18.5.2011

Koomikko Aku Hirviniemen huumori herättää pahennusta, Hufvudstadsbladet-lehti kertoo.

- Tää on yksinkertainen peli. Laitetaan kaverit rasiaan ja vedetään hurria turpaan! huusi valvova rakennusmestari Timo Harjakainen eli koomikko Aku Hirviniemi Kauppatorilla MM-kullan kunniaksi järjestetyissä kansanjuhlissa.

Hirviniemen heitto on herättänyt paheksuntaa. Päivän HBL:ssa muun muassa olympiakomitean puheenjohtaja Roger Talermo ja suomenruotsalaisten kansankäräjien puheenjohtaja Anna-Maja Henriksson paheksuvat Harjakaisen puheita.

- On mautonta käyttää tuollaista kieltä, kun juhlimme lahjakasta joukkuettamme, Henriksson sanoi lehdelle.

- Suurin osa urheilijoista noudattaa tärkeää sääntöä, joka on vastustajien kunnioitus. Pitää pelata reilusti. Se on kasvatuskysymys. Vastustajan haukkuminen presidentin ja 100 000 ihmisen edessä ei ole fair playta. Koomikko on mennyt liian pitkälle, sanoo Talermo.

Sen sijaan vahvasti ruotsinkielisessä Uudenkaarlepyyn kaupungissa varttunut jääkiekkomaajoukkueen pelaaja Leo Komarov suhtautui asiaan huumorilla.

- Me vain juhlimme, mutta tietysti tuollainen kuulostaa ikävältä. Hauskaahan se oli, hän sanoi HBL:lle.

HBL ei tavoittanut Hirviniemeä kommentoimaan asiaa.

_____________________________________________

HBL: Hurriskämt dämpar jublet

När varven på hockeyfesten på Salutorget blev riktigt höga i måndags fastnade skrattet i halsen på många finlandssvenskar.

Festarrangörerna hade bett ståuppkomikern Aku Hirviniemi möta hockeylandslaget på Salutorget i måndags.

Det gjorde han som karaktären Timo Harjakainen. Mitt i festyran ropade han sedan att "hurrina" ska ha på käften. Vilka som avsågs – svenskar, finlandssvenskar eller alla svenskspråkiga – är oklart.

Enligt Taru Kolehmainen på Forskningscentralen för de inhemska språken har hurri traditionellt varit ett nedsättande ord om finlandssvenskar.

– Nu har betydelsen utvidgats och ordet syftar ofta också på Sverigesvenskar.

Fördömandena droppar in. Bland andra ishockeyförbundets ordförande Kalervo Kummola tar avstånd från all slags rasism. Han säger att idrott ska förena, inte skilja åt.

Roger Talermo, ordförande för Finlands olympiska kommitté, säger att det nu blivit dags för politikerna att höja rösten.

– De flesta idrottare följer en viktig regel och det är respekt för motståndaren. Man ska spela rättvist. Det är en uppfostringsfråga och största delen av idrottarna lever enligt den här regeln också utanför idrotten. Att använda situationen framför 100 000 människor och presidenten till att skälla på motståndaren är inte fair play. Komikern har gått för långt, säger Talermo.

Talermo har följt med rapporteringen från segerfesten och bekymrat sig över approachen.

– Först säger man något negativt om Sverige, sedan jublar man över segern. Det är jättetråkigt. Vi är inte riktigt vana vid att vinna så segern har fått folk att gå på för höga varv. Sådana negativa kommentarer är ociviliserade och tråkiga. Nu får Finland bara dålig image. Vi har redan en mycket inflammerad och direkt rasistisk språksituation i dag så kommentarerna är tråkiga också på det sättet. Jag hörde om ungdomar som for från torget för att de tyckte illa om attityden och de var inte bara finlandssvenskar.

Hurrikommentaren blev ett samtalsämne över luncher, i kafferum och på nätet. Uppmaningen klingar obehagligt speciellt hos dem som redan undertecknat namnlistan mot rasism, den som snabbt upprättades efter en hotfull situation i en spårvagn, där en man ville fira hockeyguldet genom att antasta två mörkhyade tonårspojkar.

Folktingets ordförande Anna-Maja Henriksson kallar komikerns attityd tragisk. Hon tog själv en sväng via Salutorget precis när landslaget anlände.

– Det är osmakligt att använda ett sådant språk när vi firar vårt duktiga landslag. Det stör mig och gav firandet en obehaglig bismak.

Henriksson säger att landslaget kunde fundera på sin roll.

– Att man firar ett guld i Finland ska inte vara uteslutande utan inkluderande. Också i vårt landslag finns personer med olika bakgrund.

Aku Hirviniemi svarade varken i telefon eller på e-post när Hbl försökte nå honom.

______________________________________________

HBL: Anna-Lena Laurén: Hurrina hejar på Finland

Det är osportsligt att alla inte ska få delta i guldfesten.

Hurrin ska man dra på käften! förkunnade konferenciern Aku Hirviniemi när han välkomnade Lejonen upp på scenen på Salutorget i förrgår.

Det blev oklart vilka hurrin han menade. Ordet kan betyda både rikssvenskar och finlandssvenskar. Att fira en seger med att misshandla sin motståndare är inte vad idrott handlar om. Om det var finlandssvenskarna som avsågs är yttrandet ännu märkligare. Man kan väl inte vilja fira ett VM-guld genom att dra sina egna landsmän och medfans på käften.

Finlandssvenskarna är finländare. Det är även nyfinländare med till exempel somaliska rötter. Alla har rätt att glädjas över guldet. Ingen ska behöva höra glåpord i spårvagnen på grund av den man är efter att vårt land blivit världsmästare.

Vårt land. Hör ni det.

I Helsingfors har somalier blivit utbuade och rumänska romer fått veta att de inte har något att göra på "Finlands fest". Och "hurrina" får som sagt veta att de lever.

Det är ynkligt, fegt och osportsligt.

Finland tog VM-guld sist i Globen 1995. Då firade de finländska fansen i Stockholm innan de fortsatte till Helsingfors. Glädjefyllt, utan flaggbränningar.

I Haparanda övervägde den lokala polisen att stänga gränserna efter att finländska fans hade invaderat staden, bränt svenska flaggan och ställt till med bråk och misshandel.

Ingenting av det här ansågs vara ett normalt sätt att fira 1995. Det är det fortfarande inte.
Lejonens lagkapten Mikko Koivu tar avstånd från rasismen och säger att hans eget lag inkluderar alla, oavsett bakgrund.

Gör som lejonen och lägg av med lammfasonerna.

___________________________________________________

Österbottens Tidning, pääkirjoitus: Rasistiskt smolk i guldbägaren

Nu behövs en markering. Glädjeyran över det finländska hockeyguldet blottade en dyster avart av nationalism och aggressiva rasistiska påhopp. Det är heller inte ok att ropa "hurreille turpiin" inför 100 000 firande finländare.

Natten till måndagen invaderades gator och torg i Helsingfors spontant av segerrusiga hockeyfans viftande med flaggor, skrålande, skanderande, och signalerande med sina bilhorn.

I går kväll fylldes Salutorget med uppemot 100 000 lika segerrusiga finländare för att ta emot hjältarna från Bratislava.

Den blåvita glädjen är begriplig men har obehagliga undertoner av mörkblå nationalism.

Glädjen över hockeylejonens prestation och Finlands guldmedalj lockade fram det allra sämsta hos många av dem som gett sig ut på gatorna. I ett öppet brev till det finländska landslaget, som också tillställts Helsingin Sanomat och länkats till på Facebook, beskriver avsändaren Paloma Hannonen skränfockar som på busshållplatsen aggressivt frågar om någon vågar medge att han är svensk och ett annat gäng som ropar att alla utlänningar ska få stryk i kväll.

På spårvagnen hade en storväxt man hotat två mörkhyade pojkar, kallat dem för terrorister och sade att det finska hockeylaget minnsann ska visa dem. Hannonen och hennes pojkvän lyckades få mannen avvisad från spårvagnen.

Exemplen var inte lösryckta. Bland massorna som strömmade ut på gatorna fanns det de som drevs av något helt annat en glädje över segern, eller för vilka segern bara var en täckmantel för att vädra en perverterad nationalism och öppet rasistiska åsikter.

"Annetaan hurreille turpiin" sade en komiker på scenen på Salutorget, och bland publiken på torget var man redo att "sparka negrer".

För den seriöse sportfantasten, normalt funtade hockeydiggaren eller sansade fosterlandsvännen är det obegripligt hur glädjen över en seger kan förvändas i aggression.

Det är knappast någon slump att de här stämningarna lockats fram uttryckligen efter en seger mot Sverige. I det upphetsade klimat som råder i språkfrågan har den lekfulla hatkärleken till grannlandet övergått till något där det lekfulla är mycket avlägset.

Efter att Sannfinländarna i allmänhet och Jussi Halla-aho i synnerhet flyttat positionerna utåt i attityderna till främlingar har det blivit mer eller mindre legitimt med ett beteende som varit helt otänkbart för bara några år sedan.

Hockeylandslaget kom hem som segrare och har förtjänat sin hjältestatus. Som hjältar är de också förebilder. Som förebilder har spelarna också ansvar.

Det ansvaret förvaltade de inte särskilt väl ens vid ankomsten till hemlandet eller mottagningen på kvällen.

Aspackade landslagsspelare är dåliga förebilder.

Tungviktsboxaren Robert Helenius, av någon kallad "det vita hoppet", har kraftfullt tagit avstånd från allt vad rasism heter.

Hockeylaget, med en svans bland sina fans som nyligen misshandlade en färgad man, borde som en man träda fram och säga ifrån.

Vi har all anledning att glädjas över ett hockeylag som efter 16 år upprepar bragden från Stockholm 1995. Men vi ska vara medvetna om vilka krafter vi frigör då vi släpper fram glädjeruset.

Varje "vi" skapar ett nytt "ni" och "de", och i den atmosfär som vuxit fram de senaste åren har den gränsdragningen blivit allt mer obehaglig.

Låt oss så snabbt som möjligt återgå till en normal sinnesstämning efter denna segeryra.

Och samtidigt vara vaksamma inför nationalismens avarter.

_____________________________________________

MTV3: Timo Harjakainen vastaa hurrikohuun

MM-kultajuhlia Kauppatorilla juontanut valvova rakennusmestari Timo Harjakainen kiistää olevansa rasisti.

Hufvudstadsbladet uutisoi olympiakomitean puheenjohtajan Roger Talermon paheksuneen Harjakaisen juontoa, jossa hän heitti jääkiekon olevan yksinkertainen peli, jossa laitetaan kaverit rasiaan ja vedetään hurria turpaan.

– Koko show oli Sohlbergin Arskan käsikirjoittama. Jos joku on loukkaantunut siitä, niin Arskaa turpaan vaan, Harjakainen puolustautuu.

Hän kuitenkin mainitsee, ettei Arskankaan ollut tarkoitus loukata suomenruotsalaisia.

– Hän halusi pilkata pelkästään ruotsalaisia. Jonkun mielestä heitä on pilkattu liikaa, mutta kysymys kuuluukin: voiko ruotsalaisia pilkata liikaa?

Tästäkään huolimatta rakennusmestari ei tunnustaudu muukalaisvihan kannattajaksi.

– Kahta asiaa Harjakainen ei ymmärrä: rasisteja ja ruotsalaisia. Ja kaikille huumorintajuttomille tiedoksi, vakavasti ei kannata ottaa muuta kuin alkoholia, hän julistaa.