Svenska Yle: ”Ingen föds till extremist”

Svenska Yle: ”Ingen föds till extremist” 6.4.2015

Drygt ett femtiotal personer tros enligt polisen under det gångna året ha lämnat Finland för att ansluta sig till Islamiska staten eller någon annan av de grupper som strider i inbördeskriget i Syrien. Ett tjugotal har redan återvänt till Finland. Hur Finland ska förhålla sig till det väcker många frågor.

I kommentarerna på Yles nyhetsartikel krävs hårda tag mot dem som ansluter sig till radikala rörelser. Tanken om att anklaga dem för landsförräderi diskuteras av skribenterna. Likaså att man borde vidta åtgärder för att förhindra utresa när det går, till exempel genom indraget pass. Och att den som en gång har länmnat Finland för att ansluta sig till en extremistisk grupp i Syrien inte ska få komma tillbaka.

Av det dryga femiotal som åkt till Syrien och Irak är enligt polisen tre fjärdedelar finska medborgare. Lite mer än hälften kommer från familjer som har invandrarbakgrund, men ett tjugotal personer är också helt finska, utan någon som helst invandrarbakgrund.

Går inte att utvisa problemen ur landet

Att förbjuda den som varit i Syrien att återvända är omöjligt, när det gäller Finska medborgare, säger Ahmed Hassan, styrelseledamot i Islamiska rådet i Finland och riskdagskandidat för SFP. Han vänder sig också emot synen att det är ett problem som kommer ”utifrån” och kan stängas ute:

- Ingen föds till extremist eller till att vara radikal. De som åker till Syrien eller irak är i de flesta fall finländare. De är födda här. Det har inget med invandring eller integration att göra utan med unga som inte har hittat sin plats i samhället, säger Ahmed Hassan.

De som radikaliseras och åker till Syrien har i regel en muslimsk identitet eller bakgrund, antingen via härkomst eller genom att ha konverterat själv. Ändå handlar det här enligt experterna inte alls om religion:

- Man vet att många av dem som ansluter sig till den Islamiska staten är religiöst illiterata. De har aldrig varit i en moské, de kan inga verser ur Koranen utantill, vilket muslimer kan. Tvärtom visar forskning att religiositet, en religiös uppväxt motverkar radikalisering, säger Karin Creutz, sociolog vid Centrum för forskning om etniska relationer och nationalism vid Helsingfors Universitet.

Unga osäkra lockas

Att unga människor låter sig lockas av den Islamiska statens ideologi och ger sig av för att bara leva där eller för att strida med vapen i hand är ett så nytt fenomen att det inte finns mycket forskning om saken:

- När det tidigare gällde al-Quaida så fanns anhängarna oftast bland universitetsstuderande. Den grupp vi talar om nu är helt annorlunda, de är avsevärt yngre och har det gemensamt att det är unga män som upplevt utanförskap. som inte har hittat sin plats i samhället, säger Karin Creutz.

Hon påminner om att krig alltid har lockat människor och varnar också för att ett klimat om hårdare tag mot dem som radikaliseras får motsatt effekt för de här ungdomarna:

- Det är mycket viktigt att de här ungomarna får möjligheten att diskutera de här frågorna. I ett mycket stigmatiserande klimat finns risken att ungdomarna börjar leta efter svar på internet. Och där hamnar de lätt hos extremisternas tillskruvade världsbild, säger Karin Creutz.

Ingen föds till extremist

För Islamiska rådet i Finland som varje dag måste hantera att de förknippas med extremisterna är det här en ständigt pågående informationsinsats:

- Radikalisering har inget att göra med islam som religion. Man kan vara radikal med sina åsikter även som höger- eller vänsterextremist, Säger Ahmed Hassan.

- Vår uppgift är att tala om vilket den riktiga kunskapen om islam är, vad islam handlar om om vad som är skillnaden mellan islam och radikalisering, säger Ahmed Hassan.

- Ingen föds till extremist eller till att vara radikal. Vårt arbete är att motarbeta den här ideoloigin som inte har något att göra med islam, säger Ahmed Hassan.

Ekonomiska orsaker

Internationell erfarenhet visar också att radikaliseringen har andra orsaker än religösa. Kyrkans utlandshjälp, som just har lanserat en kampanj mot radikalisering, har verksamhet i en rad olika länder:

- I till exempel Somalia finns ett stort problem med radikalisering. Men forskning visar att det är ekonomiska orsaker som ligger bakom. Fattigdom och brist på perspektiv, säger Aaro Rytkönen från Kyrkans utlandshjälp.

Aaro Rytkönen ser inte heller att man kommer åt de här fenomenen enbart genom hårdare tag, att det skulle röra sig om något som kan utestängas från Finland:

- Radikalisering finns inte bara i Finland utan den finns överallt. Gränser finns inte längre, sociala medier, invandring, finländare bor utomlands. Världen av i dag är annorlunda än vad den var i igår, säger Aaro Rytkönen.