Svenska Yle: Inofficiella kanaler sätter käppar i hjulen för invandrare

Svenska Yle: Inofficiella kanaler sätter käppar i hjulen för invandrare 3.11.2014

År 2030 har var fjärde person i huvudstadsregionen ett annat modersmål än finska eller svenska. Inofficiella kanaler och fördomar är några av problemen som personer med främmande modersmål möter i sitt arbetssökande.

Enligt siffror som Esbos stadsdirektör Jukka Mäkelä presenterade i sin budgetplan för 2014 kommer människor som talar ett främmande språk som modersmål att öka kraftigt under de närmaste 15 åren. Det sätter höga krav på städerna, som ska erbjuda jobb.

Arbetslösheten bland invandrare är redan hög och snabba lösningar krävs. Esbos sysselsättningschef Said Aden lägger en del av ansvaret på arbetsgivaren.

- En invandrare har kanske inte alla språkkunskaper och erfarenhet i branschen, och då tenderar arbetsgivaren att gå där ribban är lägst och prioritera någon ur stambefolkningen, säger Said Aden, sysselsättningschef vid Esbo stad.

Inofficiella kanaler och fördomar är några av problemen som personer med främmande modersmål möter i sitt arbetssökande. Muluken Cederborg är informatör för Luckans invandrartjänst och hon säger att hon får kunder med dubbelexamen som ändå inte får jobb.

- Bara 20 procent av de lediga jobben annonseras ut, 80 procent sker inofficiellt. Och de kanalerna har de inte då de saknar nätverk och kontakter.

Att arbetsgivare har förutfattade åsikter om ansökande med invandrarbakgrund skapar också problem för sökande med olika modersmål.

- Det finns fördomar som gör att personer med invandrarbakgrund inte får chansen, trots att de har hur bra papper som helst, säger Cederborg.

Tvivlar på att få jobb i egen bransch

Yicci Vielmas modersmål är spanska och hon är magister i riskkontroll och specialiserad i arbetssäkerhet. Just nu jobbar hon ändå med mångkulturföreningen Familia club.
Vielma har försökt få jobb i sin egen bransch, men har inte lyckats. Hon tror inte heller att det är möjligt att få det utan att bättre kunna skriva och läsa finska.

- Jag försökte hitta jobb i min egen bransch och var på en arbetsintervju där allt gick bra, men i sista stund meddelade de att jag inte får jobb för att ”någon lag har ändrats”, berättar Vielma.

Hon tror inte att hon kommer att få ett jobb som skulle matcha hennes utbildning eftersom hon inte skriver finska tillräckligt bra.

Enligt invandrarkoordinator Ann-Jolin Grüne är arbetsgivarna inte tillräckligt kreativa.
- De finländska arbetsgivarna är inte vana vid att anställa människor med andra modersmål. Men det har nog diskuterats om att man borde bli mer kreativ och hitta lösningar om hur man kan ha språkinlärning medan man arbetar, säger hon.

Arbetslösheten bland invandrare i Finland är hög, och det tar också längre tid för en invandrare att hitta ett fast jobb.

- Generellt sett lider invandrare mer av arbetslösheten än stambefolkningen.

Grüne är ändå hoppfull inför framtiden - rättare sagt inför 2030 då var fjärde i huvudstadsregionen beräknas ha ett annat modersmål än finska eller svenska.

- Vi är i ett jättesvårt ekonomiskt läge i Finland och behöver fundera ut lösningar om hur vi ska klara oss. Har vi inte hittat de lösningarna innan år 2030 är det inte bara invandrare som är arbetslösa utan alla. Men jag litar nog på att vi gör det, finländare är bra på att hitta lösningar och jag litar på att vi gör det, säger Grüne.