HBL: Esbopolitiker kräver prislapp på invandrarna 25.5.2011
HBL: "Svårt att sätta pris pä människor" 26.5.2011
Med Seppo Huhta (Sannf) i spetsen vill 15 av fullmäktiges 67 ledamöter veta hur mycket pengar Esbo använder för att täcka de kostnader invandrarna förorsakar staden. Något svar fick Huhta och hans meningsfränder inte.
Fakta eller fiktion? Det gick inte att ta reda på i Esbo stadsfullmktige på måndag kväll. Men debatten gick het, om pengar och farsoter.
– Jag är missnöjd. Uleåborg kunde räkna vad invandringen kostar. Men i Esbo får vi inte faktauppgifter. Det är dumt och förolämpande.
Enligt Seppo Huhta (Sannf) är det oerhört nonchalant att staden inte har utrett vad invandringen kostar Esbo stad.
– Tuberkulos har vi inte haft på årtionden. Nu sprids sjukdomen här igen. Med invandringen har vi fått flera fall av hiv och aids samt flera andra sjukdomar som aldrig tidigare har förekommit i Finland.
– Jag har också hört att kostnaderna för invandrarnas körkort betalas av staden. Skattebetalarna i Esbo har rätt att få veta hur stora summor invandringen slukar. Femton fullmäktigeledamöter har krävt att få en detaljerad utredning, sade Huhta.
Mari Nevalainen (De gröna) tyckte däremot att det är motbjudande att räkna på kostnaderna.
– Barn är barn. Skolbarn med invandrarbakgrund borde inte enbart ses som en kostnad eller en utgift. De ska ses som framtidsinvesteringar, sade Nevalainen.
– Samtidigt är det klart att invandrarbarn behöver lite mer resurser för språkundervisning och integration.
– Varför ska det vara så omöjligt att producera fakta. Vi vill ha siffror. Utan faktaunderlag florerar alla slags rykten, sade Teemu Lahtinen (Sannf).
Sanna Lauslahti (Saml) hör till de fullmäktigeledamöter i Esbo som efterlyser uppgifter om kostnaderna.
– Vi behöver veta vad detta kostar för att kunna ställa krav på staten. De här kostnaderna ska ju sys in i statsandelsreformen och då behöver man känna till dem, sade Lauslahti.
Jaana Leppäkorpi (SDP) pekade på att allt inte är svartvitt.
– Jag arbetar med invandrarkolleger. De är högskoleutbildade. De sköter sina arbeten och betalar skatt som alla andra. Ofta har de dessutom hand om viktiga samhällsuppdrag, sade Leppäkorpi.
Kari Uotila (VF) tyckte att invandrare inte kan behandlas som en enhetlig grupp. Högt avlönade sakkunniga på Nokia har inget gemensamt med asylsökande flyktingar.
– Tanken är främmande. Nästa gång reser man kanske krav på att få veta vad det kostar att rehabilitera mentalpatienter eller att vårda förståndshandikappade. Integrationen måste skötas bra. Ju bättre det görs desto snabbare blir invandrarna en produktiv samhällsresurs, sade Uotila.
Jukka Karhula (VF) tyckte sig se rasistiska drag i de invandrarkritiska debattinläggen.
– Det är alltid fel om barn utsätts för påhopp. Mörkhyade barn har rätt att få vara i fred då de promenerar längs gatorna. Vi måste ta hand om alla barn. I skolan ser jag att invandrarbarnen har svårigheter de två första veckorna. Men då de lärt sig rutinerna är de ofta mönsterelever. Våra värstingar är så gott som alltid barn med infödda finländare som föräldrar, sade Karhula.
Terttu Savola (De fattigas vänner) inledde liksom många andra med att betona att hon inte är rasist.
– Trots det vill jag veta vad invandringen kostar. I mina ögon är de pengar vi satsar på invandrarna medel som kunde och borde satsas på våra egna fattiga, sade Savola.
– Om vi vet vad invandringen kostar kan vi reservera tillräckligt med resurser för integrationsarbetet, sade Heikki Seppä (Saml).
– Vi bör se till behoven och avdela tillräckligt med resurser för att täcka behoven. Ur andra sammanhang vet jag att det kostar att sköta patienter. Men vi vet också att det också finns en prislapp om vi låter bli att vårda patienter som behöver vård, sade Fredrik Almqvist (SDP).