HBL: Helsingfors: Okej att tvååringar bor i tält 25.5.2011
Minst trettio romska barn bor i tält och bilar lite varstans i Helsingfors. De yngsta är spädbarn.
Minderåriga barn samlar flaskor för att försörja familjen. Men Socialverket avvaktar och Barnskyddets centralförbund rycker uppgivet på axlarna.
– Att barn bor i tält sommartid motiverar inte omhändertagande eller att vi skickar hem föräldrar med minderåriga barn, säger Jarmo Räihä, ledande tjänsteman vid Socialverket.
– De yngsta barnen är kring två år. Vi har informerat föräldrarna om att de ska flytta till Rastböle campingområden, att barn inte får bo utomhus eller tigga. Om det inte lyckas utreder vi fallen enskilt och ser om det krävs åtgärder från barnskyddet.
Seppo Sauro, verksamhetsledare vid Barnskyddets centralförbund, håller uppgiven med.
– Många föräldrar uppger att de inte har någon att lämna barnen hos och att skilja barnen från föräldrarna är traumatiserande. Var skulle de placeras; barnen talar ett språk få av oss kan och kommer från en annan kultur.
Dagcentret överbelastat
På Diakonissanstaltens dagcenter i Sörnäs uppmätte man i början av veckan nytt rekord: 130 romer, mestadels bulgarer, däribland barn som ännu ammas, sökte samtidigt skydd undan regnet, ville duscha eller tvätta kläder i lokalen på 160 kvadratmeter.
– I Rastböle får man inte bo längre än två veckor i sträck. Det vet Räihä, säger Marjatta Vesalainen, en av dagcentrets tre anställda som är orolig för hur personalen ska orka.
För tillfället rör sig cirka 100 rumänska och 100 bulgariska romer i Helsingfors. Andelen bulgarer har ökat kraftigt den här våren, med dem kom barnen.
För några år sedan gick debatten het kring omhändertagande av minderåriga rumänska romer som tiggde och bodde uselt på vintern. Vesalainen tror att det skrämt föräldrarna. Få vågar ställa upp på bild.
– Bulgarerna tigger inte, de samlar flaskor. Många av barnen är i skolåldern men har klart sämre koncentrationsförmåga än jämnåriga finländska barn.
Stjäl barnens framtid
Ralitsa Dimitrova, bulgarisk tolk vid dagcentret, påpekar att föräldrarna stjäl sina barn på möjligheten att få ett bättre liv - samtidigt som de klagar på diskriminering och brist på utbildning och jobb.
– Barnen samlar flaskor. De kan tjäna 5-10 euro per dag. Att endast informera föräldrarna räcker inte. De uppfostrar sina barn som de blivit uppfostrade. Vi behöver mera resurser för att hinna med rådgivningen. Utbildning är nyckelfrågan, säger Dimitrova som vill att den bulgariska regeringen tar tag i saken.
– Barn får gå gratis i skola upp till 16 års ålder i Bulgarien men få romer har jobb och säger sig inte ha råd med skolmaterialet. En flicka sade att hon inte går i skola för att familjen planerat resa hit och samla flaskor.
Kommunen hinner inte med
Seppo Sauro på Barnskyddets centralförbund säger att de kommunala processerna är för långsamma för att man ska hinna ta itu med barnen på ett övergripande sätt innan hösten, då bulgarerna sagt att de lämnar landet.
Sauro, liksom generalsekreteraren för Mannerheims barnskyddsförbund Mirjam Kalland, efterlyser ändå omedelbara utredningar.
– Tälten avgör inte, utan om omständigheterna kan uppfattas som acceptabla. Antalet familjer är så litet att det är möjligt att utreda hur barnen bor, deras hälsotillstånd och föräldrarnas planer, säger Kalland.
– Situationen är ny och vi saknar en nationell och europeisk lösningsmodell. Under tiden måste vi följa lagstiftningen, internationella överenskommelser och rekommendationer, och där ska barnets rättigheter och sårbarhet vara ledande.
Om myndigheterna uppdagar fara för liv eller hälsa ska barnskyddet kopplas in. Barn får heller inte arbeta. Vilket de bulgariska barnen gör, ett påpekande som både Sauro och Kalland bemöter med att också finländska barn samlar flaskor ibland.
– Vad som upplevs som ett drägligt liv skiljer sig mellan romer och finländare. Vi kan inte tvinga vår standard på andra. Vi kan inte heller utgå ifrån att föräldrarna inte tar hand om sina barn. De kanske lever ett helt gott liv, säger Sauro.