Yle: Vem vill ta emot oss?

Yle: Vem vill ta emot oss? 28.9.2012
Yle: Flyktingfrågan svår för Kyrkslätt
Yle: Ett tjugotal asylsökande syrier i Kristinestad 27.9.2012
Yle: Raseborg skjuter upp flyktingfrågan
Yle: Korsholm kan ta emot flyktingar 26.9.2012

Finland har förbundit sig att ta emot 750 kvotflyktingar varje år. Ändå finns det flyktingar som har bott i flyktingläger sedan år 2009 och har lovats en plats i Finland, men ingen kommun är villig att ta emot dem.

Kommunerna i huvudstadsregionen funderar som bäst på hur många kvotflyktingar de ska ta emot i framtiden. Nya avtal ska göras upp med NTM-centralen senast i slutet av år 2013.


Inflyttningen är stor utan kvotflyktingar

I Esbo har man redan gjort upp ett avtal om att ta emot 30 kvotflyktingar varje år. Dessutom tar staden emot långt över hundra flyktingar årligen, flyktingar som själva flyttar till staden. Många flyktingar flyttar också till Vanda (i fjol 114) och till Helsingfors (i fjol 422).

Det här är också orsaken till att specialplanerare Minna Kuivalainen på NTM-centralen inte ens tycker att det är meningsfullt att de stora städerna utöver flyktingar som själva flyttar in i städerna ska pressas till att ta emot också kvotflyktingar. Många av städerna gör det i alla fall.

Också små kommuner borde ställa upp

- Det viktiga skulle vara att kommunerna bättre skulle fördela ansvaret och att också mindre kommuner utanför huvudstadsregionen skulle bära sitt strå till stacken, säger Kuivalainen.

Hon menar att det nuvarande systemet, där kommunerna själva får bestämma om de ska ta emot kvotflyktingar eller inte, fungerar dåligt.

I Kyrkslätt pågår som bäst en het debatt om man har råd att ta emot 15 flyktingar vart annat år eller inte. Grankulla har inte tagit emot en enda kvotflykting i år, trots att staden har lovat att ta emot åtta personer i år.

_________________________________

Yle: Flyktingfrågan svår för Kyrkslätt

I Kyrkslätt pågår en het debatt om kommunen har råd att ta emot flyktingar eller inte. Det har hunnit gå sex år sedan Kyrkslätt senast tog emot kvotflyktingar.

Förslaget är nu att kommunen skulle förbinda sig till att ta emot 15 kvotflyktingar vart annat år. Många av beslutsfattarna vill ändå inte skriva på ett avtal med NTM-centralen om att ta emot flyktingar, utan vill att fullmäktige i stället varje år vid budgetförhandlingarna ser över den ekonomiska situationen och först då bestämmer om man kan ta emot kvotflyktingar.
Samlingspartiets Raija Vahasalo är orolig över hur kommunens pengar ska räcka till.

- De behöver nya skolplatser, vård och service, så vi måste vara säkra på att allt fungerar bra, säger Vahasalo.

Pengar är inte problemet

SFP:s Corinna Tammenmaa menar å sin sida att visst har Kyrkslätt pengar:

- Kyrkslätt är en välbärgad kommun som har tillräckligt med pengar att ta emot den här mängden. Utåt handlar det om pengar, men jag skulle säga att det ligger fördomar i bakgrunden, kommenterar Tammenmaa.

_________________________________


Yle: Ett tjugotal asylsökande syrier i Kristinestad

Flyktingar från krigshärjade Syrien har kommit också till asylmottagningen i Kristinestad. Det handlar om ett tjugotal hittills och en del av dem har redan beviljats uppehållstillstånd.

- Det är ju fruktansvärda förhållanden, främst för barnen. Förra veckan fick vi två stora familjer med ett antal barn. De har varit i utsatta förhållanden. Men också singelmän som kommer har varit utsatta. De har värvats i krig på en eller annan sida och det är inte några lätta förhållanden förstås, säger Annica Riddar, chef för Röda Korsets asylmottagning i Kristinestad.

Cirka 80 000 Syrier finns i flyktingläger, främst i Turkiet. Vinterns ankomst betyder sannolikt att trycket på att ta emot flyktingar från lägren kommer att öka, också i Finland.

- Säkert börjar det komma flera också hit. Men ännu har de inte börjat komma. Kanske småningom, det är svårt att säga, säger Riddar.
Alla mottagningscentraler måste ha en beredskapsplan om det blir en stor invasion i landet av någon folkgrupp.
- Vi är nog beredda. När vi hör till Röda Korset har vi en beredskap och den har vi gått ut med till migrationsverket och gjort avtal om. Det gäller ju alla mottagningscentraler om det kommer många till landet.

Sverige tar emot cirka tusen i veckan. Finland har hittills tagit emot dryga hundra syrier räknat från början av året. Av dem hade 77 fått uppehållstillstånd, enligt statistik som sträcker sig till den 31 augusti.
Asylmottagningen i Kristinestad har totalt plats för 150 asylsökande. Just nu är alla platser är fyllda.

__________________________________

Yle: Raseborg skjuter upp flyktingfrågan

Det kommer inga flyktingar till Raseborg på ett tag åtminstone.

Raseborgs stad skjuter ännu en gång upp flyktingfrågan åtminstone till november då ärendet torde tas upp i stadsstyrelsen. Det meddelar stadssekreterare Thomas Flemmich.

För ett år sedan övervägde staden att ta emot flyktingar från Libyen, men då blev det inget av förslaget. Sedan dess har frågan bara skjutits fram.

I juni försökte ett tjugotal fullmäktigeledamöter påskynda processen med att få flyktingar till Raseborg. Då beslöt stadsstyrelsen behandla frågan redan i augusti.

Men så blev det alltså inte. Förseningen beror på resurs- och tidsbrist säger Flemmich.

______________________________________________

Yle: Korsholm kan ta emot flyktingar

Korsholm har inte tagit emot flyktingar på 13 år. Nu utreder tjänstemännen i kommunen om det finns förutsättningar att ta emot flyktingar nästa år.

- Vi måste veta om vi kan erbjuda bostäder, daghem, skola och hälsovård. Just nu är alla kommunens hyresbostäder upptagna och vi kan ju inte säga upp de som bor där, säger socialdirektör Alice Backström.

På 1990-talet då Korsholm tog emot över 100 kurdiska flyktingar byggde man upp en välfungerande organisation för de specialbehov en flyktinggrupp medför. Nu finns den organisationen inte längre.

- En möjlig väg är att köpa tjänster av Vasa stad, säger Backström.

Av de tre kommunalpolitiker som Vega Österbotten pratat med säger en att hon är tveksam till att ta emot flyktingar eftersom det inte finns lediga hyresbostäder i kommunen.

En annan anser att problemet är att det är svårt att få ett jobb i Korsholm. Att 58 procent av den arbetsföra befolkningen i Korsholm jobbar i Vasa talar sitt tydliga språk.

Av de kurdiska flyktingarna bor ingen kvar i Korsholm.

- Jag tror att de flesta Korsholmsbor är positivt inställda till att ta emot flyktingar bara vi kan lösa de praktiska utmaningarna, säger socialdirektör Alice Backström.

Just nu väntar över 700 flyktingar på en kommunplats i vårt land.

De senaste familjeåterföreningarna i Korsholm skedde år 2003.