Västra Nyland: Omorganisering påverkade flyktingbeslutet

Västra Nyland: Omorganisering påverkade flyktingbeslutet 8.9.2011
Västra Nyland: Mikael Borgman: Integreringen bör förbättras 12.9.2011
Västra Nyland: Börje Mattsson: Ryktet om min död är överdrivet 13.9.2011
Västra Nyland: Börje Mattsson: Tillbaka till grunden 15.9.2011

I anslutning till invandrarkoordinatorn Börje Mattssons småningom förestående pensionering, skall hela invandrarorganisationen ses över. Så förklarar ledamoten Mikael Borgman varför SFP-gruppen i stadsstyrelsen i Raseborg röstade mot att nu ta emot libyska flyktingar.

Styrelsens agerade har bland annat genererat spekulationer kring ett eventuellt misstroende riktat mot Mattsson.

De spekulationerna tar han själv med upphöjt lugn, hans bedömning är att de saknar all rimlig grund.

Och Borgman motiverar alltså SFP-gruppens ståndpunkt med att invandrarorganisationen skall ses över.

– Skall den fortsätta att fungera separat som hittills, eller skall den underordnas socialbyrån? Det finns flera öppna frågor.

– SFP-gruppen förhåller sig positiv till att ta emot invandrare. Men man måste ha kapacitet att ta emot dem, betonar han och förklarar att gruppen i den nu aktuella sitsen – då Makana-projektet tar en hel del av Mattssons tid, och invandrarbyrån i övrigt känner av organisationsreformens turbulens – ville välja att skynda långsamt.

I slutet av året bör turbulensen enligt honom ha avtagit, då kan man återkomma till flyktingfrågan.

"Ett bra jobb"

De spekulationer om misstroende som omröstningen i stadsstyrelsen genererat, viftar Börje Mattson undan.

Fanns det ett misstroende, vore det allvarligt. Men spekulationerna faller på sin egen orimlighet, resonerar han.

– Inte tror jag det finns ett misstroende mot mig. Jag tycker vi har gjort ett bra jobb i Västnyland och Raseborg, för det har man visat oss respekt också på andra håll i landet.

"Ploppade upp"

Inget ont om invandrarkoordinatorns agerande, han gjorde det han skulle, tycker för sin del stadsstyrelseledamoten Kerstin Ilander, SFP.

Därmed inte sagt, att hon inte också skulle finna anledning till kritik.

– Igen ett ärende som ploppade upp utan att vara politiskt förankrat, åtminstone i vår grupp, säger hon.

Hon noterar att föredraganden, stadsdirektören, inte var på samma linje som Mattsson – och att Raseborg faktiskt i fjol tog emot en grupp irakiska flyktingar.

Från läger

Den brist på politisk förankring som Ilander påtalar, förklarar Mattsson helt enkelt med tidsbrist:

Den första inofficiella kontakten från NTM-centralen togs någon gång i juli, vill han minnas, och inom augusti hoppades centralen på besked.

I förbifarten kommenterar han stadsstyrelsens vice ordförande Anders Walls uttalande i gårdagens VN:

De flyktingar det nu handlar om, är knappast libyer på flykt undan Gaddaffis regim, utan människor från andra håll som blivit sittande i libyska flyktingläger.

– Och de har ingenting att komma tillbaka till.

”Ett enormt motstånd"

– Vi är av olika åsikt, riktigt på riktigt, konstaterar socialdemokraten Camilla Grundström med anledning av den tydliga skiljelinjen i måndagens omröstning i stadsstyrelsen

– Det överhängande är som vår grupp uppfattar det att man på borgerligt håll inte vill ha in främmande element. Det finns ett enormt motstånd, det har vi sett förut, säger hon med en syftning på den utdragna process som föregick beslutet att ta emot den senaste gruppen av irakiska flyktingar.

Grundström uppfattade i måndags att man på SFP-håll var helt enig, några tecken på åsikter som skulle ha avvikit från gruppens linje kunde hon inte iaktta.

För det har Linnea Henriksson, SFP, förståelse – samtidigt som hon vill göra en klar distinktion.

– Jag tycker det finns en skillnad mellan att ta emot flyktingar i allmänhet och att ta emot flyktingar i just det här fallet.

– Jag upplever att SFP-gruppen röstade utgående från hur den här specifika frågan har skötts, kommenterar Henriksson.

Kritiskt om integrering

Under handläggningens lopp har riktats kritik mot integreringen av flyktingar hittills i Raseborg.

– Den kom från det borgerliga fältet, konstaterar Grundström

– Det finns tankar om att man här inte har kunnat integrera flyktingarna i arbetslivet.

Grundström förnekar inte att man kan ha olika åsikter om hur väl integreringen lyckats i Raseborg.

Men hon instämmer inte i kritiken, utan påpekar tvärtom att statsmakten knappast skulle ha vänt sig till just Raseborg med en förfrågan om man på det hållet hade ansett att staden har misskött sig.

Sakfrågan främst!

Spekulationerna om att SFP-gruppens avsteg från sitt partis linje i flyktingfrågor skulle bottna i ett misstroende mot invandrarkoordinatorn, känner hon inte till.

Men på ett principiellt plan konstaterar hon att det vore mycket illa om det förhöll sig så.

Sakfrågan borde inte få bli lidande av eventuella motsättningar på personplanet.

____________________________________________________

Västra Nyland: Mikael Borgman: Integreringen bör förbättras 12.9.2011

Med anledning av att Marko Reinikainen och Ira Donner i sin insändare (VN 9.9) nämner mig vid namn, ser jag mig föranledd att komma med några kommentarer.

I insändaren hänvisas till VN:s rubrik om någon ny modell. Jag har aldrig talat om en ny modell. I mina kommentarer till VN sade jag att vi eventuellt står inför en omorganisering av invandrarbyrån i Raseborg.

Detta bör Ira Donner vara medveten om, eftersom hon själv har suttit med då styrelsen tillsatte en kommitté att se över stadgar och instruktioner i Raseborg samt att komma med förslag till ändringar i stadens förvaltning såväl förtroendeorgan som tjänstemannaorganisation, dit också invandrarbyrån hör.

Vad beträffar integreringen av invandrare som redan tagits emot i Raseborg (tidigare Ekenäs), så framfördes från SFP-gruppens sida önskemål om en redogörelse för vad som hänt med tidigare grupper.

Vi fick information om de två senaste grupperna. Här framgick att i grupperna, totalt 31 fullvuxna, vilka varit i Finland ett och ett halvt respektive tre och ett halvt år, fanns sammanlagt en person i normalt förvärvsarbete och sju i arbetspraktik. De övriga var på kurs, moderskapslediga (från vad?) eller arbetslösa, förutom en person som kvitteras med uttrycket en är analfabet. Denna person tillhör gruppen som togs emot våren 2008.

Om vi inte på tre och ett halvt år kan lära en fullvuxen människa läsa och skriva så har vi en del att bättra på innan vi tar emot nya flyktingar.

Beredningens förslag att vi inte skulle ta emot flyktingar nu utan återkomma till frågan i december, verkade i skenet av det presenterade bakgrundsmaterialet, vara ett rimligt beslut. Personligen stöder jag emottagandet av flyktingar, men då måste vi kunna garantera att vi, inom en rimlig tid, verkligen kan integrera dem i samhället och inte endast öka gruppen arbetslösa i regionen.

Att sedan VN öser bensin på invandrardiskussionens lågor genom att på ledarplats (7.9) behandla avskedandet av en person på grund av hans hudfärg, vilket är ett grovt brott, tillsammans med ett motiverat beslut att inte ta emot flyktingar i detta skede, är inte särskilt konstruktivt.


Mikael Borgman
stadsstyrelsemedlem, SFP

__________________________________________________

Västra Nyland: Börje Mattsson: Ryktet om min död är överdrivet 13.9.2011

Med stor förvåning kunde jag i VN den 8.9 läsa stadsstyrelsemedlem Mikael Borgmans till pressen delgivna information om min förestående pensionering. Till Borgmans glädje (?), och möjliga andra, kan jag ge det lugnande beskedet lånande Mark Twains berömda ord – att ryktet om min död som tjänsteman är överdrivet.

Jag har inte lämnat in någon ansökan om tidig pensionering, och tidsmässigt är det ännu flera år till min pensionsdag (och jag kan räkna rätt, är inte heller senil). Så med att nu ta emot nya flyktingar till Raseborg, har det inget att göra.

Jag vet att man i staden upplever, att jag inte i offentligheten – pressen – då jag är tjänsteman borde kommentera stadsstyrelsens beslut, eller än mindre kritisera dem. Det är helt ok och jag hade ingen intention att heller göra det, men naturligtvis svara på frågor om jobbet – det hör otvetydigt till mitt jobb, som tjänsteman.

Men då politikerna nu valt att använda pressen som forum att föra debatten där och komma med åsikter – helt ny information och till sist direkta anklagelser som inte ens kommit fram i handläggningen – anser jag att jag helt enkelt nu tvingas att svara, både som min rättighet, och min skyldighet.

För att rätta till infon som sprids, försvara mig och det jobb vi alla gör inom invandrarbetet samt nu t.o.m. flyktingarna själva! Den första nyheten om min pensionering kunde jag ännu möta med ett visst småleende. Men när det gäller andra stelnar det.

Det som till sist gick över gränsen är Borgmans insändare 13.9. Där bollar han med uppgifter och siffror, som ger en totalt motsatt bild mot verkligheten, siffror som han fått i beredningen och här använder selektivt, negativt.

Att han gjort så här kändes som ett slag i ansiktet för hela byrån. Varför gör han, man, så här?

Jag kan inte i detalj gå igenom de olika nya flyktingar han talar om, det kan jag inte som tjänsteman göra, men en sifferinformation om de nya, som han också fått, är i korthet: Av de som kom för ca 3 år sedan är en i arbete, fyra på arbetspraktik, och tre på kurs.

Här är det frågan om människor som kommit med en speciellt svår bakgrund, som i åratal varit isolerade ute i djungeln; för dem att komma in i ett samhälle som vårt är en lång och smärtsam process. Men den har vi och de klarat utan större konflikter och problem och nu börjar nästa steg in i samhället.

I den andra gruppen som kom för bara 1,5 år sedan, är en redan på jobb, en annan på väg in i ett, tre på normal yrkesutbildning (tänk på vad det redan krävs vad gäller språkkunskap) och 14 på kurser som är direkt förberedande för arbete. Bara några av alla är hemma.

Detta är ett ypperligt resultat och troligtvis rätt unikt i hela landet! Och visar den otvetydiga förmåga vi har, inom invandrararbetet, och nätverket i Raseborg!

Vi kan vara stolta över flyktingarna och hur de avancerat, mot integrering!

När man läste inte minst Borgmans inlägg, kom det liksom en pust över en, en pessimism, en hjälplöshet; kanske det faktiskt är så, kanske Raseborg faktiskt inte är den rätta staden att ta emot flyktingar?

Men så är det inte; vi är en bra stad att ta emot invandare, vi har ett bra samhälle och nätverk som hjälper de nya att komma in, att få lugna sig, känna sig säkra, och samla sig för en roll här, och vi har en stor allmänhet, en majoritet, som sköter detta bra!

Detta fick jag, just när jag skev detta, ett så konkret bevis för. En person ringde mig, och sade att han har så mycket äpplen från sina träd kanske flyktingarna skulle vara intresserade. Han räddade min dag – detta är det verkliga Raseborg!

Låt oss också ta emot de som har nöd, från Libyen, vi kan det !

Börje Mattsson
Invandararkoordinator i västra Nyland
________________________________________

Västra Nyland: Börje Mattsson: Tillbaka till grunden 15.9.2011

Liksom Mikael Borgman i sin insändare den 15.9 vill också jag gärna avsluta diskussionen, i den form den nu förts, om förslaget om de nya flyktingarna.

Jag ville här kort ändå ännu ärligt tacka Borgman för hans positiva ord om undertecknads betydelse vad gäller flyktingarbetet, och det positiva rykte vi där har. Samtidigt vill jag dock både till honom, och andra, som velat framhäva min roll, såsom till exempel Tanja Ljungqvist (10.9) som befarade att flykting- och invandrarplattformen skulle vila bara på en mans axlar försäkra att så är det inte.

Tvärtom, vi har i Raseborg och västra Nyland ett ytterst fint nätverk, samarbetsnät inom invandrarverksamheten, av mycket professionella, engagerade och hängivna personer och tjänstemän, i allt från skolor och utbildningsinstitut, dagvård, hälsovård, socialväsende, arbetskraftbyrå till polis, eller magistrat, och naturligtvis invandrarbyrån; människor som är beredda att arbeta och satsa sig, på ett sätt som ofta fått mig att känna en stor ödmjukhet och tacksamhet inför dem. Och vågar jag säga, också stolthet för att detta nätverk finns!

Också detta nätverk är på många sätt unikt i landet. Detta kunnande, och detta engagemang kommer inte att försvinna någonstans fastän någon B. Mattsson i en framtid skulle gå i pension.

Liksom Walls, i en tidigare kommentar, och indirekt nu också Borgman, hoppas jag att den vissa överladdning och politisering av debatten om de nya som kunnat upplevas nu kunde avslutas. Och att vi i mindre dramatiska och lugnare former kunde återkomma till det ursprungliga ärendet – något som också Borgman påminner om att styrelsen beslutat – och möjligast fort kunde överväga om vi ändå skulle ha möjligheter att inom en kortare tid ta emot de nya flyktingarna. För dessa flyktingar, i uttalad nöd, finns alltjämt där.

Med vänlig hälsning.

Börje Mattsson
Invandrarkoordinator