Svenska YLE: Trots dödshot kastades de ut

Svenska YLE: Trots dödshot kastades de ut 1.9.2010

Valbone och Nimon är på flykt undan sina familjer. Han är katolik och hon är muslim och eftersom de har gift sig med varann mot sina familjers vilja, har de vanärat familjernas heder och måste därför dö. Valbone och Nimon beslöt sig för att ta risken och fly till Finland för de hade hört att Finland är ett säkert land och ett land som tar emot flyktingar av humanitära skäl.

Men efter två år i Oravais gav de finländska myndigheterna kalla handen. Detta trots att det i utlänningslagen står att ”en utlänning skall beviljas asyl om han eller hon känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin religion”. I april i år skickades paret tillbaks till Kosovo.

Hotet är hela tiden närvarande

Nu bor de i en liten lägenhet någonstans i Kosovo och de är rädda att röra sig utomhus. Tiden fördrivs med teve och dator. Hotet finns hela tiden närvarande. En vän har påhälsats av hotfulla män som frågat efter Nimon. Så nu är vännen rädd för vad som kan hända hans familj.

Men det här räcker alltså inte för de finska myndigheterna. Utgångspunkten är att de lokala myndigheterna ska kunna skydda sina egna medborgare. Och Kosovo är ett säkert land enligt Finland och också EU. Polisen i Kosovo har idag en egen enhet för familjevåld och enligt dem beaktas alla fall som anmäls. Men Valbone och Nimon vill inte gå till polisen. De litar inte på dem.


– När det gäller familjevåld är polisens undersökningar bristfälliga. Det säger Markku Laamanen som har varit vicechef för Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE:s Kosovobyrå och följt med utvecklingen av mänskliga rättigheter och kvinnornas situation i Kosovo. Enligt Markku Laamanen är förtroendet för polisen ute på landsbygden svagt. På migrationsverket försäkrar Esko Repo, direktör för asylenheten, att man undersöker polisens verksamhet i de asylsökandes hemländer.

Lotteri om asyl beviljas eller inte

Det finns dock inga regler för hur myndigheterna ska beakta hot om hedersrelaterat våld. Här gäller samma regler som för alla andra asylsökanden: Det är förhöret med asylsökanden som är avgörande och då mäts trovärdigheten i den sökandes berättelse. Men förhören är inte alldeles oproblematiska. Det menar Marjo van Dijken med lång erfarenhet av asylförhör.

- Det här förhöret väcker ofta känslor hos alla deltagare och kan vara lite av ett lotteri när det gäller om man beviljas asyl eller inte. Allt hänger på asylsökandes förmåga att berätta sin historia, menar Marjo van Dijken, som jobbat med hedersrelaterat våld inom Mannerheims barnskyddsförbund.

Kritiken avvisas av Esko Repo vid Migrationsverket:
- Våra beslut grundar sig på fakta och några skådespelarfärdigheter avgör inte vem som får asyl, menar han.