HBL: Kritik från bärplockare
får Biaudet att reagera 22.9.2010
Situationen som de thailändska bärplockarna befinner sig i kan jämföras med människohandel. Det handlar om utsatta människor i ett beroendeförhållande, säger minoritetsombudsman Eva Biaudet.
Redan för ett år sedan föreslog minoritetsombudsmannen att bärplockarnas situation granskas och påpekade att det fanns element i bärplockarnas förhållanden som kan jämföras med människohandel.
– Utrikesministeriet har ändrat några detaljer i visumkraven, men annars har inte så mycket hänt. Arbetarskyddsmyndigheterna har inte varit så intresserade av bärplockarnas situation, säger minoritetsombudsman Eva Biaudet.
Hon tycker inte om att bärplockarna betraktas som egna företagare och traditionella bärplockare, den definitionen måste ändras.
– Att kalla dem egna företagare är mycket sökt. De har blivit dirigerade hit, de har stora skulder, de är utsatta och befinner sig i ett beroendeförhållande då de kommer hit. I mina ögon är de inte företagare eller traditionella bärplockare. De kan inte sälja bär till någon annan än den som tagit hit dem, säger Biaudet.
Redan för ett år sedan påpekade minoritetsombudsmannen att bärplockarna kommer från fattiga förhållanden och arbetar mycket långa dagar. De tar lån för resan till Finland och vistelsen här.
– Det som är avgörande är ifall offret är i en utsatt situation eller i beroendeförhållande. Om det inte i det här fallet är fråga om människohandel så är det exploatering, människor som behandlas ovärdigt. Vi följer med situationen och ordnar ett möte om saken med berörda myndigheter i höst, säger Biaudet.
"Bärplockarna mår bra"
Förra veckan presenterade Junya Yimprasert från Migrant Workers Union, Thailand, sin kartläggning av de thailändska bärplockarnas situation i Finland. Rapporten berättade om överlånga dagar, dålig inkvartering och sjukdom.
Men företagare som tar hit bärplockare från Thailand säger att Junya Yimprasert pratar strunt och presenterar tendentiösa åsikter.
– I Finland har bärplockarna det bättre än i Sverige, säger vd Jukka Kristo vid Lapin Liha som för närvarande köper bär av 427 thailändare i Lappland.
– Junya Yimprasert var hos oss i tre dagar och hon gav oss inte en enda anmärkning. Enligt Kristo stämmer det inte att bärplockarna lever under usla förhållanden och att de är skuldsatta då de åker hem. Lapin Liha har till och med hjälpt dem att ta lån och de har alla betalat tillbaka sina lån och är skuldfria. De bor i gamla skolbyggnader, har tillgång till varmdusch, bastu och kök. De är inte i arbetsförhållande och väljer själva hur långa dagar de vill göra.
– Jag vet inte hur de har det hos andra men hos oss är det viktigt att de trivs. Ungefär 60 procent av dem är samma personer som i fjol. När vi har frågat dem om de vill komma tillbaka sträcker alla upp handen. Skulle de ha det dåligt här skulle de väl inte komma tillbaks, säger Kristo.
Behövs en inbjudan
Av samma åsikt är vd Tommy Gustafsson vid Marja Botnia Berries.
– Vi har bjudit in thailändska och ukrainska plockare sedan 2005. Vi behöver de utländska plockarna eftersom platserna i Lappland där de plockar är mycket glest befolkade men där finns mycket bär, säger Gustafsson.
– De utländska plockarna kommer hit med turistvisum och för att få turistvisum behövs det en inbjudan. När thailändarna anländer får de busstransport till norra Finland. Resan betalar de själva. Ukrainarna kommer med egen bil. Under tiden de är här finansierar de själva vistelsen och de betalar resorna med egna pengar, uppger Gustafsson.
________________________________________________
YLE Uutiset: Vähemmistövaltuutettu: Marjanpoimijoiden tapauksessa viitteitä ihmiskaupasta
Vähemmistövaltuutettu Eva Biaudet'n mukaan thaimaalaisten marjanpoimijoiden tilanteessa Suomessa on viitteitä ihmiskaupasta. Biaudet sanoo, että kyseessä on ainakin hyväksikäyttö ja marjanpoimijoiden kohtelua tulisi miettiä.
Hufvudstadsbladet kertoi keskiviikkona Biaudet'n sanoneen, että marjanpoimijoiden tapauksessa kyse on ihmiskaupasta. Biaudet'n mukaan lehti siteerasi häntä väärin. Epäilyt ihmiskaupasta tulisi vähemmistövaltuutetun mukaan kuitenkin selvittää.
- Poimijoita on mahdollisesti houkuteltu Suomeen kertomalla vääriä tietoja olosuhteista täällä. Todellisuudessa heillä ei ehkä ole mahdollisuuksia irtaantua siitä tilanteesta, sillä velka on niin kohtuuton ansaittuun rahaan nähden. Pitää pohtia, ovatko he jonkinlaisessa velkavankeudessa, sanoo Biaudet.
Vähemmistövaltuutettu seuraa asiaa ja aikoo tänä syksynä kutsua koolle kokouksen, jossa asiaa käsitellään viranomaisten kanssa.
Jo edellinen vähemmistövaltuutettu Johanna Suurpää kiinnitti huomiota ulkomaisten marjanpoimijoiden asemaan Suomessa.