Hbl: Umayya Abu-Hanna: Dela med er av era privilegier 30.10.2012
Den rasistiska kulturen styr fortfarande Finland, hävdar författaren Umayya Abu-Hanna. I sin nya handbok för mångkultur ifrågasätter hon bland annat finlandssvenskar som säger sig tala för alla minoriteter.
– Jag var tvungen att skriva det här, utbrister författaren och journalisten Umayya Abu-Hanna inför den nyfikna skaran journalister på Helsingfors bokmässa.
Hon talar om sin nya bok Multikulti, en blandning av pamflett och handbok för ett mångkulturellt samhälle. Den samhällskritiska texten ska fungera som handlingsplan för ett ängsligt kulturfält som står inför stora förändringar och där makten måste omfördelas. Enligt Abu-Hanna är det i dag den högutbildade kultureliten, dit hon numera även själv anser sig höra, som agerar portvakter för positioner och pengar medan invandrares inflytande har reducerats till antingen ett tabu, skämt eller hot.
– När finländare träffar människor som kommer från en annan etnisk bakgrund än de själva saknas ofta verktyg för att se ”de andras” utgångspunkt. I stället för fakta talar man via känslor och koncentrerar sig på åsikter. Men det är dags att förflytta sig från känsloläget till att tala om hur vi kan bygga ett mångkulturellt samhälle baserat på kunskap och fakta.
Bokens läsare uppmanas speciellt att reflektera över vilka personer som hamnar utanför de mediala och politiska sammanhangen. Texten innehåller bland annat övningar kring vad som i dag uppfattas som ”finländskt” men ger också många praktiska råd. Enligt Abu-Hanna räcker det till exempel inte med att eftersträva mångkulturella sammanhang. Om dessa inte leder till vare sig konflikter eller nya sätt att agera måste man ordna krismöte. Hon vill också föra en diskussion om vad som uppfattas som högkvalitativ konst och kultur. Enligt henne är det finländska idealet i dag minimalistiskt och stramt medan andra synsätt utesluts.
– En människas värderingar förändrar hennes blick. Samtidigt är det mänskligt att se stereotyper i sina medmänniskor och associera mångkultur med klyschor som fiesta, etnomusik och färgstarka familjer. Även jag svänger fortfarande på huvudet när jag ser en mörkhyad person i Helsingfors. Ändå är det ett faktum att var femte helsingforsare kommer att vara invandrare 2025. Hur får vi då urbana unga att ta hand om den åldrande befolkningen, inte minst på landsbygden?
Sedan snart två år tillbaka bor Abu-Hanna i Amsterdam tillsammans med sin dotter, delvis för att slippa det aggressiva åsiktsklimatet i Finland som hon säger har förvärrats under de senaste åren och som hon inte vill att hennes barn ska behöva uppleva.
– Livet är svårt nog ändå. Jag grät varje dag de tre första månaderna efter flytten. Efter att ha bott så länge i Finland var det verkligen jobbigt att komma till ett nytt ställe. Men i Amsterdam är det ingen som ifrågasätter mig på grund av min hudfärg eller för jag inte kan språket. I Finland blev det däremot min uppgift att ta emot skitsnack. Här förvandlades jag till en maskot för alla invandrare, på samma sätt som partierna använder invandrare för att bredda sina bildgallerier och visa att man är för mångkultur. Det är därför jag skrivit boken, för att jag kände mig tvungen att säga högt vad jag tänker.
Svenskans status
Abu-Hanna tar itu med många heta potatisar, inte minst kring det finlandssvenska. Bland annat skriver hon att finlandssvenskar är vana vid att representera alla minoriteter trots att finlandssvenskarnas, liksom de finskspråkigas, situation på inget sätt går att jämföra med invandrarnas eftersom man varken delar historia, erfarenheter, samhällsställning eller verklighet.
– Ändå är det inte invandrare utan finländare som fortfarande för fram invandrarnas frågor, speciellt i samhällets toppskikt.
Finlandssvenskarnas starka ställning som minoritet tycker hon visserligen är en bra sak men tillägger samtidigt att svenskans position nu går in i en ny fas där den inte har samma självklara status längre.
– Historia är historia, nu är demografin på väg att förändras. Många av mina finlandssvenska vänner förstår inte det här. De säger sig vägra släppa taget om rättigheterna de tillskansat sig. Men i framtiden kommer svenskans ställning inte att vara lika självklar längre. Den här förändringen är oundviklig och kommer säkert att göra ont.
Bland annat kritiserar hon i boken den nepotism som hon anser har förekommit i samband med olika utnämningar. Ansökningsprocesser där efternamn och kontakter förbättrar ens förutsättningar att bli vald och som invandrare därmed inte kan omfattas av. Bland annat beskriver hon hur Stefan Wallin 2009, då som kulturminister, av språkpolitiska orsaker valde att tillsätta Leif Jakobsson som ordförande för Statens konstkommission. Detta samtidigt som styrelsen innehöll en enda representant för andra etniska minoriteter, vilket enligt Abu-Hanna är alltför få. Hon ifrågasätter också valet av Eva Biaudet som minoritetsombudsman 2010 då vissa andra sökande med invandrarbakgrund inte ens kallades till intervju. Hon skriver att det är välkänt att vissa minoriteter motsätter sig mångkulturens demokratiseringsprocess, samtidigt som dessa förväntar sig att andra ska driva just deras sak.
”Det är naturligt att högutbildade finländare räds högutbildade invandrare. De som redan har privilegier har mer att förlora än arbetslösa eller de med sämre löner. Rädslan syns inte i form av skrik eller våld utan i form av att man utesluter vissa grupper för att man är rädd för att förlora jobbet, sitt värde och sin position”, menar hon i boken.
Om man i Finland på allvar vill omfatta mångkultur finns det enligt henne bara ett rättvist sätt att gå tillväga: att dela med sig av sina privilegier genom att slå ihop all kulturfinansiering, även den finlandssvenska, med de pengar som i dag explicit stöder mångkultur.
”Bara därefter kan alla minoriteter höra till samma jämställda grupp varvid pengarna kan fördelas enligt behov”, skriver hon i boken.
PROFIL
Umayya Abu-Hanna
- Bakgrund: Palestinier född i Israel, flyttade till Finland 1981.
- Familj: Dotter.
- Yrke: Journalist och författare. Har bland annat arbetat som ordförande för Centralkonstkommissionens sektion för mångkulturalism. Har även ställt upp som kandidat för De gröna.
- Bor: För tillfället i Amsterdam.
- Aktuell med: Boken Multikulti – monikulttuurisuuden käsikirja (Siltala).