Uusi Suomi: Ruotsissa ihmetellään: “Katsokaa Suomea”

Uusi Suomi: Ruotsissa ihmetellään: “Katsokaa Suomea” 1.6.2014
Dagens Nyheter: Tjänar över en halv miljard på invandringen 31.5.2014

Ruotsalaisessa Sandvikenin kunnassa arvioidaan, että yksi syy Suomen heikolle talouskasvulle on vähäinen maahanmuutto. Sandviken julkaisi eilen lauantaina tutkimuksen, jonka mukaan kunta saa maahanmuuttajien ansiosta 500 miljoonan kruunun eli noin 55 miljoonan euron lisätulot vuosittain.

-Maahanmuutto elää omaa elämäänsä ja sen säänteleminen on virhe. Katsokaa Suomea, jonka talouskasvu on merkittävästi huonompaa kuin Ruotsissa. Yksi syy siihen on se, että Suomessa on ollut ja on liian vähän maahanmuuttoa, Sandviken kunnan työmarkkina-asioista vastaava Leif Jansson sanoo Dagens Nyheter –lehdelle.

Sandvikenin kunnan teettämän selvityksen mukaan enemmistö kuntaan tulleista maahanmuuttajista työllistyy tai työllistää itsensä ja tuo siten tuloja kunnalle. Kunnan noin 37 000 asukkaasta vajaat 4 300 on ulkomaalaisia.

-Kunnan talouden kannalta tämä tarkoittaa sitä, että talous kasvaa, koska nettomaahanmuutto on positiivista, Jansson sanoo.

Hän nostaa esiin myös tilastot koko Ruotsin osalta. Niiden mukaan maahanmuuttajien osuus useimmissa ammattiryhmissä on 30-40 prosenttia.

-Lyhyesti sanottuna voi todeta, että ruotsalainen yhteiskunta ei pärjäisi ilman maahanmuuttajia.

_______________________________

Dagens Nyheter: Tjänar över en halv miljard på invandringen

Sandviken tjänar över 500 miljoner kronor årligen på de utomlandsfödda personer som bor i kommunen. I genomsnitt innebär det per person och år drygt 145.000 kronor till samhället.

– Eftersom vi har jobbat en hel del med integration och flyktingmottagning har vi sedan länge haft klart för oss att över tid blir majoriteten av de som flyttar till Sandviken förvärvsarbetande. Nu fick vi siffror på det, säger Leif Jansson, chef för arbetsmarknads- och trafikförvaltningen.

Sandviken har en förhållandevis lång och stor erfarenhet av mottagning av flyktingar och invandrare. Från politiskt håll är kommunen enig om det humanitära och behjärtansvärda i saken, men kostnaden har varit ett debattämne även utanför fullmäktige.

– Det har diskuterats mycket huruvida invandringen innebär kostnader eller intäkter, och i så fall i vilken omfattning. Därför beställde nämnden studien och det var positivt att också en oberoende rapport så klargörande visar att invandringens plussida är så pass mycket större, säger Leif Jansson.

Närmare bestämt handlar det om 511 miljoner kronor plus för det studerade året 2012. Av Sandvikens då 37.076 invånare var 4.278 utrikesfödda och intäkterna från dessa uppgick till 621 miljoner kronor. Kommunens kostnad för dem var 110 miljoner kronor, enligt rapporten som revisionsbolaget PWC gjort på arbetsmarknads- och trafiknämndens uppdrag.

– Alla strävar efter att få egen försörjning och bidra till samhällsekonomin. Det är precis vad som syns med de här siffrorna. För mig var resultatet väntat, säger Leif Jansson.

Är Sandviken ett specialfall?

– Nej. Statistiska centralbyråns uppgifter på andelen utrikes födda inom olika yrken uppgår till 30 – 40 procent i flera yrkeskategorier. Det svenska samhället skulle kort sagt inte klara sig utan invandringen. För Sandvikens del innebär det att vi växer ekonomiskt eftersom att nettoinvandringen är positiv.

– Vi har grannkommuner som krymper så de måste kompensera högre skatt, men får ändå större ekonomiska problem. Vi bor i en region där det sedan ett tag dör fler än vad som föds, säger Leif Jansson.

Menar du att ju större invandring, desto bättre ekonomi?

– Det är inte fråga om hur mycket. Migrationen lever sitt eget liv och regleras av saker som tillgång på bostäder och arbete. Att reglera den är fel. Titta på Finland som har en betydligt sämre tillväxt än Sverige. En av orsakerna till det är att de har och har haft för lite invandring.

Sverigedemokraterna, som tycker att invandringen måste begränsas kraftigt, representeras av två ledamöter i Sandvikens stadshus. Ing-Britt Olsson kunde inte kommentera rapporten på lördagseftermiddagen. DN har sökt hennes partikollega i fullmäktige, Per Kihlgren.

Definitionen av ”invandrare” har i undersökningen varit person ”utrikes födda”. På intäktssidan räknas sådant som produktion, skatter, konsumtion och hyresintäkter, medan bidrag, barnomsorg, skola, löner och bostadskostnader står på utgiftssidan.