Åbo Underrättelser: ”Riskfyllt att behandla minoriteter ojämlikt”

Åbo Underrättelser: ”Riskfyllt att behandla minoriteter ojämlikt” 5.5.2015

Det finns ett tryck på finländska politiker att fundera på religiösa minoriteters ställning i samhället.
Det säger Tuomas Martikainen, nyutnämnd chef för Migrationsinstitutet i Åbo. Hans poäng är att välfärdssamhället ska beakta den religiösa diversiteten i Finland.
– Alla medborgare ska få samma möjligheter att bli framgångsrika i sina egna liv. Det tror jag på.

En ojämlik behandling av religiösa minoriteter kan få konsekvenser, säger Martikainen – speciellt om den sammanfaller med dåliga socioekonomiska omständigheter.
Han understryker att islam inte lättvindigt ska kopplas ihop med fundamentalism, och att religionen inte är ett utan många fenomen.
– Men religionen kan fungera som en legitimering av fundamentalism, speciellt om religionen upplevs respektlöst behandlad.

Religionsfrågan är sammankopplad med invandringen till Finland – som är ett av Migrationsinstitutets forskningsområden.
Tuomas Martikainen har noterat Centerledaren Juha Sipiläs fråga om immigrationspolitiken till de övriga partierna inför regeringsförhandlingarna.

Frågan lyder ”Har er riksdagsgrupp några konkreta krav på ändringar i den nuvarande immigrationspolitiken eller till den lagstiftning som berör den?” Vad tänker du själv om den frågan?
– Sipilä vill inte ha några överraskningar i invandringsfrågan under sin regeringsperiod. Hur central frågan blir för regeringen är ännu oklart. För de flesta partier är den en perifer fråga. För ett fåtal är den viktig.

Martikainen säger att i städer som Helsingfors och Åbo är invandringen en viktig fråga. I övriga Finland spelar den en mindre roll – om man bortser från att den används som identitetsskapande element av invandrarkritiska politiker.
I dagens läge är det enkelt att förutse vad politiker kommer att säga i invandringsfrågan om man vet vilket parti de representerar, menar han.

Det är enklare att vara ideolog än forskare.
– Ideologin är en utgångspunkt som forskare inte har. Vår uppgift är att förse dem som deltar i debatten med verktyg i form av fakta. Många politiker är intresserade av den kunskap vi sitter på. Åtminstone så länge den sammanfaller med deras egna preferenser.

Det Martikainen vill se är en mer nyanserad invandringsdebatt.
Just nu ligger fokus på den humanitära invandringen, på kvotflyktingar och asylsökanden. Samtidigt finns det en ny form av ökad rörlighet över gränserna som blivit allt viktigare.
– Jag tänker till exempel på polska arbetare i Åbo på varvet och på kärnkraftsbygget i Euraåminne. Eller på Åbo Akademi-professorn Alf Rehn, som bor i Köpenhamn men verkar i Norden.

Martikainens poäng är att det finns en rörlighet över gränserna – folk kan bo i ett land och jobba i ett annat – som också måste undersökas och beaktas.
Också den arbetsrelaterade invandringen – den som av många ses som positiv och därmed oproblematisk – tarvar en närmare titt.
– De övriga medlemmarna i en invandrad arbetares familj kan ha problem att avancera i samhället, till exempel på grund av språket, säger Tuomas Martikainen och hänvisar till egen forskning i indiska ingenjörsfamiljer som kommit till Finland.

Den arbetsrelaterade invandringen var på tapeten också i slutet av 1980-talet, då den så kallade casinokapitalismen hade Finland i sitt grepp.
Men att invandringen till Finland ökade berodde mest på slumpen, sammanfattar Martikainen.
– Efter Sovjets fall hittade många somalier en väg genom Ryssland till Finland. Den internationella rörligheten ökade; flygresorna blev billigare och turistande män i Thailand kom hem med thailändska fruar. Wärtsiläs projekt i Brasilien hade liknande effekter. Nokiafenomenet ledde till en mer öppen, kosmopolitisk syn och överlag ökade den internationella handeln – speciellt efter att Finland blev EU-medlem.
De här faktorerna och andra ledde till en invandringsgrad som var betydligt högre än den kvotflyktingarna stod för.

Det är i sådana här mönster som Migrationsinstitutet ska forska i och informera om.
Tuomas Martikainen erkänner att det är en utmaning att torgföra forskningsresultat. I höst kommer institutet att göra en ny informationsstrategi. I den kommer sociala medier att få en större roll än nu.
– Men den klassiska informationsspridningen – tidningar, böcker och evenemang – är fortfarande viktig. Hela vår publik finns inte på sociala medier.

Tuomas Martikainen efterträder Ismo Söderling, som varit chef för institutet sedan år 2010. Han tillträder den 1 augusti.

Migrationsinstitutet
Grundades i Åbo 1974. Är det enda i sitt slag i Finland.
Finns i Åbo på Eriksgatan 34. Har regioncenter i Seinäjoki och Kronoby.
Till uppgifterna hör att forska i migration och etnicitet.
Institutet publicerar vetenskaplig forskning, artiklar och andra texter inom området.
Man samarbetar också internationellt och nationellt med olika institutioner och samfund.

Tuomas Martikainen
Född: I Åbo 1971.
Bor: I Åbo.
Karriär i urval: Fil.dr vid Åbo Akademi i religionsvetenskap (2004), docent vid Helsingfors universitet (2009), var före aktuell utnämning professor i etniska relationer vid Helsingfors universitet.
Familj: Fru och tre barn.
Intressen: Aikido, en sport jag hållit på med sedan studietiden.
Största missförståndet om invandring: Att muslimer kommer att ta över världen.