HBL: Invandrarelever avslöjar brister i lärarutbildningen 24.2.2011
Många lärare upplever invandrartäta klasser som stökigare. Men Lärarförbundet faller inte in i deras önskemål om begränsningar av antalet elever med invandrarbakgrund per klass.
– För mig var det svårt att tänka mig in i elevens situation och förutspå hur hon skulle reagera på olika saker, eftersom vi hade olika referensram, säger Inger Damlin, styrelsemedlem i Finlands svenska lärarförbund, speciallärare och tidigare invandrarlärare i Vörå.
Damlin kommenterar tidningen Lärarens undersökning från januari där många lärare uppger att klassituationen blir högljuddare och skolmiljön mer våldsam om där finns många elever med invandrarbakgrund. Nästan hälften av lärarna tycker att andelen elever med invandrarbakgrund borde begränsas till 20–30 procent.
– Vi är oroade över invandrartäta områden och att lärarnas arbetsbild förändras utan att de garanteras redskap för att bemöta de här eleverna som också har sina rättigheter till integration, sitt språk och sin kultur, säger Damlin.
– Men ett tak på antalet invandrare är inte lösningen. I stället behövs tilläggsresurser och flexibel undervisning i invandrartäta klasser för att avlasta lärarna.
Överbelastad, inte fördomsfull
Damlin tolkar lärarnas frustration som tecken på överbelastning, rädsla och brist på redskap - inte som fördomar. Majoriteten uppger att mångkulturalism är tidsenligt och berikar skolmiljön, rasismen minskar och förståelsen för olikheter och betydelsen av språkkunskaper ökar.
Åtta av tio lärare uppger att de inte fått tillräcklig utbildning för att undervisa elever med invandrarbakgrund.
Lucka i utbildningen
Ansvaret för glappet i lärarutbildningen placerar Damlin hos Undervisningsministeriet, eftersom det saknas en utbildningsform som ger behörighet för invandrarundervisning.
– Kommunerna får samtidigt extra anslag när de tar emot flyktingar. En del av pengarna borde gå till att fortbilda lärarna i att bemöta eleverna, allt annat är ojust mot både enskilda lärare och elever.
60 procent av lärarna påtalar invandrarföräldrarnas brist på kännedom om det finländska skolsystemet som ett problem. Rädslan för att barnen ska stämplas för livet blir ett hinder för att be om stödundervisning.
______________________________________________
YLE Pohjois-Karjala: Opettaja-lehden kohua toppuutellaan
Maahanmuuttajien määrää ei ole tarve rajoittaa Pohjois-Karjalan kouluissa ja päiväkodeissa. Tätä mieltä on opetusalan ammattijärjestön alueasiamies Niilo Hirvonen, joka toppuuttelee kohua Opettaja-lehden tuoreen kyselyn tuloksista.
Kyselyyn vastanneista opettajista 40 prosenttia haluaisi rajata maahanmuuttajien määrän kolmannekseen koulun opiskelijamäärästä. Niilo Hirvonen korostaa, että kyselyyn on vastattu pääasiassa Etelä- ja Länsi-Suomesta.
Muualla Suomessa opettajat kokevat maahanmuuttajien suurten määrien muun muassa lisäävän hälinää luokkahuoneissa ja kasvattavan opettajien työmäärä. Alueasiamiehen mielestä meillä tätä ongelmaa esiintyy vähemmän:
- Ei se Pohjois-Karjalassa ole mitenkään merkittävä ongelma. Meillä Kiteellä esimerkiksi on opetustoimessa kiinnitetty huomiota näiden maahanmuuttajataustaisten oppilaiden opetukseen.
- Meillä pohjoiskarjalaisessa yksittäisessä koulussa taitaa enimmillään maahanmuuttajataustaisten lasten osuus olla 15 prosentin luokkaa, sanoo Hirvonen
_________________________________________________________
Svenska YLE: Lärare vill ha fortbildning i mångkulturalism
En undersökning gjord av tidningen Opettaja visar att allt fler lärare vill ha fortbildning i att undervisa elever med invandrarbakgrund. Det är inte bara språkfrågor som ställer till det för lärarna, utan också en del kulturskillnader.
- Det är inte bara språket som är problemet, utan också hur man som lärare ska förhålla sig till elevens kultur, deras rätt till en bra undervisning och så vidare, säger Inger Damlin, styrelsemedlem i Finlands Svenska Lärarförbund, och speciallärare och tidigare invandrarlärare i Vörå.
Som lärare vill Damlin inte begränsa antalet elever med invandrarbakgrund i undervisningsgrupperna, utan snarare få mer kunskap i hur man ska hantera olika situationer som kan uppstå när klasserna blir mer mångkulturella.
- Alla elever är individer, oavsett om de är finländska eller med invandrarbakgrund. Jag tycker inte att man ska begränsa antalet elever i undervisningsgrupperna, men lärarna är i ett skriande behov av fortbildning i hur man ska hantera en del kulturella skillnader som kan uppstå, säger Damlin.
På Åbo Akademi och pedagogiska fakulteten, är man medveten om situationen.
- Vi har länge vetat att det finns ett behov av att öka undervisningen i mångkulturalism inom lärarutbildningen. Vi har en del kurser, men det viktigaste vi kan göra är att fortbilda de lärare som nu är aktiva och ställs inför de här situationerna dagligen, säger Michael Uljens, professor i allmänpedagogik.
Man har nyligen avslutat ett projekt där man kartlagt situationen kring behovet av fortbildning av lärare.
- På fakulteten är vi beredda att ordna kurser och utbudet finns redan. Men det handlar också om att arbetsgivaren måste hitta tid och resurser för att fortbilda lärarna, säger Uljens.