Hbl: Invandringen blir odramatisk

Hbl, pääkirjoitus: Invandringen blir odramatisk 13.5.2012

Enligt en undersökning som näringslivets tankesmedja EVA gjort har den åtstramade inställningen till invandring blivit mindre spänd under det gångna året. Reserverad är den fortfarande.

Resultatet är odramatiskt och det är just så det ska vara – att invandringen ses med nyktra ögon och ställs i sina rätta proportioner.

Särskilt när tiderna är osäkra blir invandringen en het fråga och i riksdagsvalet i fjol fick den uppförstorade dimensioner. Invandring görs lätt till ett ställföreträdande samhällsproblem, och invandrare till människor som problemen läggs på utan att de skulle vara orsaken till dem.

Det är inte ett överraskande resultat att SFP:s anhängare ser invandringens arbetsrelaterade och kulturella verkningar på ett avgjort positivare sätt än vad Sannfinländarnas anhängare gör. Skiljelinjerna i attityderna verkar cementerade; tron på nyttan av invandring växer i takt med utbildningsnivån och storleken på boningsorten.

Det går att föra en rationell diskussion kring det framtida behovet av arbetskraft medan det blir mer irrationellt då den kulturella identiteten kommer på tal. Sex av tio finländare anser att landet effektivt ska värna om sin kulturella egenart mot den tilltagande internationaliseringen. I bakgrunden tycks ligga en grumlig föreställning om att öppna gränser leder till kulturellt förfall, men en sund kulturell självkänsla konstruerar inga motsatsförhållanden utan öppnar sig utåt samtidigt som den värnar om sina rötter.

Det finns ett löst antagande om att finlandssvenskar är öppnare mot omvärlden än den finskspråkiga majoriteten. Tankesmedjan Magmas färska rapport om den svenskspråkiga integrationen i huvudstadsregionen bekräftar åtminstone delvis den tesen. Invandrare som intervjuats upplever att svenska är lättare att lära sig och att det går snabbare att inkluderas i samhället. De har upplevt sig vara välkomna och kunnat se sig som finlandssvenskar, men någon självklarhet är det inte att en minoritet skulle ta in andra minoriteter i sin grupp.

Kommunernas och de svenskspråkiga nätverkens aktivitet är avgörande för att integration på svenska blir en väg till framgång, i stället för att invandrare delar predikament med en infödd minoritet. Det är ingen liten invandrargrupp i huvudstadsregionen som har intresse av det – den uppskattas till flera tusen personer.