Pohjalainen: Pakolaisapu vetoaa kuntiin

Pohjalainen: Pakolaisapu vetoaa kuntiin 14.5.2012
Yle: Kommunerna inte intresserade av kvotflyktingar 12.5.

Seinäjoella keskustellaan keskiviikkona pakolaisten kuntapaikoista. Paneelikeskustelussa pohditaan, mitä valtion tulisi tehdä houkutellakseen kunnat suopeammiksi pakolaisille.

Seinäjoki päätti huhtikuussa vastaanottaa 20-30 kongolaisen kiintiöpakolaisryhmän Ruandasta ensi syksynä. Ainakin Alajärven, Vimpelin ja Ilmajoen kunnissa on tehty vastakkaiset päätökset.

Mikä sai Seinäjoen avaamaan ovensa? Mikseivät naapurikunnat kanna korteaan kekoon? Mitä valtion pitäisi tehdä motivoidakseen kuntia?

Suomi on sitoutunut ottamaan 750 kiintiöpakolaista vuodessa, mutta vähäisten kuntapaikkojen takia tavoitteessa ei pysytä. Helmikuun tilastojen mukaan yli 600 jo Suomeen hyväksyttyä pakolaista odottaa kuntapaikkaa pakolaisleireillä.

Paneelin avaa thaimaalaisen pakolaisleirin johtaja Wachira Chotirosseranee, jonka jälkeen keskusteluun osallistuvat Thomas Bergman, YK:n pakolaisjärjestö UNHCR, Malalai Rahim, vuoden pakolaisnainen 2012, Veikko Pyykkönen, maahanmuuttoviraston ylitarkastaja, Harri Jokiranta ja Seinäjoen apulaiskaupunginjohtaja.

Paneelikeskustelu pakolaisten kuntapaikoista järjestetään Seinäjoen kaupungintalon valtuustosalissa kello 16-17 Mahdollisuuksien torin ja Seinäkuun yön yhteydessä.

____________________________________

Yle: Kommunerna inte intresserade av kvotflyktingar

Kommunerna visar ett allt svalare intresse för att ta emot kvotflyktingar. Finland har förbundit sig till att ta emot 750 flyktingar per år, men på grund av kommunernas låga intresse finns det många som tvingas stanna kvar i flyktinglägren trots att de redan erbjudits en plats i Finland.

- I februari fanns det 640 flyktingar i olika läger som redan fått en plats i Finland, men på grund av att det inte finns kommunplatser kan de i värsta fall tvingas vänta upp till flera år, säger Katri Aalto på Finlands Flyktinghjälp. Det här innebär att Finland inte heller lyckas uppfylla den mottagningskvot man förbundit sig till.

För tillfället är det inte möjligt att tvinga kommunerna att ta emot flyktingar, utan de avgör själva om och hur många kvotflyktingar de väljer att ta emot. Under de senaste tjugo åren har antalet kommunplatser minskat med hälften. Statistik från Inrikesministeriet visar tydligt att de kommuner som en gång börjat ta emot flyktingar fortsätter göra det regelbundet, men att det är svårt att få med nya kommuner.

- Kommunerna får statligt stöd för en kvotflykting i fyra år, men enligt många kommuner är det här inte tillräckligt. De tror att det blir en alltför stor ekonomisk belastning, trots att man inte kan utgå från att en flykting automatiskt kommer att kosta mer pengar än någon annan.

Aalto säger att det i vissa fall också handlar om rent rasistiska motiv och feluppfattningar om vad det innebär att ta emot flyktingar. - Många är också rädda för att det handlar om enorma mängder, men kan en kommun redan ta emot en familj är det till stor hjälp.
Eftersom staten inte kan placera flyktingarna utan kommunernas godkännande försöker man nu uppmuntra kommunerna bland annat genom högre ekonomiskt stöd och spridande av kunskap.

På Finlands Flyktingförbund vill man uppmärksamma problemet och vädja till kommunerna genom evenemangen Möjligheternas torg. De ordnas i tjugo olika städer runt om i Finland under sommaren.