HBL: Världen enligt Jussi Halla-aho

HBL: Jens Finnas: Världen enligt Jussi Halla-aho 1.5.2011

Jussi Halla-aho beskyller medierna för att konsekvent missförstå och svartmåla honom. Så låt oss för omväxlings skull faktiskt lyssna på vad han har att säga. Vad döljer sig bakom flosklerna?



Man må tycka vad man vill om Jussi Halla-aho, men hans väg in i riksdagens har varit remarkabel, för att inte säga historisk. Efter åtta års bloggande är han Helsingfors näst populäraste politiker med nästa dubbelt så många röster som den sittande statsministern. Med privata donationer skrapade han ihop en valkassa på över 60 000 euro, vilket torde vara rekord.
Hans politiska manifest är ett över sexhundra sidor långt bloggarkiv (enkelt radavstånd), som är kryddat med bitande ironi och inte alltid så rumsrena formuleringar. Det är de här formuleringarna som med jämna mellanrum snappas upp i medieflödet och blir till nyheter, som Halla-aho själv sedan gör sitt bästa för att omforma till martyrskap.
Men om man ser förbi flosklerna, vad är det Jussi Halla-aho försöker säga?

~

Ett bra samhälle är ett samhälle där män och kvinnor är jämställda, människan tar hand om naturen och där alla medborgare har vissa okränkbara rättigheter, som att tro på vilka gudar de vill.
Jo, så här skriver faktiskt Jussi Halla-aho.
Men – och det här är ett stort men – det här idealsamhället går bara att uppnå om man utestänger personer som inte delar de här värderingarna. Det alltigenom överskuggande hotet mot det västerländska samhället är därför invandringen.
Jussi Halla-aho menar att det finns två typer av invandring: invandring som tär på mottagarlandets ekonomi och invandring som inte gör det. Problemen uppstår i den förra kategorin.
Han utgår alltså från en slags nationsavgränsad utilitarism: människor får flytta till Finland om och endast om de redan bosatta upplever att de nyinflyttade gör någon nytta. Huruvida de inflyttades livssituation förbättras är egalt.
Som tankelek kan man försöka överföra det här resonemanget till individnivå. Ersätt ”Finland” med ”jag”: jag hjälper andra om och endast om det gagnar mig själv. Och så kan man förstås också tänka.

~

Jussi Halla-aho tvingas ofta förklara att han inte är någon rasist. Det stämmer att han aldrig i sin blogg påstår att vita per definition skulle vara mera högtstående än mörkhyade. Däremot gör han stor skillnad mellan kulturer.
Och en kultur utmärker sig framom alla andra – islam.
Islam är, enligt Jussi Halla-aho en våldsam, despotisk, patriarkal och primitiv kulturform. Det enda sättet att passa in den i ett liberalt, individualistiskt samhälle är genom att reducera religionen till innehållslösa ritualer, utan inflytande i vardagen. Utsikterna för det muslimska samfundet att lyckas med detta är, enligt Halla-aho, små.
”Eftersom den muslimska kulturen inte förändras saknar muslimerna förutsättningar att bli en del av ett produktivt samhälle.”
Tvärtom, menar Halla-aho, att muslimerna för ett civilisationskrig mot väst. Deras mål är inte att bli en del av det västerländska samhället, utan att göra om det till sitt eget.
Här kan man förstås fråga sig varför islam skulle vara en mera oföränderlig kulturform än till exempel systerreligionerna kristendomen eller judendomen. I Sverige, som Halla-aho ofta använder som skräckexempel, är till exempel omkring en fjärdedel av muslimerna församlingsaktiva. Tre fjärdedelar är det inte, vilket säger någonting om förutsättningarna för sharialagar.

~

Att västerlandet blundar för det tysta civilisationskriget beror, enligt Halla-aho, på idén om multikulturalism, som han beskriver som ett mellanting mellan intellektuell masspsykos och politisk vänsterkonspiration (tydligen har vänstern haft möjlighet att definiera politiken också när Finland haft borgerlig regering).
Att vänsterintellektuella låtit sig förföras av multikulturalismen beror, enligt Halla-aho, bland annat på att vi i Nordens karga klimat utvecklat hjärnor som är orienterade mot problemlösning. När samhälle utvecklats och kampen för överlevnad upphört att vara en kamp har vi blivit tvungna att hitta på nya problem att lösa för att sysselsätta våra hjärnor.
Vi tar oss därför an hela världens problem, vilket leder till en känsla av skam över vårt eget överflöd. Att sedan beskylla det egna folket för rasism blir för de vänsterintellektuella en form av själrannsakan, menar Halla-aho.

~

Men som sagt, Jussi Halla-aho är inte någon rasist. Han vidtar bara empiriskt grundade och försiktighetsåtgärder mot vissa folkgrupper, vilket enligt honom är helt naturligt.
”Jag är rädd för islam och för muslimer för att de har gett mig orsak att vara rädd. […] Kollektiv rädsla är en evolutiv försvarsmekanism som hjälper oss varna för faror och därmed ökar våra överlevnadsmöjligheter.”
Med andra ord: om muslimer kommer hit för att våldta kvinnor och leva på bidrag får de helt enkelt skylla sig själva när hederliga (sanna) finländare är lite misstänksamma. Precis som profiterande judar och lömska romer genom historien fått skylla sig själva.