maailma.net: "Median ja poliitikkojen varovaisuus ruokkii äärioikeiston kasvua"

maailma.net: "Median ja poliitikkojen varovaisuus ruokkii äärioikeiston kasvua" 21.3.2014
Svenska Yle: ”Allas lika värde inte längre självklart i Europa år 2014”

Maiharit pukuihin vaihtamalla sisäsiistiä imagoa ja parlamentaarisia asemia tavoitteleva äärioikeisto saa toimittaja-kirjailija Lisa Bjurwaldin mukaan vetoapua yhä enemmän myös medialta ja valtavirran poliitikoilta, jotka varovaistavat kielenkäyttöään radikaalien puolueiden kasvattaessa kannatustaan.

"Mitä pidempään puolueet ovat vallassa, varsinkin korkealla tasolla kuten Ruotsin parlamentissa tai Euroopan parlamentissa, sitä varovaisempia toimittajat ja valtavirran poliitikot ovat kutsumaan niitä rasistisiksi, muukalaisvastaisiksi tai muslimivastaisiksi", Punaisen Ristin Rasisminvastaisen päivän tilaisuudessa Helsingissä puhunut Bjurwald toteaa.

Äärioikeiston nousua Euroopassa pitkään seuranneen Bjurwaldin mukaan media on samalla omaksunut käyttöönsä liikkeiden itse määrittämää sanastoa, jota nämä ovat kehittäneet vedotakseen mahdollisimman laaja-alaiseen yleisöön. Esimerkkinä hän mainitsee uusnatsitaustaiset ruotsidemokraatit, joista päästyään parlamenttiin on ryhdytty puhumaan "siirtolaisuusvastaisina".

"Kun tällaisesta puolueesta ryhdytään puhumaan yleisellä tasolla maahanmuuttovastaisena, on sama kuin sanottaisiin, että heillä on järjellisiä näkemyksiä maahanmuutosta, joihin he ovat päätyneet punnittuaan eri vaihtoehtoja. Ikään kuin heitä ei ajaisi viha ja kiihkoilu, joiden paljastamiseksi ei tarvitse kuin selata verkkoa", hän sanoo.

Valtavirtaa kosiskelevia kampanjoita
Oikeistoliikkeiden suosiota on Bjurwaldin mukaan kasvattanut erityisesti internetin tehokas käyttö propagandavälineenä. Verkossa oikeistoradikaalit myös omaksuvat vaikutteita muiden maiden liikkeiltä sekä käynnistävät valtavirtaan vetoavia kampanjoita esimerkiksi pedofilian vastustamiseksi.

"Haastattelemani nuoret ovat sanoneet, että eivät välttämättä ole liikkeiden kanssa samaa mieltä maahanmuutosta, mutta pitävät todella hyvänä asia, että joku tekee jotain naisiin kohdistuvalle väkivallalle tai pedofilialle - 'Eivät kai he voi olla täysin pahoja, niin jos ne tekevät tällaista'", hän sanoo.

Rasisminvastaisen liikkeen aktivoiduttava verkossa ja kaduilla
Bjurwald kritisoi myös monien viranomaistahojen näkemystä siitä, oikeistoradikaalien verkkoaktivismi toimisi lähinnä muuta toimintaa ehkäisevänä pakoventtiilinä, sillä tutkimukset ovat päinvastoin osoittaneet sen tosiasiassa lisäävän väkivaltaa. Erityisen pelottavana kehityksenä hän pitää sitä, että puolueäärioikeiston vahvistaessa asemaansa liikkeet jalkautuvat yhä julkeammin kaduille.

Vastalääkkeeksi voimistuneelle äärioikeistolle Bjurwald kannustaa rasisminvastaista liikettä ja myös ihan tavallisia ihmisiä toimimaan aktiivisesti sekä verkossa että kaduillakin.

"Rasisminvastaiset mielenosoitukset ovat todella tehokas tapa osoittaa kanta varsinkin sellaisille nuorille, jotka eivät seuraa parlamentin debatteja, mutta näkevät mitä tapahtuu kadulla. Rasistit täytyy kohdata suoraan niin verkossa, parlamentissa kuin kadullakin. Rasisminvastaisella liikkeellä täytyy olla proaktiivinen strategia kaikilla tasoilla", hän toteaa.

___________________________________

Svenska Yle: ”Allas lika värde inte längre självklart i Europa år 2014”

Är högerextremismen ett hot mot europeisk demokrati? Det är den definitivt om man frågar den svenska journalisten Lisa Bjurwald, som undersökt högerextremism och rasism i Europa. Hon tror att de högerextrema kommer att bli en betydande kraft i nästa europaparlament.

- Det ser inte bra ut inför europaparlamentsvalet i maj, de högerextrema kommer att stärka sina positioner väldigt mycket.

Lisa Bjurwald säger att hon blir negativt överraskad gång på gång då inget verkar bita på den högerextrema vågen som drar över Europa. Till exempel har diskussionen om hatfull retorik mot invandrare som började efter att Anders Behring-Breivik i Norge utförde sitt terrordåd inte lett till att högerextrema partier skulle gå bakåt, tvärtom.

- Dessutom är det ju så många skandaler kring de här partierna i land efter land, men inget tycks bita på de här organisationerna.

Får man kalla Sannfinländarna och Sverigedemokraterna för rasister?

- Det ska man absolut göra. Tillåter man rasistiska medlemmar och driver en politik som är fientlig mot folk beroende på deras religion eller hudfärg, då är man ju rasist. Dagens rasism ser inte ut som under Hitlertyskland, den ser ut precis som Sverigedemokraterna och Sannfinländarna uttrycker den. Det är viktigt att kalla saker för deras rätta namn.

När ska man tala om högerextremism och när om rasism?

- Ibland är det viktigt att skilja på dem. Det ungerska partiet Jobbik är antisemitiskt och nyfascistiskt, och det skiljer sig från t.ex. Sannfinländarna som inte är lika extrema. Men ibland är det lite av ett hinder från att se deras rätta natur, man hakar upp sig på termer. Man kan bara kalla dem för främlingsfientliga partier, det som enar dem är att de vill ha ett vitt Europa – vissa säger att de bara är emot invandring, andra säger öppet att de inte vill ha svarta eller muslimer eller romer här.

Olika versioner runt om i Europa

Främlingsfientliga partier finns i väldigt många EU-länder, och flera av deras representanter sitter redan i Europaparlamentet. De flesta hör inte till en grupp i parlamentet, utan är obundna. Den gruppen som lutar mest åt höger i parlamentet för tillfället är EFD (Europe of Freedom and Democracy), som leds av den brittiska euroskeptikern Nigel Farage. Sannfinländarnas representant i parlamentet, Sampo Terho, sitter också med här.

Nu har ändå flera högerextrema partier visat intresse på att enas i ett nytt parti. Bland annat franska Marine Le Pen från och holländska Geert Wilders, som båda representerar högerextrema partier, har diskuterat frågan. Lisa Bjurwald tror att de kommer att lyckas med det.

- Det är ett måste för att de ska få ett större inflytande. De har haft problem att samarbeta tidigare, men nu står mycket mer på spel.

Bjurwald är förvånad över hur fort attityderna i Europa förändrats.

- Ett parti som Gyllene Gryning i Grekland, som är ett renodlat nynazistiskt parti, trodde ingen som studerade de här grupperna att var möjligt att skulle få mer än en halv procent av rösterna. Vi brukade säga att Europa efter förintelsen kommer åtminstone aldrig att rösta in ett nynazistiskt parti igen.

Ekonomisk kris räcker inte som förklaring

Enligt Bjurwald är det mer än ekonomisk nedgång och att människor är missnöjda med EU som samlar röster åt högerextrema partier.

- Många av de här partierna är skickliga på att skapa en känsla av missnöje och skapa syndabockar, och då vinner de väljare. Då spelar det inte så stor roll om ekonomin är god eller inte, då är det de som är de mest lockande partiet.

Rädslan att förlora väljare

Många andra partier i Europa väljer att samarbeta med främlingsfientliga partier av rädsla för att förlora sina väljare till dem. Enligt Bjurwald borde dessa partier tänka mer långsiktigt och fundera över vilka signaler sådant samarbete sänder. Istället för att inse hur mycket främlingsfientliga partier är på frammarsch har man fokuserat på den egna politiken utan att inkorporera antirasism.

- Man tänker inte på alla invandrarväljare och på hur det urholkar demokratin – att plötsligt göra skillnad på folk och folk.

Hon efterlyser mer mod i mainstream-partier.

- Det är egentligen väldigt lätt att säga ”röstar ni på oss kommer vi att representera alla oavsett etnicitet”. Det är oerhört viktigt att symboliskt markera att man står upp för medborgarnas lika rättigheter i Bryssel. I Europa 2014 är inte alla människors lika värde längre något självklart, det måste försvaras om och om igen.