Svenska Yle: Mitä tapahtui nälkälakkoileville afgaaneille?

Svenska Yle: Hur gick det för de hungerstrejkande afghanerna? 19.3.2014
Svenska Yle: "Åk hem eller gå under jorden"
Yle Areena: Minns ni afghanerna som hungerstrejkade? (video, 4:43 min)

Minns ni afghanerna som hungerstrejkade? Yle Nyheter har träffat dem ett och ett halvt år senare.

Det är få människor som berörs så starkt av att stå på gräsmattan utanför riksdagshuset i Helsingfors som Gholam och Javad gör. För dem är det smärtsamt. De minns värken de hade i huvudet och i magen. För ett och ett halvt år sedan bodde de här i tält, utan mat och med läpparna fastsydda till en början.

- Minns du hur ont det gjorde, frågar Gholam av Javad. Du kände smärta i hjärtat. Vi var förtvivlade och tröstade varandra, säger Gholam.

Javad nickar och berättar att han emellanåt fördes med ambulans till sjukhuset, men återvände igen.

- Jag blir så sorgsen av alla minnen. Jag hade så fruktansvärt ont imagen, säger Javad.

Gholams och Javads hungerstrejk pågick i 71 dagar och är den längsta som någonsin hållits i Finland. Gholam och Javad protesterade mot att de inte hade fått uppehållstillstånd. De kommer från Afghanistan och hade bägge fått nekande svar på sina ansökningar om uppehållstillstånd.

Javad fick ett nej

Idag, ett och ett halvt år senare, har Gholam uppehållstillstånd. Javad fick än en gång ett avslag på sin ansökan och väntar nu på besked om rätt att överklaga hos högsta förvaltningsdomstolen.

- Jag kan inte åka tillbaka, det är för farligt. Risken är stor att jag blir dödad. Alla vet att Afghanistan inte är ett tryggt ställe, säger Javad upprört.

Enligt migrationsverket, som fattar beslut om uppehållstillstånd, finns det trygga provinser i Afghanistan till vilka det är möjligt att återvända.

Systemet är inte vattentätt

På Flyktingrådgivningen, som asylsökande kan vända sig till för att få juridisk hjälp, säger verksamhetsledaren och flyktingjuristen Marjaana Laine, att det bland dem som har fått avslag kan finnas sådana som borde ha rätt att stanna.

- Flyktingrådgivningen stöter med jämna mellanrum på fall som helt klart riskerar att utsättas för människorättskränkningar om de återvände till sitt hemland.

Laine tillägger att Flyktingrådgivningen årligen tvingas föra fall till internationella rättsinstanser. Besluten har inte sällan varit ett förbud mot att verkställa avvisningen.

Afghanistan är inte tryggt

Javad och Gholam protesterade mot att de hade fått avslag på sina ansökningar. Förutom att det enligt dem är otryggt i Afghanistan så anser de sig också vara personligen förföljda. Också på Finlands Flyktinghjälp anser man att Afghanistan inte är ett tryggt land.

- Ingen borde återbördas till Afghanistan, säger informatören Kaisa Väkiparta och beklagar sig över att Migrationsverket inte är öppet med vad de grundar sina beslut på.

Inrikesminister Päivi Räsänen har ändå fullt förtroende för Migrationsverkets beslut.

- Det är frågan om myndighetsbeslut och inte om politiska beslut, säger Räsänen.

Plågsam väntan

Javad vet inte vad han skall ta sig till. Dagarna går plågsamt långsamt. Han väntar på beslut av högsta förvaltningsdomstolen.

- Jag är nervös över vad det kommer att vara. Det här beslutet är mitt sista hopp.

Hungerstrejka tänker han ändå aldrig mer.

- Det har satt sina spår. Jag har problem med minnet och min syn har också försämrats.

I november 2012, efter att hungerstrejken hade varat i 71 dagar, bestämde sig Javad och Gholam för att ge upp. Deras hälsa satte helt enkelt stopp för att fortsätta. En ambulans kom efter dem sent på kvällen. Stödpersoner och vänner från medborgarorganisationer som hade hållit dem sällskap och stött dem, ledde dem till ambulansen. På frågan om det var värt det vet Javad inte vad han skall svara.

- Jag fick ju ett nej, säger han sorgset.

Det sista han vill är att uppmuntra andra att göra likadant.

_______________________________________


Svenska Yle: "Åk hem eller gå under jorden"

Inrikesministeriet vill skärpa utlänningslagen för att uppmuntra asylsökande som har fått avslag på sina asylansökningar att avlägsna sig. Enligt medborgarorganisationer försämrar den föreslagna lagändringen de asylsökandes rättsskydd.

- Vi förstår inte varför man vill ändra på något som har fungerat bra, säger Kaisa Väkiparta som är informatör på Finlands Flyktinghjälp.

Den finländska lagstiftningen har enligt Finlands Flyktinghjälp i många hänseenden varit exemplarisk. Den som har fått avslag på sin asylansökan har kunnat få ett tillfälligt uppehållstillstånd om han eller hon inte har kunnat återvända till sitt hemland.

Asylsökande ska inte kunna välja själv

På inrikesministeriet ser man det som problematiskt att asylsökande som har fått avslag på sina ansökningar, och trots det inte avlägsnat sig, kan få tillfälligt uppehållstillstånd

- Vi har hundratals sådana fall. De får ett tvåårigt uppehållstillstånd som i praktiken betyder permanent uppehållstillstånd efter som det sedan förlängs automatiskt, säger Räsänen.

Enligt Räsänen är det få andra länder inom EU som har ett likadant system som Finland. Finland följer endast EU-direktiv om en enhällig politik om man ändrar lagen.

- Vi kan inte ha ett system där den asylsökande i praktiken kan välja själv om han eller hon stannar, säger Räsänen. Då behöver vi ju ingen migrationspolitik.

Morot och piska

Inrikesministeriet vill locka den som har fått avslag på sin ansökan att avlägsna sig från Finland med en summa pengar som varierar från fall till fall.

Förutom pengar vill man också göra det mindre fördelaktigt för den som trots allt väljer att stanna. De skall inte längre ha rätt att inkvartera sig på mottagningscentralerna eller åtnjuta andra rättigheter.

Papperslösa ökar

På Flyktinghjälpen ser man det som problematiskt om asylsökande hamnar utanför systemet med mottagningscentraler och rättstjänster. Det skulle innebära att antalet papperslösa ökar i vårt land. Människor tvingas helt enkelt gå under jorden.

- De skulle ständigt få gömma sig och vara rädda för att bli fast, säger Kaisa Väkiparta som är informatör på Finlands Flyktinghjälp.

Väkiparta säger att det är problematiskt att man antar att den asylsökande kan återvända om han eller hon bara så vill.

- I själva verket kan det ändå vara omöjligt för den asylsökande att återvända till sitt hemland av säkerhetsskäl.