Svenska Yle: Ahmed Muhamed: Så får invandrare jobb

Svenska Yle: Ahmed Muhamed: Så får invandrare jobb 21.10.2013

Jobb på posten, som ungdomsledare, som ordningsvakt, som städare och som telefonförsäljare. Alla de jobb har Ahmed Muhamed, 24, haft. Nu har han grundat ett företag tillsammans med sin kompis. Men visst har han också stött på negativa attityder bland arbetsgivare på grund av sitt namn.

Ahmed Muhamed är född i Somalia och kom till Finland då han var 9 år gammal. Han bor numera i Helsingfors. Han är 24 år gammal men har redan jobbat i tio års tid. Och då han börjar räkna upp vilka jobb han har haft verkar inte listan ta slut i första taget.

Samtidigt är han väldigt bekant med de negativa attityder som finns gentemot invandrare och personer med annan hudfärg och ett icke-finländskt namn.

- Vi skulle kunna prata om de fördomar jag har stött på hela dagen. Ett exempel är då jag ringt upp arbetsgivare som haft jobb att erbjuda och sagt att jag heter Ahmed Muhamed och därefter har svaret varit att jobbet inte längre är ledigt. Samtidigt har jag vetat att det inte stämmer, men jag har kämpat vidare och inte låtit mig nedslås av ett nej. Med tanke på hur många jobb jag har haft kan man också tänka på hur många telefonsamtal jag har ringt. För långt i från varje samtal har lett till att jag fått jobbet, säger han.
- Men efter att jag fått en del arbetserfarenhet tror jag att arbetsgivaren inte längre fäster uppmärksamhet vid att jag heter Ahmed Muhamed. Istället ser man på vad jag har gjort och kanske tänker att den här killen har gjort någonting rätt då han har så här mycket arbetserfarenhet.

Utbildar invandrare i integration

Han har nyligen grundat ett företag inom säkerhetsbranschen tillsammans med en kompis. Branschen är bekant efter att han tidigare jobbat som ordningsvakt i en restaurang. Hans företag utbildar såväl privatpersoner som företag i hur man ska agera i hotfulla situationer. Dessutom ansvarar hans företag för säkerheten under olika evenemang.

- Vår utbildning riktar sig också till invandrare och den ska hjälpa dem att integrera sig i det finländska samhället. Själv har vi som grundat företaget lärt oss den hårda vägen, men vår utbildning ska hjälpa andra så de inte behöver gå samma väg. Under mitt jobb som ordningsvakt på en restaurang i centrum av Helsingfors där det fanns många fulla människor har jag själv råkat ut för en del hotfulla situationer.

Att som invandrare i Finland starta ett företag är inget ovanligt. 40 procent av kunderna vid nyföretagarcentralen i Helsingfors är invandrare. Det här säger Pia Pakarinen, som är vd för Helsingfors företagare.

- Det har under den senaste tiden dessutom blivit vanligare. Och det kan bero på att de inte får arbete på annat sätt och att de vill bli företagare, säger Pakarinen.

Tvångsföretagande vanligt bland invandrare

En undersökning gjord av Tuula Joronen vid Helsingfors faktacentral visar att tvångsföretagande är vanligare bland invandrare än bland ursprungsbefolkningen i Finland på grund av att det kan vara enda sättet att sysselsätta sig. Å andra sidan visade samma undersökning att invandrarna själva, trots att de varit arbetslösa då de grundat sitt företag, inte har sett sig tvingade till det. Enligt undersökningen är de vanligaste invandrarföretagarna turkiska män och thailändska kvinnor. Bland somalier är det ovanligare att starta företag.

Pakarinen säger att Helsingfors företagare inte har någon speciell avdelning för invandrare med företag.

- De som blir medlemmar hos oss vill ofta integrera sig i finländsk affärskultur. Vi har många nya medlemmar från alla håll i världen, till exempel från Ryssland, Estland, Afrika och Kina.

Gällande sysselsättningsläget bland invandrare tror Pakarinen att små företag inte alltid har de resurser som krävs för att anställa invandrare eftersom det kan kräva mer utbildning. Helsingfors faktacentrals undersökning visade att invandrarföretagare ofta anställer arbetstagare från samma land som de själva.

Ahmed Muhamed säger att för honom är det viktigt att anställa människor med olika etnisk bakgrund.

- Vi har en mångkulturell arbetsgrupp med finländska, kurdiska, ryska och somaliska ordningsvakter. Säkerheten på ett evenemang är bättre om olika etniska grupper står för ordningen, säger Muhamed.

"Ett jobb kan förändra ens liv"

Stadsdirektör Jussi Pajunen sade i samband med att budgetförslaget för nästa år presenterades att arbetslösa utlänningar är ett problem i Helsingfors. Tv-programmet Ögonvittnet visade i sin tur förra veckan att det är svårare för personer med ett utländskt klingande namn att ens komma på arbetsintervju och att vissa arbetsgivare föredrar finländare.

Ahmed Muhamed tror inte att det finns många arbetsplatser som inte anställer en mörkhyad för att den är mörkhyad.

- Det handlar om fördomar och att det inte från tidigare finns mörkhyade på en arbetsplats. Då tar sig fördomar i uttryck som rädsla och det krävs därför mod av arbetsgivaren.

Muhamed säger att den som anställer en invandrare kan förändra en persons liv.
- Som arbetsgivare måste man glömma fördomarna och se på en arbetssökande som en individ. Och en invandrare som nyss har anlänt till Finland och kanske inte talar så bra finska kan få sitt liv förändrat om denne får jobb. Som arbetsgivare har du makt att påverka en annan människas liv. Det första jobbet är en grund för framtiden och genom att anställa någon kan du göra denne till en god arbetstagare och en god medborgare.

Också när det gäller att ta kål på fördomar har Muhamed ett råd.

- Det lönar sig att besöka ställen där det finns personer från olika kulturer. Till exempel evenemang som behandlar olika kulturer och religioner. Tro inte på vad din kompis kompis har sagt om hur en viss grupp beter sig. På det sättet bryts fördomar som just nu förstör vårt samhälle.

Högre arbetslöshet bland utlänningar
- Mellan årsskiftet 2010-2011 och årsskiftet 2012-2013 har antalet arbetslösa utlänningar i Helsingfors ökat från lite på 4 000 till nästan 5 000.

- Enligt en rapport var sysselsättningsgraden bland utlänningar med en högskoleexamen 58 procent i Helsingfors i slutet av 2010. Bland finsk- och svenskspråkiga med en högskoleexamen var sysselsättningsgraden 30 procentenheter högre, det vill säga 88 procent.

- Forskning har visat att personer med ett ryskspråkigt namn är tvungna att skicka in dubbelt fler arbetsansökningar än finsk- och svenskspråkiga för att få jobb.