Svenska Yle: Nytt lagförslag hotar svensk islamundervisning

Svenska Yle: Nytt lagförslag hotar svensk islamundervisning 1.9.2014

Den svenskspråkiga skolundervisningen i islam och andra religioner kan vara hotad. Ett lagförslag från regeringen vill höja minimigränsen för undervisningsgrupperna från tre till tio elever.

- Det innebär i en del fall att man inte kan ordna undervisning i elevernas religion, eftersom det inte finns så många elever att man får ihop en grupp på tio elever, säger Christina Anderssén, undervisningråd på Utbildningstyrelsen.

Anderssén säger att lagförslaget, som förbereds vid Undervisnings- och kulturministeriet som bäst, kan drabba de svenska skolorna i landet hårdare än de finska. Detta eftersom grupperna i religionsundervisningen sedan tidigare är små på den svenska sidan.

Lagförslaget gäller de elever som tillhör andra religiösa samfund än det evengelisk-lutherska eller det ortodoxa. För dem skulle det även i fortsättningen räcka med att det finns tre elever för att kommunerna ska vara tvungna att ordna undervisningen.

Utkastet till lagförslaget har nu varit på en remissrunda där ett femtiotal olika instanser har tagit ställning till det. Enligt Anne-Marie Brisson på Undervisnings- och kulturministeriet lyfte några av instanserna fram frågan om hur det går för undervisningsgrupperna på svenskt håll.

- Den saken har inte gått förbi obemärkt, säger Brisson.

Brisson kan inte säga om det ännu blir ändringar i lagförslaget innan det skickas till riksdagen.

Kommuner kan ordna frivilligt

Nästa steg är att lagförslaget behandlas i riksdagen. Går förslaget igenom i sin nuvarande form betyder det alltså att kommunerna inte längre är tvungna att ordna religionsundervisning om det finns färre än tio elever som hör till ett visst religiöst samfund. Undantaget är alltså det evangelisk-lutherska och det ortodoxa samfundet, för vilka det fortsättningsvis krävs minst tre elever.

- Jag tror att det ändå leder att man inte ordnar, om det inte finns skyldigheten. Det kan ju hända att man i en viss kommun bestämmer sig att man åtar sig ett sådant extraansvar, men det finns en stor risk att det inte ordna, säger Ann-Jolin Grüne, integrationskoordinator vid Helsingfors stad.

Till exempel i Raseborgs stad kommer man i höst att ha sex undervisningsgrupper som undervisas i islam. Bildningsdirektör Robert Nyman säger att alla förutom en av grupperna har färre än tio elever, men att lagförslaget inte skulle ändra på situationen för Raseborgs del.

- Vi har redan nu andra undervisningsgrupper i våra byskolor där färre än tio elever deltar, säger Nyman.

Hur går det med islamundervisningen?

Islamlärare Varol Abdrahim undervisar en grupp på sex svenskspråkiga elever i Helsingfors. Han är orolig för hur det går för hans grupp om lagförslaget går igenom.

- Religion är en viktig del av personens identitet. Jag har märkt att kunskapen om grundsaker är ganska svag, säger Abdrahim.

Ett exempel är att en del av hans elever känner till kristna högtider är jul och påsk mycket bättre än de muslimska högtiderna.

Enligt Abdrahim skulle en del av eleverna antagligen söka sig till sina religiösa samfund för att få undervisningen om gruppen slopades. Att få undervisningen på finska i andra skolor är inte ett alternativ för alla, eftersom en del kommit från Sverige och inte har tillräckligt bra finskakunskaper.

Viktigt för integrationen

Intergrationskoordinator Ann-Jolin Grüne säger att det finns en viktig integrationsaspekt i om man får undervisning i sin egen religion i skolan eller inte. Att endast undervisa i evangelisk-luthersk tro sänder fel signaler, säger hon.

- Man uppfostras att tro att hela världen är evangelisk-luthersk, och man ser och känner inte till andra kulturer och religioner.

- Om vi har religionsundervisning i skolan måste vi behandla alla jämlikt, då kan det inte vara så att en tro har förkörsrätt över en annan tro. Vi måste bli bättre i den här globala världen att ta andra människor i beaktande, säger Grüne.


Lagändringen ska spara 1,2 miljoner
- Lagförslaget går ut på att grundskolor och gymnasier ska erbjuda undervisning i andra religioner än evangelisk-luthersk eller ortodox om det finns minst tio elever som deltar. I dag är gränsen tre elever.
- Förslaget gäller både den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen.
- Lagförslaget motiveras bland annat med att det inte finns tillräckligt många behöriga lärare i andra religioner i landet. Därför vill man slå ihop en del av grupperna.
- Inbesparingen skulle vara kring 1,2 miljoner om året.
- Lagen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2015. I så fall skulle den verkställas från och med höstläsåret 2015.
- Tusen smågrupper för religionsundervisning uppskattar Undervisningsministeriet att det finns i landet. - Lagändringen skulle slopa cirka 400 av dem.
- Samtidigt är det alltså upp till kommunerna själva att bestämma om man vill ordna undervisningen frivilligt.