Turun Sanomat: Norjan tragedia tiukensi suhtautumista vihapuheeseen

Turun Sanomat/STT: Norjan tragedia tiukensi suhtautumista vihapuheeseen 27.8.2012
Hbl/STT: Mindre hatretorik sedan Breivik-dådet

Median keskustelupalstoilla suhtaudutaan vihapuheeseen entistä tiukemmin. Tutkija Reeta Pöyhtärin mukaan Norjan tragedia oli viimeinen herätin, joka sai mediat muuttamaan käytäntöjään.

Keskustelijoilta vaaditaan yhä useammin rekisteröitymistä ja viestejä tarkistetaan etukäteen samaan tapaan kuin ruotsalaisessa ja norjalaisessa mediassa.

Nettiraivoa herättävät tietyt aiheet, kuten karppaus, maahanmuutto, ulkomaalaisten tekemät rikokset ja ruotsin kielen asema. Kaikkia aiheita eivät uutismediat edes avaa keskustelulle, koska keskustelun uskotaan kärjistyvän.

Vihapuheeseen haluttaisiin vaikuttaa myös lainsäädännöllä. Valtakunnansyyttäjänviraston työryhmä on esittänyt, että esimerkiksi blogin pitäjien ja Facebookin käyttäjien vastuuta selkiytettäisiin.

- Työryhmä suosittaa käytäntöä, jossa blogin pitäjällä olisi samanlainen melko korkea vastuu kuin operaattorilla, kertoo työryhmän puheenjohtaja Mika Illman.

Facebook-profiilin haltija voisi hänkin joutua joissain tapauksissa tuomiolle siitä, miten muut ovat kommentoineet hänen päivityksiään.


-----

Hbl/STT: Mindre hatretorik sedan Breivik-dådet

Massmordet i Norge fick till slut de finländska medierna att ta hatretoriken på internet på allvar, anser Reetta Pöyhtäri som forskar i debattkultur vid Tammerfors universitet.

Många medier kontrollerar numera inläggen på sina diskussionsforum innan de publiceras på webben. Allt fler kräver också att skribenterna registrerar sig, vilket har bidragit till att inläggen blivit måttfullare.

– Breivik var väckarklockan som fick medierna att ändra praxis. Nu har man börjat kräva registrering på samma sätt som hos svenska och norska medier, säger Pöyhtäri.

Till exempel Iltalehtis webbforum har krävt registrering sedan i juli. Tidningen Ilkka har gått ett steg längre och kräver att inläggen signeras med eget namn.

Enligt Pöyhtäri finns det vissa ämnen som väcker kraftiga reaktioner bland läsarna på webben. Kolhydratfattig kost, invandringen, brott som begåtts av utlänningar och svenska språkets ställning är de känsliga ämnena.

Nyhetsmedierna tillåter inte debatt i en del av de här ämnena eftersom man befarar att debatten hettar till för mycket.

Pöyhtäri deltar vid Tammerfors universitet i ett forskningsprojekt om den aggressiva debattkulturens inverkan på mediernas praxis.

Också politices doktor Mari Maasilta från Tammerfors anser att webbdebatterna föreföll lugna ner sig efter händelserna i Norge.

Ansvar för Facebook-vänner

Diskussionsforumen är bara en liten del av internet och på till exempel privata bloggar kan inställningen vara mer ohämmad. De som upprätthåller bloggarna har dock ansvar för det som skrivs. En arbetsgrupp vid riksåklagarämbetet rekommenderar en bred tolkning av ansvaret.

– Arbetsgruppen rekommenderar att den som upprätthåller bloggen får samma rätt stora ansvar som operatören, säger arbetsgruppens ordförande Mika Illman.

Också den som har en Facebook-profil ska kunna ställas till svars för andras kommentarer ifall de tillåts stå kvar på Facebook-sidan.

Myndigheterna hinner inte ta itu med all hatretorik. Enligt Illman är det viktigt att skilja mellan överlagda gärningar och tokeri. Rasistiska utgjutelser som skrivits på småtimmarna kan vara anstötliga, men är inte nödvändigtvis avsedda att påverka samhället.

Överlagda och systematiska gärningar är betydligt allvarligare. Enligt Illman är det mot dem man borde sätta in resurserna. Som exempel nämner han riksdagsman Jussi Halla-ahos (Sannf) blogginlägg för fyra år sedan, för vilket han dömdes för brott mot trosfriden och hets mot folkgrupp.