YLE: Keskustelupalstojen vihapuheita suitsitaan

YLE Uutiset: Keskustelupalstojen vihapuheita suitsitaan 31.8.2011
Risto Uimonen, JSN: Ruotsin suuret lehdet tiukentavat linjaansa (blogi)

Svenska YLE: Debatten på webben får strängare regler

Kommentaren: Det handlar inte bara om hatet

Myös Suomessa tiedotusvälineiden keskustelupalstojen käytäntöihin on tulossa muutoksia. Yleisön tuottamaa aineistoa koskeva ohjeistus on Julkisen sanan neuvoston JSN:n kannatusyhdistyksen käsittelyssä ensi viikolla.

Tiedotusvälineiden keskustelupalstoja koskevat ohjeistukset on tarkoitus julkaista Journalistin ohjeiden liitteenä.

Mikäli liite menee läpi, tiedotusvälineet sitoutuvat poistamaan keskustelupalstoiltaan yleisön tuottamat asiattomat tekstit. Näihin kuuluvat muun muassa yksityisyyttä ja ihmisarvoa loukkaavat kirjoitukset.

JSN:n puheenjohtajan Risto Uimosen mukaan Norjan tragedia on tuonut liitteeseen viittauksen vihapuheista. Liite velvoittaa tiedotusvälineitä poistamaan syrjintää, väkivaltaan yllyttävät ja vihaa lietsovat tekstit.

Muutoksen jälkeen ennakko- ja jälkimoderoivat tiedotusvälineet ovat samalla viivalla. Tähän mennessä nettikeskustelut jälkikäteen tarkistavillä välineillä on ollut pienempi vastuu.

Uimonen painottaa, ettei liitteen tarkoituksena ole sensuroida tai kontrolloida ihmisten käymiä keskusteluja.

JSN:n kannatusyhdistys päättää asiasta ylimääräisessä kokouksessaan 5. syyskuuta.

____________________________________________

Risto Uimonen, JSN: Ruotsin suuret lehdet tiukentavat linjaansa (blogi)

Norjan elokuinen tragedia on saanut toimitukset eri puolilla Pohjoismaita miettimään vakavasti sananvapauden perusteita. Norjalaiset tiedotusvälineet ovat kovimpien paineiden alaisena, ja esimerkiksi Pohjoismaissa lehtien verkkotoiminnan suunnannäyttäjänä pidetty Verdes Gang on jo tehnyt oman siirtonsa.

Se hakee ratkaisua nimettömien puheenvuorojen ongelmaan Facebookin avulla. Verdens Gangin toimitus vaatii yleisökommentaattoreita kirjautumaan nettipalveluunsa Facebook-profiilien avulla. VG.no sallii kuitenkin yhä anonymiteetin chatti- ja Shoot-it-live -palstoillaan.

Ruotsalaisten journalistien pohdiskelu on niin ikään johtanut jo huomionarvoisiin päätöksiin maan suurissa viestimissä.

Expressen aikoo siirtyä ylimenokauden jälkeen ennakkomoderointiin nettipalstoillaan. Expressen.se poistaa tällä hetkellä asiattomana pitämänsä viestit puheenvuoro- ja kommenttipalstoiltaan jälkikäteen eli jälkimodernoinnissa. Lehti on niin ikään korostanut tähän asti, että vastuun yleisön puheenvuoroista kantaa kirjoittaja eivätkä päätoimittajat.

Expressen ryhtyy seuraamaan lukijoiden kirjoituksia aiempaa tarkemmin. Se valvoo, että kirjoittajat noudattavat toimituksen asettamia julkaisukriteerejä. Päätoimittaja Thomas Mattsonin blogin mukaan Expressen haluaa puhdistaa nettipalstoiltaan eritoten henkilöihin kohdistuvat hyökkäykset ja rasistiset kommentit. Toimituksen ylin johto ottaa itselleen myös juridisen päätoimittajavastuun Expressen.sen yleisön palstoista.

Dagens Nyheter on puolestaan sulkenut DN.se-sivuillaan kokonaan lukijoilta mahdollisuuden kommentoida toimituksen laatimia juttuja. Väliaikainen kielto on voimassa siksi, kunnes toimitus on kehittänyt järjestelmän, jossa DN.sen käyttäjiltä voidaan vaatia rekisteröitymistä.

Päätökset johtuvat DN:n johdon tyytymättömyydestä jälkimoderointia kohtaan. Se ei ole toiminut riittävän tehokkaasti ja ripeästi. Sääntöjen vastaiset kirjoitukset ovat saaneet olla esillä liian pitkään.

Suuri ruotsalainen Aftonbladet testaa parhaillaan norjalaisen Verdens Gangin kesällä käyttöön ottamaa toimintamallia. Aftonbladet.se yrittää tunnistaa yleisökommentaattorinsa Facebook-tilien avulla. Aftonbladet.se ei kuitenkaan aio siirtyä toistaiseksi ennakkomoderointiin.

Suomen tiedotusvälineet vastaavat haasteeseen toimituskohtaisten ratkaisujen lisäksi itsesääntelyjärjestelmän avulla. Ne ovat sitoutumassa siihen, että ne poistavat yleisölle varatuilta verkkopalstoiltaan yksityissyyttä ja ihmisarvoa loukkaavat sisällöt. Niihin luetaan myös vihapuheet ja rasistiset kommentit.

Päätöksiä näistä linjauksista on määrä tehdä maanantaina 5.9. JSN:n kannatusyhdistyksen ylimääräisessä kokouksessa.


_____________________________________________

Svenska YLE: Debatten på webben får strängare regler

Policyn för att kommentera på webben ska skärpas också i Finland.

Direktiven ska behandlas av stödföreningen för opinionsnämnden för massmedier nästa vecka. Meningen är att de publiceras som en bilaga till journalistreglerna.

Enligt ordförande för Opinionsnämnden för massmedier har tragedin i Norge gjort att man har lagt till en hänvisning till hatskriverier.

Om den här förändringen går igenom har massmedier som modereras efteråt samma ansvar som de som modereras på förhand.

Stödföreningen beslutar om saken 5 september.

________________________________________________

Svenska YLE: Kommentaren: Jonas Jungar: Det handlar inte bara om hatet

Händelserna i Norge gör att reglerna för kommentarer på nätet nu skärps på många håll. Men de s.k. hatskriverierna är bara en del av problemet. Klarar folk överlag inte av att argumentera sakligt och artigt på nätet är det snart ingen som lyssnar, skriver Jonas Jungar, redaktionschef på Yle Nyheter.

Flera stora svenska tidningsdrakar (Expressen, Aftonbladet, DN) har under de senaste dagarna meddelat att de skärper sin policy för nätkommenterandet i syfte att både upprätthålla en god ton och framförallt komma åt det mångomtalade ”näthatet” som har fått ny aktualitet i.o.m. händelserna i Norge.

Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson noterar i en kolumn rubricerad ”Kampen om orden” att det är en liten andel av läsarna som (anonymt) står för en mycket stor del av kommentarerna. Pettersson fortsätter: ”I de namn- och ansiktslösa kommentarsfälten skapas ett självbekräftande universum där hatpropagandan frodas. Och dit andra läsare tvekar att bege sig”.

Och debatten har nu med en viss eftersläpning nått också i Finland. Opinionsnämnden för massmedier (ONM) håller som bäst på att formulera en strängare hållning när det gäller debattforumen på nätet.

I en kolumn i Helsingin Sanomat argumenterar Aamulehtis f.d. chefredaktör, nuvarande EVA-direktören Matti Apunen, mot rätten att uppträda anonymt på nätet och hoppas på en folkrörelse där folk stolt går ut med sitt eget namn när de deltar i debatter. Apunen tycker att anonymiteten gör att folk struntar i ”besvärliga regler om artighet och hur man ska bete sig”. Han medger visserligen att kravet att uppträda med namn inte skulle lösa hela problemet, men uppmanar å andra sidan dem att stiga fram som anser att anonymiteten minskar på hatskriverierna på nätet.

Låt det genast vara sagt: vår nyhetssajt har hittills besparats det hat som frodas på många andra håll. Vi har inte krävt namn eller registrering eftersom debatten hittills varit rätt så städad. Visserligen tenderar vissa diskussionstrådar att gå överstyr ibland, men det hela är trots allt mycket oskyldigt jämfört med samtalsklimatet på nätet i t.ex. Sverige. Det har alltså inte funnits behov av att skärpa vår policy, åtminstone ännu. Vi tillåter fortsättningsvis anonyma inlägg, men vi förhandsmodererar allt, vilket i sig borgar för att debatten håller en viss nivå. Vad som helst ska inte slinka in i våra spalter.

Men där slank ett knepigt ord in – ”nivå”. Vågar man förutsätta en viss kvalitet på inläggen? Blir vi då beskyllda för att utnämna oss själva till uttolkare av ”god smak”? Att vi sätter oss till doms över folks åsikter?

Å andra sidan: om vi genom att erbjuda ett diskussionsforum av denhär typen på riktigt vill berika det offentliga samtalet, borde vi inte mer aktivt styra debatten? Finns det verkligen fog att tala om censur ifall vi skulle rata kommentarer som inte för debatten framåt eller in på sidospår?

Bortser man från den nu aktuella diskussionen om hatskriverier finns nämligen en minst lika angelägen frågeställning som gäller nätdebatterna överlag: vem gagnas av det vildvuxna kommenterandet och på vilket sätt? Vilket syfte tjänar det? Redan för ett par år sedan noterade jag följande i en kolumn rubricerad ”Tyckandets olidliga lätthet” :

Men det (kommentarerna på nätet) är trots allt ett offentligt samtal. Det tycks vissa glömma i sin förtjusning över att kunna klicka iväg ett anonymt inlägg. En hel del kommentarer hade aldrig nått de virtuella insändarspalterna om det inte hade varit så oändligt lätt – och framförallt tryggt - att tycka till. Jag har ibland känslan av att många hafsigt knackar iväg precis det som spottet för i mun, utan ens ett försök att gå i någotslags dialog med de övriga debattörerna.

Det finns en risk att nätdiskussionernas vara eller inte reduceras till en högtflygande debatt om journalistisk etik, registreringspraxis och diverse tekniska lösningar.

Ändå handlar detta om så enkla saker som att visa artighet och respekt gentemot både sina meddebattörer och den publik man vänder sig till.

Den insikten kan aldrig drivas igenom med hjälp av någon redaktionell policy.

Men bara den vägen kan diskussionen leda till något konstruktivt.

Jonas Jungar, redaktionschef