Svenska Yle: Simola: 100 flyktingar ryms på Kimitoön - men det blir en lång väg att gå

Svenska Yle: Simola: 100 flyktingar ryms på Kimitoön - men det blir en lång väg att gå 11.12.2014

Kritiken mot vårt svaga engagemang för flyktingarna i Syriens närområden har haglat tätt de senaste veckorna. Finland tar emot 1050 kvotflyktingar i år jämfört med Sverige där man har tagit emot över 50 000 syrier de senaste tre åren.

Vad är det som hindrar oss från att bära ett större ansvar? Det här debatterades i Slaget efter tolv på torsdag.
Migrationsdirektör Kristina Stenman från Arbets- och näringsministeriet tror att en av orsakerna till vårt låga flyktingmottagande är att invandring som fenomen fortfarande är så litet i Finland. Ungefär 80 kommuner tar i år emot kvotflyktingar. Av dem är 20 kommuner sådana som inte tidigare, eller inte på länge, tagit emot flyktingar. Bland annat Tammerfors har ökat antalet kvotflyktingar rejält.
- Den främlingsfientliga vinden har vänt och nu är fler kommuner beredda att ta emot flyktingar, konstaterar Stenman.

I Kimitoöns kommun funderar man fortfarande på om kommunen ska ta emot flyktingar nästa år eller inte.
- Vi har bostäder, vi har de sociala nätverken, vi har ett aktivt föreningsliv. Vi har alla resurser och möjligheter som behövs, säger Hanna Backman som är kommunstyrelsemedlem i Kimitoöns kommun för Svenska folkpartiet.

Kommundirektör Tom Simola är skeptisk till om kommunen klarar av att integrera flyktingarna på ett bra sätt.
- I Kimitoöns kommun är det Dalsbruk som gäller, för det är där bostäderna finns. Ska flyktingarna in till Åbo för att delta i utbildningar eller någon form av integrationskurser så innebär det 1 timme 50 minuter i buss. Efter det ska man hem igen. Är det skäligt att de får sitta i buss 4 timmar per dag? frågar sig Simola. Geografin är det största problemet.

Är det en ekonomisk fråga?

- Det är det inte överhuvudtaget, det handlar mer om ifall vi har tillräckliga resurser inom kommunens personal, säger Simola. Men vad kan vi erbjuda på riktigt? Vi skulle gärna vara med i en större helhet som arrangerar flyktingmottagandet. Och här tycker jag att staten kunde komma med lite bättre modeller för hur vi ska hantera flyktingfrågan i Finland. Vi kunde tiodubbla flyktingkvoten till Finland om staten kunde ge ett bättre stöd till kommunerna och visa hur vi ska sköta flyktingfrågan i lokalsamhället, säger Simola.

Kristina Stenman påpekar att staten redan nu erbjuder en hel del information om hur man ska gå tillväga i sitt integrationsarbete i kommunerna.

Simola säger också att det skulle vara bättre om kommunen skulle gå inför att ta emot flyktingar kontinuerligt med några års mellanrum.
- Då skulle det kanske vara någon idé med det här.

Hanna Backman håller med och säger att hon hoppas att Kimitoöns kommun regelbundet kunde ta emot flyktingar.
- Om det gäller att rädda människors liv så tycker jag att vi ska göra det. Det handlar om medmänsklighet. Vill vi vara en medmänsklig kommun eller vill vi bygga murar?

Simola konstaterar att det blir en lång väg att gå för den lilla kommunen.
- Det skulle bra rymas 20, 40 eller 100 flyktingar på Kimitoön utan bekymmer, säger Simola. Men det handlar om integrationen och kontaktskapandet. Får vi 20 personer från Syrien så skulle jag ha väldigt svårt att kommunicera så här ledigt och fritt med dem utan tolk. Så det är inte lätt att skapa dialog och kontakt med flyktingarna, och det är en lång väg att gå, påpekar Simola.

Migrationsverket i Sverige räknar med att Sverige kommer att få ta emot 340 000 asylsökanden de kommande åren. I Finland har en del ministrar, bland andra Erkki Tuomioja och Päivi Räsänen, föreslagit att antalet kvotflyktingar borde höjas år 2015. Men Kristina Stenman konstaterar att det förslaget inte verkar realiseras.

- I dagens läge ser det ut så att flyktingkvoten kommer att vara 750 personer år 2015, konstaterar Stenman. År 2014 har Finland tagit emot 1050 kvotflyktingar.

Hur låter det Hanna Backman?
- Definitivt borde vi låta fler människor komma som har det svårt.