Hbl: "Orimligt att sänka kvoten nu"

Hbl: "Orimligt att sänka kvoten nu" 21.12.2014
Hbl: Livet börjar om i Ruukki

Samtidigt som antalet flyktingar i världen slår rekord sänker Finland flyktingkvoten. – Attitydklimatet har blivit tuffare under de senaste åren, säger Flyktinghjälpens nya verksamhetsledare Annu Lehtinen.

Då Annu Lehtinen nyligen återvände till Finland efter en längre utlandsvistelse var attitydklimatet ett annat än det hon lämnat tio år tidigare. Inte tolerantare, som hon väntat sig, utan tuffare. Lehtinen har ett exempel.

– Det var en full gubbe på bussen som skymfade ett somaliskt barn utan att någon protesterade. Sådant var inte ok för tio år sedan. Det känns som om tröskeln för att ingripa har blivit högre, säger Lehtinen då vi träffar henne på Flyktinghjälpens kontor i Sörnäs i början av december.

Det råkar vara samma dag som FN:s flyktingorgan UNHCR håller en konferens i Genève där ett fyrtiotal deltagarländer ska ge löfte om hur många syriska flyktingar de kan ta emot.

Finland har redan i höstas beslutat att sänka flyktingkvoten, trots att antalet flyktingar i världen är större än någonsin sedan andra världskriget.

– Det känns ju ologiskt och orimligt att sänka kvoten nu, då behovet är större än någonsin. Det är inte ansvarsfullt. Ett realistiskt mål vore att Finland höjde kvoten till 2 000, lika många som Sverige tar emot.

Efter en tillfällig höjning i fjol är kvoten nu tillbaka på 750. En droppe i havet som inte förändrar något, anser en del. Lehtinen håller inte med.

– Systemet har skapats för att råda bot på utdragna flyktingkriser, inte för att släcka akuta humanitära kriser. Det är ett mycket viktigt system, men det behövs förstås också andra medel. Dessutom är läget nu ovanligt, då vi har så kraftiga både akuta kriser och utdragna konflikter.

Humanitära visum

Andra medel, det är till exempel humanitära visum. Europa har stängt sina gränser och skärpt gränskontrollen. Resultatet är att Medelhavet blivit en grav för otaliga desperata människor, samtidigt som människosmugglarna skrattar hela vägen till banken.

– Det här berör hela Europa, och Finlands ansvar är detsamma som de andra europeiska ländernas. Finland borde stödja trygga rutter in i Europa, och humanitära visum är ett bra sätt. Då kunde människor av humanitära skäl garanteras en trygg väg in i Europa.

Dessutom går det inte an att rycka på axlarna här uppe i norr om mottagarländerna i söder inte klarar av flyktingströmmen.

– Till exempel Italien tar emot stora mängder flyktingar, och deras mottagningssystem är helt överbelastat. Här har Europa, och Finland, ett stort ansvar.

"Flyktingströmmar" är för övrigt ett ord som Lehtinen inte gillar.

– Det kommer inte att strömma några stora mängder flyktingar till oss. Av världens över 50 miljoner flyktingar finns 96 procent utanför Europa, mer än 80 procent i u-länderna och två tredjedelar inom det egna landet. Det är bra att komma ihåg proportionerna.

Valtema?

Men tillbaka till attitydklimatet här hemma. Det är en och annan som har svårt för att hålla de där proportionerna i minnet.

– Det politiska pratet har förändrats. Det finns politiker som talar kritiskt om invandring, och det har en stor betydelse för det allmänna debattklimatet. Det är klart att man får uttrycka sina åsikter, men man måste också ta sitt ansvar.

De "invandringskritiska" har ofta för lite på fötterna, tycker Lehtinen.

– Om det är smart att vara kritisk så är det minsta man kan begära att man håller sig till fakta. Och ansvaret är större ju synligare position man har.

I förra riksdagsvalet tog Sannfinländarna storslam och fick in en avsevärd grupp så kallade invandringskritiker i riksdagen. I Sverige ordnar man nu extra val efter att Sverigedemokraterna stjälpt budgeten med hänvisning till invandringen.

– Jag hoppas att invandringen inte blir ett tema i instundande val. Men det återstår att se hur det går. Läget i Sverige påverkar säkert diskussionen här hos oss.